Vår tids bildning

Vår tids bildning
En betraktelse av Peter Pohl
VISST TALAS DET OM ALLMÄNBILDNING även nu för tiden? Eller om bristen? Eller bristande allmänbildning hos dagens ungdom? Den sortens ungdom som går på universitet och högskolor, i så fall. Andra ungdomars bildning talar man väl inte alls om; sådant prat vore snobberi.
      Jag har hört en helt obrukbar definition: "Allmänbildning är det man kan när man glömt allt man lärt sig." De studerande ungdomarna är i så fall maximalt allmänbildade en vecka efter tentamen.
      Jag har också hört: "Allmänbildning är det som korsorden frågar om." Testa din allmänbildning enligt det kriteriet:
      Vad heter mynten, gångbara i Bouar?
      Namnen på Centraleuropas samtliga vattendrag?
      Karl XII:s hund? Hans häst?
      Svenska Akademins ständige sekreterare 1870?
      Ett vanligare namn på forficula?
      Mazdaismens heliga skrift?
      Vem skrev "Kvinnorna på Niskavuori"?
Det slog mig för länge sedan att den s k allmänbildningen vadar mycket grunt i de vatten som porlar av matematik, fysik och kemi. Samma bildade person som skrattar ihjäl sig åt frågor i stil med "Vad heter Perus huvudstad?" menar allvar med att det bara är specialister som vet hur grundämnenas periodiska system är uppbyggt. Den som i korsordet ska kunna fläta in en "av mobben mördad påve", behöver inte kunna mer matematik än att RADIE går "mellan centrum och omkrets" och PI är "mer än 3".
       Den som redogör för samtalen mellan Einstein och Bohr är fackidiot, men till bildningens inre krets kan man väljas ifall man fnyser åt den som inte har läst Strindbergs brevväxling med Ibsen. Frågan är om bristen på bildning hos dagens studerande ungdom i så fall inte är ett tidens hälsotecken.
Å andra sidan -- det finns alltid en andra sida -- bildningens motsats heter kunskapsförakt. När den matematik som möter motstånd bland studenterna klassas som onödig och föråldrad i datorns tidevarv, när de nya böckerna gulnar och faller sönder långt före de gamla, när de nybyggda husen möglar, när de nya broarna spricker, när de nya signalsystemen strejkar, när de nya livsmedlen ger oss allergier och cancer, när de ekonomiska systemen kollapsar, när ... då skördar vi produkterna av det från högsta instans påbjudna förakt, som började med att kalla äldre kunskap onödig, fortsatte med att ge godkänt åt den elev som på ett ungefär vet var man kan hitta informationen, spred sig till att klaga på den lektor som i entusiasm berättar något som inte ingår i kursen, och slutade med att ... nej, inte har processen slutat. Den pågår. Just nu är vi på det stadium där den som framgångsrikt byter ut pedagogik mot retorik prisbelönas. Framgången mäts i studenternas röstetal -- de studenter som inte vet vad de går miste om.
      Då behövs ingen allmänbildning, hur den än definieras. Vem behöver förresten definitioner?