Gamla visor skrivna vid Fysiksektionen


Fysseassevisan

mel: I Lissabon dansa de, Små tärnor, små stjärnor, Helt utan kvinnor

På Fysicum där jobbar man så gott som hela dan
från sju till nio går det an om man ger assen f-n
För om man vånta skall på den för att få instruktion,
man hinner inte färdig ens en enda laboration.

Ibland man honom dock får se, en fil. licentiat,
men ingen glädje blir med det ty han försvinner snart.
I väntan på sitt Aftonblad han tager sig en rast
för att vid sängdags pigg och glad bege sig hem med hast.

Små assar, små lissar på Teknis' fysselabb
fysiken de taga ej så tragiskt.
De ge instruktioner till varje liten labb
med hastighet som rentav är fantastiskt.
Små assar, små lissar på Teknis' fysselabb
de hava för sed att ej fungera.
Om assen höra får det här, han Osquar håller ej så kär,
men nu så skall vi inte bråka mera.

För...

helt utan assar det nog inte går,
utan en sån du ingen stämpel får.
Vi skall nog sluta så att vår vassa tunga
lugn för ett ögonblick får.

(Därför så är det bäst ej smäda en hedersgäst. Vi tackar för ordet och går.)

Fysiks sångbok 1957


Knortett I

mel: Löjtnanter skulle aldrig...

En afton jag studera ville hårt, fallera,
jag tänkte: "Det skall inte bliva svårt, fallera,
för tentan faller om två dagar in, fallera,
d&ar5ing; bör ju all kunskap ha blivit min."
Fallerallerallefallerallefallerallera, fallera.

Jag satte mig bekvämt i stolen ned
med glas och whiskyflaska strax bridved,
en bok jag lade framför mig i knät
och förberedde mig för en enqu&ehat;te

En timme hade gått sin väg till Rom,
och whiskyflaskan var så gott som tom.
Mitt stackars huvud värkte till den grad,
av kunskap eller whisky, vad vet jag?

Jag därför tänkte: "I min säng jag går,
för annars tror jag jag får gråa hår.
I morgon bitti vill jag ta ett tag,
då mognat har det som jag läst i dag."

Jag lade mig och för mitt samvets skull,
så tog jag boken med i sängens ull.
Som väntat föll jag omedelbart in
i Morphei arm, ni skulle sett hans min!'

Jag drömde ljuva drömmar i mitt sinn;
En vacker flicka i mitt rum kom in.
Jag vinkade, hon fram till sängen kom.
Hon tog min hand i sin och viska': "Om..."

Jag vakna' av att jag låg på nårt, fallera.
Med möda jag mig vände, det var svårt, fallera.
Jag tände lampan, satte på pince-nez'n,
och såg, O FASA, att det var Hallén!
Fallerallerallefallerallefallerallera, fallera.

Tore N., Fysiks sångbok 1953


Bellman vinglar

Mel: Fjäriln vingad

Bellman vinglar full på haga,
mot en kantsten vacklar han till.
Alla skrattar, skrålar glada,
höra honnom sjunga alla vill.
Minsta kräk uti sin spya,
nyss av fylleskrålen väckt.
Till en ny högaktig yra,
stackars djävel om han flaskan spräckt.

Uti brännvinsflaskan röjes,
sångarglädje, inspiration.
Med en djup klunk han sig nöjes,
rapar högt, och sedan tar han ton.
I en sång så glad och nöjder,
under bifall från sitt gäng.
Han besjunger flaskans fröjder,
alla skrålar med i hans refräng.

Mellan päronträd och apel,
flåsar fram en rödsprängd snut.
En ilsk och tvär konstapel,
ordningsmakten kräver sin tribut.
Med en röst så sträv och sprucken,
Bellman ryter med ett skall:
"Inte fan är jag väll drucken,
för en sup till skulle jag stå pall."

Bellman släpas upp mot söder,
genom trånga gränder och prång.
Där han återser de bröder,
som på T-sprit håller sig i gång.
När han sitter på kliniken,
full av kryp och feta löss.
Han på staten är besviken:
"Vem har släppt in alla dessa skära möss?"


Brundell

Vi har en laborator som heter Brundell
och en gång så körde han mindre än häl-
ften uppå en tenta och då fick han skäll
utav herr Hallén för han var för snäll.
Vi kan inte hålla me'n för vi tycker nog att
uppror emot herr Hallén är befogat.
men då blir han nog inte lika snäll.
Säger inte mera hej till er teknologer,
går förbi precis som om han ej såg er.
Men ännu är Brundell inte impopulär
och det b'ror nog på att man vet ungefär
vad hans föreläsning behandlar för sfär
ty hans föreläsningar går så här:

Tvåpolsekvivalenten, tvåpols-
ekvivalenten, tvåpolsekviva-
lenten, tvåpolsekvivalenten,
tvåpolsekvivalenten,
trepolsekvivalenten,fyrpols-
ekvivalenten, fempolsekviva-
lenten, sexpolsekvivalenten,
sjupolsekvivalenten.


Hagbröfors

Se svarte rudolf han dansar
med sin runda arm om sin hals
Isabella
hon tittar på tärnor och mås
som sjunger om kärlek och solsken och sång.
Uppå havet vida ska vi glida i en rödmålad båt.
Farväl, farväl,
den lilla anden till till himlen for
till kraftverket i Hagbröfors!
Olé!!

Liksom en herdinna

Mel: Liksom en herdinna

På morron han vaknar dimmig och yr,
med huvudknopp alltför trång.
Han frågar sig vad det är för en fyr
han knoppat för första gång.
Han lyfter sakta fällen utav,
och stammar tyst med röst så svag,
"Hur kunde jag, trots blick så svag,
med henne där ge mig i lag".

På bordet invid en blomma i vas,
finns fransar till ögon små.
lösgommen glimmar i ett glas.
Han tassar iväg på tå
och snubblar över bamen så lös
å längtar efter vackrare tös,
så han törs vakna utan pock
och utan att dö utav chock.


Stillsimmarvals á la Taube

Mel: Jungfrun på Jungfrusund

I Malagas famn på den jäsande äng
i roslagens glädjekvarter.
Där virlvlar Calle Schewen på lurviga ben
på jakt efter födan gunås.
Han drömmer om bluslivets linning
det brinner i negerbyn.
Jag är som en pojke fast karlar är troll
av angenäm styrka och smak.

Mel: Sjösalavals

Ganska mycket folk här i Samborombon
sitter i sitt fönster bland
vinstänkta kransar.
Såna gör man numera som fröken vet
med buckla, batong och elektricitet.
Kurre kurre kurre, det snöar på din hatt.
En man i gunlgalonger rök på en elefant.
Min älskling i Peru sköts ihjäl
med skepparens karbin.
Ebenholzhyad och grön och gredelin.

Mel: Jungfrun på Jungfrusund

Det blir bara värre med åren det där
som hörs från mitt stugegemak.
Där vrålet blandas med böljornas dån
och trevlig och bra musik.
Den nittonde denna månad
jag spelar så ensam min cello.
En kanariefågel det vill jag ha
som dyker i glitter och stänk.

Mel: Sjösalavals

Rönnerdahl han skuttar och går ned i nordväst.
Kommer från Bahia och Bordeaux* där han (*:uttalas bokstavligen)
slagit ut på ängen sitt kaffe med kron.
Öl och brännvin, tron, hoppet och kärleken.
Kurre kurre kurre den andra är en brud
Och titta ropar ungarna,
pappa är en brigg.
Och flickan i Havanna hon
doftar emot mig ibland.
Tillika om armar och hals, flera hundra miiiiil.

Erik i visan emigrerade sedermera till Chicago, där han framgångsikt drev ett slakthus, varpå han i högönsklig förmåga slutade sina dagar på Centralfängelset i Umerå, till vilket han även tillägnade sina smäktande visor.

Enligt Fysiks sångbok 1963


Urlabbsvisa

Sirliga siffror, vördande värden,
urlabb som skrevs när vårt sekel var ungt.
Plankad i generationer det är den,
komma för komma och punkt för punkt.
Ärad och aktad av var assistent,
liksom en vän som han länge känt.
Osquar, i högaktning böj nu din nacke
för dessa minnen från fornstora dar.
Urlabbsförfattaren vi skyldiga tack e'
för att vi ännu på Teknis går kvar.

Ur Sångartäflan 1956

mel: Sing, sing, sing a little song for me, Små grodorna, Släkthuset

Teknis är ett litet plugg för mej,
ett litet plugg som är en sort för sej.
Den som går här är ej som vanligt folk,
han brukar kallas idiot,
han kallas fa-ackidiot.

Profeterna, profeterna är lustiga att se -

Där är fryntlige Bäckström och Sillén
Vidhattbrättade Nyström och Esseen,
obegriplige Lamek P. Hulthén,
och så bokförsäljande O. H. Faxén.
Det var Lövgren och L;ouml;vgrens vän Hallén,
norrskensforskande Hannes P. Alfvén
och som nödrim finns teknolog Tirén,
och så sist men inte minst rektor Woxén.

Sing-sing är ett litet hus för mej,
att räkna, skriva, rita av en grej,
det kommer jag var morgon glad ihåg,
när jag i sängen ligger kvar.


Rullati, rullaa

mel: Temperaturen

Glöm dina tentor och andra bekymmer!
Kom, käre vän vi ska gasqua ett slag!
Känn vilken livsglädje bägaren rymmer,
när du den tömmer i F-Osquars lag!
Hej rulla...

Kort som en barnunges tröja är tiden,
du vistas bland vänner på Teknisk Physik.
F-Osquar! När den en gång är förliden,
har du då gjort den på F-minnen rik?
Hej rulla...

Gasque-timmens glada sekunder är korta,
skynda dig F-Osquar! Räck nu din hand!
Och bland buteljer och grogg-glas där borta
skall vi med så knyta vänskapens band.
Hej rulla...


Kemistvisa

Akta dig för att bli kemist
det är trist, att va' kemist.
Utav alla yrken ska du välja sist
detta jobb att va' kemist.
Först så diskar man en Ehlenmyerkolv
och så häller man nåt jox i den.
Man kokar det till klockan tolv
och så diskar man den igen.
Så snart man bunsenbrännarn tänt
det börjar lukta bränt.
Det rusar in en assistent
och undrar vad som hänt. Jo!
Det är bara en som tänker bli kemist
han har visst, förståndet mist
eller också är han superoptimist
annars blir man ej kemist.
Nu det puttrar, fräser, ryker, väser, smäller och stänker lut!
Hopkrupen i vasken sitter vår kemist
och väntar in sitt snara slut.
Därför vill vi rikta oss till dej till sist
Du som är, gymnasist.
Akta dig för all del för all del för att bli kemist
det är trist att va' kemist.

Sångartäflan 1961


Faxén

Du gamla du friska professor Faxén
du tysta du glädjerika sköna.
Du lär oss förgäves om pendelfenomen.
Du borde dock ett bättre öde röna.
Du tronar på minnen från fornstora dar
dåärat ditt anmn flög över jorden,
och gläds åt att du en gång var den du var
den störste mekanisten här i Norden.

Borg

När plommona blomma

Bland Teknis' profeter jag känner en man
och till honom nu tankarna går.
Han har lärt mig att räkna,
Göran Borg heter han.
Jag Dig duar om jag får.

När Du första g˚en min uppskattning vann
med ditt logiska resonemang,
Du drog slutsats på slutsats,
som förut ingen ann'.
Ett bevis på Din talang.

Närhelst jag på kåren serveras nåt gott:
Fisk och fruktkompott.
Jag minns Din figur och jag önskar toujours
att magen min var lika stor.

Som mattegeni är du mitt ideal.
Bredvid dig är jag rätt imbecill.
Ty som frugan din sade är Du fenomenal
att dra ifrån och lägga till.

Sångartäflan 59


Rådström

mel: Tango för två

Å du milde tid här är den vi väntat
här är Rådström ändå (Rådström ändå)
Ler i smyg åt Osqulda som smälter direkt
han är ju sä stilig sä (sä stilig sä).
Sen han talar om de gubbar som han
ritar uppå tavlan men det gå inte fort.
Klockan åtta måndag morgon är för tidigt
då är allt som förgjort.


Å vilken tangocharmör!
"Vilken snits och elegans i det som jag gör!
Om ingen slarvputte stör,
skall jag reda ut för er vart Riemannsummorna för."

Sätt ett x hit och två y dit,
och sjutton här och sjutton där,
nu kommer det, jag inte kan!
Hm, hm, hm, hm, hm, hm, hm,
hm, hm, hm, hm, hm, hm, hm,
jag bara grubbla lite grann.
Det hördes skratt i en vrå.
Det var Osquar där som flina till
det kan han väl få
Nu kan in gärna få gå.
Det är bara fem minuter kvar till pausen ändå.


Odqvist

mel: Oxdragarsäng

Allt mellan formler nio
en gammal torr profet
har stått sen klockan nio
och malt om hållfasthet.
Om böjda balkars töjning
som jag ska tenta på,
och töjda balkars böjning
som ingen kan förstå

Och boken som till Vera
han dedicerat har,
den kan man ej studera
på den tid man har kvar.
Med ättahundra sidor
är den förfärligt svår.
Den hinner man ej läsa
på fyra teknisår.

Sångartäflan 1959


nollegasquevisa

mel: Imse vimse spindel Minns ni nollegasquen, anno sjuttiofyr?
Nollan var så törstig, räkningen blev dyr.
Åttahundra kronor gick till sprit,
nollan drack upp äkta Skåne akavit.

Nollan gillar smällar och fyrverkeri
köpte kinapuff med bomullskrut uti,
handla sen ett kilo dynamit
som man skulle smälla, bit för bir för bit.

Timmarna de