Peter Pohl
Anton, jag gillar dig!
Ungdomsroman, Alfabeta 2008, En bok för alla 2010.
Översatt till tyska 2009, danska 2010.
Jag -- Jojo heter jag -- gillar Anton, det kan inte förnekas.
Som han lirar fotboll! Som han är schysst! En dag fick jag
själv in en fullträff som avgjorde matchen. Då blev
vi bästa vänner. Han fick in mig i fotbollslaget.
Jag spelade väl inte så bra, men jag dög.
Jag dög åt Anton. Sedan fick jag se fler sidor av honom.
Lite konstig var han. Min lillasyster blev tokkär i honom.
Trolla kunde han. Kanske trollade han lite för bra.
Vad var det egentligen som hände mitt framför ögonen
på mig? Frågade jag något fick jag konstiga svar.
Någon tid (ett år) efter utgivningen kan jag konstatera att det här blev en bok
som ovanligt många recensenter gillade.
Den påstås vara lite men inte för mycket
tragisk, lik "mästerverket Janne, min vän" (citat Lena Kjersén
Edman) men mera lättläst; och barn (8 - 12 år, förslagsvis) bör
läsa den
tillsammans med någon vuxen för att kunna prata om den efteråt (Hallandsposten)
medan däremot Lena Kjersén Edman hoppas att alla modiga läsare
från 10 år
och uppåt måtte få möjlighet att läsa boken, och att
de har någon vän som de kan samtala och gråta tillsammans med.
Jag håller förstås inte med recensenterna,
lika lite när tonfallen är så här vänliga,
som när de sågar det jag har
skrivit. Det finns, som det alltid har funnits, så mycket de missar.
En och annan läsare har hört av sig
och bevisat att det mesta av detta som proffsläsarna missar, ändå går
fram till den så kallade vanliga läsaren.
Den sortens besked gläder mig.
En kritisk stämma (i Värmlands Folkblad) har påpekat
att det i boken tydligt sägs att lagets färger är rödgula,
medan omslaget visar grönvita kläder.
Jag måste givetvis upplysa om att det inte är jag som har slarvat.
Omslag görs normalt av någon utanför förlaget,
väljs av någon på förlaget
och godkänns av någon på förlaget. Ibland händer
det att dessa två, tre personer har läst boken tillräckligt noga.
Då blir det inte så här.
Den tyska utgåvan har korrekta färger på kläderna,
om nu det kan glädja någon att få veta.