Nätet – hur stor är revolutionen?

Publicerat 2007-08-01

Det är svårt att bedöma hur stor och omfattande den nya nätverks- och datarevolutionen egentligen är; förändringarna sker här och nu och i rasande takt. Ett sätt att försöka förstå är att jämföra med hur pennan, tryckpressen, allmän läskunnighet, TV:n och kopieringsmaskinen har förändrat våra möjligheter att förmedla och bevara kunskaper och erfarenheter. Jag har försökt att grovt uppskatta hur några fundamentala parametrar har förändrats i och med dessa uppfinningar. Siffrorna ska tas med flera nypor salt.

			Typ	Kostnad	Sändare	Publik	Mängd	Sökbar	Beständig

Muntlig kommunikation	LBO	***	*****	**	**	**	**

Hällristning		BO	*	**	***	*	*	*****	
Gåspenna		BO	**	**	**	**	**	****
Gutenbergs tryckpress	BO	***	*	***	***	**	****
Nutida tryckpress	BO	****	***	*****	***	***	****

TV-utsändning		LBO	*****	*	*****	**	**	**
Kopieringsmaskin	BO	****	****	**	***	**	****
Läs- och skrivbar DVD	LBOP	****	***	****	****	**	***?

Nätet			LBOP	*****	****	****	*****	*****	***?

Typ av information: L ljud, B bild, O ord, P program.
Kostnad (arbete och tid per dokument) 1-5: enorm, stor, medel, liten, minimal.
Sändare (vilka kan sända) 1-5: enstaka, få, vissa, många, alla.
Publik (antal samtidiga mottagare) 1-5: enstaka, få, vissa, många, alla.
Mängd (datamängd per mottagare) 1-5: minimal, liten, medelstor, stor, enorm.
Sökbar 1-5: minimalt, lite, i viss mån, mycket, fullständigt.
Beständighet 1-5: minimal, kort, medellång, lång, mycket lång.

Vi kan genast konstatera att nätet inte liknar något vi har sett tidigare – och det är inte bara en gradskillnad, utan i flera avseenden också en artskillnad, mot det vi känner från tidigare. Om vi jämför tryckpressen med nätet så ser vi att dagens förändring inte bara är mycket snabbare utan också i flera avseenden mer dramatisk. Låt oss börja med det som är helt nytt.

Sedan några år tillbaka kan vi förmedla information och utföra diverse uppgifter automatiskt med hjälp av program. Detta är helt nytt fenomen och vi har bara börjat ana vad man kan åstadkomma med hjälp av programmering: spel, simuleringar, tekniska beräkningar, nya sätt att kommunicera och att manipulera ljud, bild, ord och film. Detta är historiskt unikt.

Kostnaden och tiden för att dela med sig av information har blivit näst intill försumbar – allt som krävs är en dator och en nätförbindelse. Dessutom har alla möjlighet att sända alla typer av information till alla andra. Detta är också historiskt unikt.

Med hjälp av en sökmotor kan man snabbt och enkelt hitta nära nog all information som någonsin funnits på nätet. Detta är, återigen, historiskt unikt.

Alla detta kan dessutom kombineras. Det har redan tidigare varit möjligt att nå en stor publik, men aldrig till låg kostnad. Nu är det alltså möjligt för många att sända enormt stora datamängder till alla andra till en försumbar kostnad och alla har möjlighet att hitta informationen. Inte nog med det. Ljud-, bild- och filmproduktion har blivit oerhört mycket billigare och enklare och tekniken är snart tillgänglig för alla som vill ha den. Programmering är däremot svårt och kräver oftast specialister. De första programmen skrevs å andra sidan 1936 av Alan Turing, så vi har inte haft så lång tid på oss att lära oss denna helt nya och fantastiska färdighet.

Jag är övertygad om att denna teknikrevolution kommer att påverka oss minst lika mycket som pennan, tryckpressen, den allmänna läskunnigheten, TV och radio. Visst är det fantastiskt att få vara med när mänskligheten tar ett sådant jättekliv.

Spelreglerna har alltså förändrats i grunden och få kommer att vilja lämna ifrån sig olika typer av informationsprivilegier frivilligt. Mycket står på spel och kampen om nätet kommer att bli hård. Många vill ha den makt det innebär att kunna lagra, läsa, kontrollera, debitera, beskatta och kanske censurera den trafik som passerar genom nätets knutpunkter. Det har nog aldrig varit svårare att spå om framtiden.

Här är några exempel för att sätta fart på fantasin.

OhmyNews är en av Sydkoreas mest populära och framgångsrika dagstidningar. Den finns inte på papper och har inga anställda journalister utan skrivs av sina läsare. Tidningen finansieras med reklam och mikrobetalningar: ”Om du gillar den här artikeln skicka ett SMS, det kostar 2 kronor.” Hur kommer journalistens roll att se ut om tio år?

Wikipedia, världens med bred marginal största och mest aktuella uppslagsverk, kan nu tävla med Encyclopedia Britannica i tillförlitlighet inom många ämnesområden. Wikipedia administreras av ett fåtal anställda. Helt nyligen var det två personer. Vad kommer att hända med traditionell förlagsverksamhet?

Svenska Akademiens ordlista finns ännu inte på nätet. Är inte det en skandal?

BSD och Linux är två av världens mest avancerade och driftsäkra operativsystem. Båda har tillkommit utan fast anställd personal och med minimal finansiering. Det är fritt fram för alla att använda dessa system. Det krävs alltså inte stora företag och vinstintressen för att skapa komplexa produkter. Tvärtom drivs många av nätets mest spännande teknikprojekt i en gåvokultur där man får status inte genom att tjäna mycket pengar utan genom att bidra med bra och användbar programkod. Nyligen stack en ung man fram en kodutskrift och bad om min autograf. Känslan var mycket angenäm, faktiskt mycket bättre än att bli erbjuden ett optionsavtal av en riskkapitalist.

BitTorrent är ett nätverksprotokoll (av samma typ som ftp och http) som dramatiskt har förändrat villkoren på nätet. Förut krävdes det många och dyra servrar om man ville distribuera stora mängder data till många användare. För att citera J. A. Liebling: ”Freedom of the press is limited to those who own one.” Med BitTorrent kan alla distribuera stora datamängder till många. Tekniken bygger på fildelning: man hämtar de delar av filen man saknar från de som vill dela med sig och samtidigt sänder man delar till andra som begär att få dem. På det sättet fördelas jobbet mellan användarna och det behövs ingen kraftfull serverpark. Protokollet är skapat av en person: Bram Cohen. Nätet är fortfarande så rikt på nya möjligheter att en enda uppfinningsrik och envis person kan ändra spelreglerna och skapa helt nya möjligheter för mänsklig kommunikation.

En bieffekt är att upphovsrätten påverkas. Stora ekonomiska värden står på spel och det är kanske därför inte förvånande att just denna aspekt av fildelning tycks vara den mest omtalade. USA:s högsta domstol har nyligen fattat ett beslut som kan innebära att all fildelningsteknologi bedöms som olaglig. Vilka gränser kommer våra lagstiftare att sätta och kommer dessa gränser att kunna upprätthållas? Och till vilket pris? Är det möjligt att stoppa tillbaka anden i flaskan? Jag tror inte det.

Stefan Nilsson (2007-08-01)