Internet - utveckling och användning
Timesharing
I begynnelsen var en dator en stor och dyr koloss som bara kunde användas av en
person i taget.
Med tidsdelningstekniker kunde flera användare sitta vid varsin terminal och dela på en och samma dator.
Elektronisk post
I och med att flera användare, som kanske var geografiskt vitt spridda, befann
sig på samma dator, uppstod behovet att kommunicera, utnyttjande datorn.
Man kom snabbt på idén att lagra filer på en speciell plats och använda
speciella program för att placera filerna där och låta de avsedda mottagarna
hämta dem därifrån.
Detta kallades "datorpost" (computer mail) eller bara "post"
(mail). I en senare tid har det av någon anledning kommit att kallas
"elektronisk post", epost eller email.
ARPANET
Med tiden uppstod allt fler datorer i världen (= USA) och det blev alltmer
intressant att förbinda dessa. Försvaret, som då liksom nu betalade stora
andelar av hi-techforskningen genom ARPA (Advanced Research Projects Agency),
var intresserade av att förbinda sina datorer inom SAGE m fl system, så för att
forska i det såg man till att förbinda ett stort antal datorer på olika
forskningsinstitut. Detta var det ursprungliga ARPANET.
Hypertext
Nu går vi tillbaka lite i historien...
As We May Think
1945 skrev presidentens vetenskaplige rådgivare Vannevar Bush en artikel om hur
vi i framtiden skulle kunna samla ihop allt vi läst, korsreferera dem och bygga
upp vårt eget kunskapsbibliotek och utbyta denna information med andra med en
apparat han kallade memex.
Xanadu
Något senare på 1960-talet fick Ted Nelson idén att faktiskt bygga en memex med
den nya fantastiska maskinen datorn. All litteratur i hela världen skulle
kunna förbindas med korsreferenser. Han kallade sitt system Xanadu och
dokumentstrukturen för hypertext. Han ägnade sedan resten av tiden
fram till nu åt att försöka komma på den perfekta utformningen av Xanadu.
Intermedia
Andra som inte hade lika storslagna planer försökte sig på att faktiskt göra
hypertextsystem och prova sig fram till hur man bäst skulle organisera dem.
Intermedia var ett system som utvecklades vid Brown University. Det utnyttjade idén att
själva dokumentet var skilt från länkarna, som utgjorde en egen datastruktur,
en web.
Hypermedia
Hypertext handlar om att koppla samman linjär text. Man kan tänka sig
att inkludera många andra typer av media i ett dokument, bilder, ljud,
animationer, etc. Detta brukar kallas hypermedia.
Internet
Åter till datanäten... Med tiden blev datornäten många och mångahanda. Olika
datortyper och kommunikationsprotokoll användes i de olika näten.
Två hopkopplade nät kallas ett internet. Summan av alla de hopkopplade
näten, EARN, Fidonet, NSFNET, NORDUnet, osv, i hela världen kallas
Internet. Från de första två maskinerna på ARPANET i slutet av 60-talet
har Internet vuxit ut till hundratusentals maskiner med uppemot 50 miljoner
användare - fast egentligen vet ingen hur många...
Det finns ingen som bestämmer över Internet, allt samarbete är på
frivillig bas. Vissa är utsedda att organisera och se till att t ex
adresser inte krockar - dessa kallas Network Information Centers och
finns på olika nivåer, från det svenska SUNIC till högsta nivåns InterNIC.
Domänadresser
Om man har ett nät med kanske bara ett hundratal maskiner på går det bra att
bara ange deras namn om man vill kommunicera med den maskinen. Om man vill
skicka brev till en person MATSD på datorn OMEGA, anger man
adressen OMEGA::MATSD,
varefter ens egen dator får slå upp i en lista som talar om hur den ska nå
datorn OMEGA, t ex genom att skicka via en tredje dator, som skickar vidare via
en fjärde, etc..
Datorer som använde uucp-protokollet kunde utnyttja sig av
!-adresser, dvs man angav helt enkelt hela den väg ens meddelande
skulla ta sig, så från mig på draken till UD0PALDU på
NDSUVM1 kunde det bli draken!sunic!tut!santra!mcsun!uunet!aplcen!uakari.primate.wisc.edu!brutus.cs.uiuc.edu!psuvax1!psuvm!ndsuvm1.bitnet!ud0paldu.
Inga av dessa metoder var hållbara när Nätet började växa över alla bräddar. I
stället utvecklades domänadresser, där alla datorer organiserades
hierarkiskt enligt de organisationer de tillhörde. En adress kunde då se ut
som kai@nada.kth.se.
där
- se
- innebär att adressaten finns i Sverige
- kth
- innebär att den
organisation adressaten tillhör har registrerat domänen kth vid
sitt nationella NIC
- nada
- är delorganisationen, subdomänen, inom domänen kth
- @
- markerar att adressdelen är slut
- kai
- är adressatens användarnamn.
Eftersom de flesta väljer ett så självklart domännamn som möjligt (som t ex
kth för KTH) så går det ofta att med några få försök luska ut vad en
person har för datorpostadress om man vet var denne arbetar.
USA är som bekant = Universum, så trots att det finns en toppnivådomän
us, så befinner sig de flesta organisationer i USA i domänerna
edu (EDUcational = högskola), com (COMmercial =
företag), org (ORGanisation = ideell organisation), m fl.
Egentligen är det här med adressering betydligt mer komplicerat än så,
sinsemellan använder datorer IP-adresser, vilka ibland måste kopplas
till Ethernet-adresser. Domäner delas inte ut hur som helst heller, de
finns som A-, B-, och C-adresser - ingen vill ha C-adresser, ingen får A-adresser
och B-adresserna håller på att ta slut. Sedan finns X.400-adresser som är
jättefiffiga och officiell internationell standard och helt oanvändbara utan en
X.500-databas som kan hålla reda på adressaterna åt en. Men sånt är för guruna att meditera
över, för användarna räcker det att känna igen domänadresser.
Nu går vi tillbaka i tiden lite igen och ser vad Nätet använts och används till.
Mailing lists
Så fort man hade uppfunnit elektronisk post så insåg man att man ofta behövde
skicka meddelanden till flera personer på en gång. Man införde då
pseudoadresser som såg ut som vanliga postadresser, men som i själva verket
skickade brevet till en lista med verkliga personer, som t ex FRAC-L@GITVM1.BITNET. Dessa
listor utnyttjas flitigt för diskussioner om mångahanda ämnen från psykologi
till fraktaler. Vadå?
Net news
Problemet med mailing-listor är att samma meddelande ofta skickas samma väg
upprepade gånger om många användare i samma område tillhör mailinglistan.
Dessutom kan det vara svårt att hålla reda på vilka mailinglistor som finns
samtidigt som de flesta program för att läsa elektronisk post har dåligt stöd
för att motta några hundra brev om dygnet.
Istället utvecklades i början på 80-talet news-protokollet. En
mailinglista motsvarades här av en newsgroup. Meddelanden till en
nyhetsgrupp skickas till en central plats i varje organisation där de sedan kan
läsas eller hoppas över av alla som är intresserade. Alla nyhetsgrupper finns
tillgängliga för bläddring så att man lätt kan välja ut dem man är intresserad
av. Vid NADA finns för tillfället tillgängligt nästan 4000 nyhetsgrupper inom
alla upptänkliga områden från Maraton-spel till proggpop.
FTP
Något man tidigt insåg var behovet att skicka program, datafiler, mm mellan
datorer. Elektronisk post var inte riktigt lämpat för detta ändamål, utan
istället använde man ftp (File Transfer Protocol). På olika ställen
började man lägga upp arkiv med allmänt tillgänglig mjukvara för anonym
ftp, dvs vem som helst som fanns på nätet kunde hämta filer därifrån. Dessa
arkiv kan växa till gigantisk storlek men bekostas av värdarna som en service
till allmänheten, eftersom de i sin tur kan dra nytta av andra arkiv. SUNET Mac-prylar PC-tjoss
Archie
Numera finns det tusentals ftp-arkiv över världen med miljontals filer.
Nånstans där ute finns lösningen på mina problem, men hur hittar jag den? En
grupp vid McGill University utvecklade archie.
På ett antal utvalda platser finns meta-arkiv, som samlar listor över alla
filer som finns på alla ftp-arkiv de känner till och med jämna mellanrum
uppdaterar dessa listor. Med archie kan man sedan söka efter filer som heter
något intressant och få en lista på alla kända ftp-arkiv där filer med liknande
namn finns.
Wide Area Information Server
Archie söker bara på filnamnen, WAIS å sin sida indexerar innehållet i
alla de filer den känner till (detta begränsar den i praktiken till enbart
textfiler) och man kan alltså söka på godtyckligt nyckelord.
Gopher
Gopher utvecklades vid University of Minnesota som en enkel
menybaserad metod att hitta hierarkiskt ordnade filer på nätet.
World Wide Web
Nu har vi noterat att det finns en stor mängd olika metoder att organisera,
lagra och hämta information på Nätet. Alla använder de olika
kommunikationsprotokoll, olika gränssnitt, ofta kommandospråksbaserade som är
svåra att komma ihåg om man inte använt dem på ett tag. I början på 90-talet
började folk tröttna och utvecklade olika grafiska gränssnitt till de olika
verktygen, men de flesta hann aldrig få riktig spridning, för nu kom CERN in på scenen.
CERN är ett enormt forskningscenter med hundratals forskare utspridda både över
själva platsen nära Genève och på deras olika
heminstitutioner över hela Europa. För att lösa
informationsspridningsproblemen utvecklades World Wide Web, som dels är
ett protokoll för att föra över information, dels ett sätt att beskriva hypermediadokument, dels ett sätt att binda ihop alla de övriga existerande
kommunikationsprotokollen med ett gemensamt gränssnitt.
Idén var god och på något år exploderade WWW-användningen. Plötsligt var
nästan all information
som finns i datorlagrad form tillgänglig, bara några musklick bort.
Browsers
Hur fungerar då WWW? Ja, sett ur användarens synvinkel har ni det framför er:
Ett fönster med text och bilder som man kan bläddra i. Somliga element är
markerade i blått och
markerar länkar till något annat dokument, någon annanstans på Nätet. (Ibland
är de urblekta, det betyder att man redan tittat på det dokumentet.)
Flera olika tillverkare framställer browsers. Den ursprungliga var Mosaic,
den kanske mest avancerade idag är Netscape. För
dem som inte har grafiska arbetsstationer finns ändå möjligheten att använda Lynx, som är ett
helt textbaserat gränssnitt mot WWW.
Browsern ger i allmänhet möjlighet att titta på text och olika sorters bilder,
medan mer avancerade dokumenttyper, som t ex video eller audio kan
kräva att man har ytterligare andra tillämpningar och talar om för browserna
att dessa ska användas för att titta på dessa andra dokumenttyper.
URLar och HTML
Alla dokument refereras till genom en Universal Resource Locator, ett
generellt sätt att beskriva hur dokument hämtas, var de hämtas ifrån och hur de
ska tolkas. En URL ser typiskt ut som http://www.nada.kth.se/~d90-mst/index.html.
- http:
- anger överföringsprotokollet, i det här fallet Hyper Text Transfer
Protocol. Det kan också vara ftp: för dokument som hämtas med ftp,
gopher: för gopher-dokument, news: för nyhetsgrupper, osv.
- //
- är en separator för att ange att det som kommer härnäst är en datoradress.
- www.nada.kth.se
- är den dator som lämnar ut dokumentet
- ~d90-mst
- dokumentet finns hos användaren d90-mst
- index.html
- dokumentet heter index och är ett Hyper Text Markup Language-dokument.
HTML är det
format i vilket vi beskriver hur våra hypermediadokument är organiserade -
inte hur de ser ut eftersom vi inte kan veta vad den slutliga
läsaren har för utrustning, utan precis just bara dokumentets struktur. Detta
är baserat på det mer generella Standard Generalized
Markup Language.
Länksamlingar
Återigen är det så att det finns miljontals WWW-sidor ute på Nätet och man
behöver hjälp att hitta det man är intresserad av. För detta ändamål finns
det olika söksystem, som t ex Web
Crawler, program som söker på nätet efter WWW-sidor som innehåller det man
är intresserad av. Open Text Corporation har indexerat till synes hela nätet...
Det finns också hierarkiskt ordnade samlingar av länkar till alla upptänkliga
ämnesområden. Några av de mest populära är Planet Earth Home Page
och Yahoo.
En plats jag själv ofta besöker är Unified Computer Science Technical
Report Index, men det är ju inte givet att just det intresserar alla :-)
Framtiden är snart här
Utvidgningar och nya påhitt till WWW är hela tiden på väg.
HotJava är ett språk och en
browser för att skicka över exekverbara objekt, program m a o, som då kan göra
i princip vad som helst (icke-destruktivt) på ens skärm.
Något som fullkomligen exploderat de senaste veckorna är
Virtual Reality
Modelling Language som låter en hämta hela 3D-miljöer och i viss
utsträckning interagera med dessa.
MBone
Det finns andra gotter på Nätet, som möjlighet till video- och/eller
telefonkonferenser. CU-SeeMe 158.36.33.3
Dessa utnyttjar en del av Internet som kallas MBone (Multicast Backbone).
Alex och AFS
Informationen blir alltmer distribuerad. Med hjälp av funktioner som Alex och Andrew File System
kan man hantera filer på maskiner över världen som om de fanns på ens egen.
Att själv komma ut på Nätet
Det finns gott om Internet service providers,företag som säljer förbindelser ut på nätet.
Elektroniska affärer
Flitiga innovatörer har uppfunnit digitala pengar att användas i digitala butiker.
Internet bortom lagen
Internet bryter sönder status quo på ett högst oroväckande sätt. Det finns
inte längre några nationsgränser; data, och det enda som finns på Nätet är
data, kan kopieras hur som hur som helst, utan hänsyn till upphovsrätt och
royalties; vem som helst kan påstå vad som helst inför vilka som helst;
meddelanden kan förfalskas, förvanskas och förnekas.
En del försök att åtgärda delar av detta finns. Ibland försöker sig olika
organisationer på att lagföra brott mot upphovsrättslagar, tryckfrihetslagar, m
m. Det är ofta tråkigt för de berörda och laglig tveksamt ibland i de fall
olika lagar gäller på förövarens hemort och dataägarens hemort.
För någorlunda säker kommunikation kan man använda Pretty Good Privacy, funktioner för publik-nyckel-kryptografi.
I övrigt gäller att inte tro på allt som står i tidningen, inte ens om den är
elektronisk.