Ämnesområdet

Arbetsinnehåll

Den som har studerat Biomedicinsk teknik har en bred ämnesbas från vilken ett flertal olika typer av jobb kan sökas. Innehållsmässigt finns arbeten tex inom biotekniksektorn och läkemedelsindustrin där det finns ett behov av nya analysverktyg/maskiner och analysprogramvaror. Det finns också ett behov av modellering och simulering av processer eller biofunktion, samt av bioinformatik och biomedicinska databaser. Här finns problem på molekylär nivå, på vävnadsnivå och organnivå. Vidare finns inom medicintekniken arbeten med utveckling av apparatur som antingen ansluts utanför människokroppen, som tex hjärt-lungmaskin, eller inopereras, som tex en pacemaker. Det kan också vara ett implantat för tex hörsel eller en protes eller läkemedelspump. För alla dessa apparater finns problem inom hållfasthet, elektrisk avskärmning, biokompatibilitet, mjukvara och användargränssnitt, sensorer/biosensorer och givare/stimulatorer. Inom strålningsmedicinen finns vidare både avbildande och terapeutisk utrustning. Här studeras dels interaktionen mellan strålning och biologisk vävnad, dels hur mätdata presenteras i form av bilder, eller optimering av dosplaneringen.

Gemensamt för alla dessa är att du troligen kommer att arbeta i en projektgrupp bestående av flera specialister inom olika ämnesområden. Det blir då viktigt att ni kan komunicera inom gruppen och även mellan gruppen och en uppdragsgivare. Den ämnesöverskridande utbildningen inom BMT är tänkt att ge dig denna kompetens.

Arbetsmarknad

Biomedicinen blir alltmer teknisk och användningen av tekniskt avancerad apparatur, moderna informationsteknikverktyg och nya material ökar, en trend som sannolikt kommer att förstärkas ytterligare. Utvecklingen i skärningsområdet mellan modern medicin och teknik är mycket dynamisk och efterfrågan av civilingenjörer med kompetens i detta område är stor från bla farmaceutisk och medicin-teknisk industri. Sverige har en traditionellt stark ställing inom dessa områden.

Den biomedicinskt-tekniska industrin i Sverige domineras dels av den kemi-, molekyl- och processinriktade farmaceutiska industrin (AstraZeneca, Pfizer, Biovitrum mfl) samt ett flertal mindre snabbväxande bioteknikföretag, dels av den mer fysik-, elektronik-, data-, mekanik- och materialorienterade medicin-tekniska industrin (Gambro, Siemens, Elekta, Pacesetter mfl). Företagen efterfrågar redan idag personer med en kombination av biomedicinsk och teknisk-naturvetenskaplig kompetens, bla för verksamheter inom nya och strategiskt mycket viktiga områden som molekylärbiologi, bioinformatik och biomodellering. Även modern högteknologisk sjukvård är kritiskt beroende av biomedicinsk teknik i alla dess yttringar och har därför behov av välutbildade tekniker. Arbetsmarknaden för civilingenjörer med biomedicinsk inriktning måste därför bedömas som mycket god.

Livsvetenskaper på KTH

KTH erbjuder ett stort antal utbildningar inom livsvetenskaperna. Det finns också en stor mängd forskning på KTH inom ämnesområdet. Se vidare om utbildning och forskning på KTH här.

Historik

För att möta detta behov startade KTH i januari 1999 en ny kompetensinriktning, övergripande benämnd Biomedicinsk teknik, för studenter på B, BD, D, E, F, IT, K, M, ME, Media P, T. Kompetensinriktningen bygger på samverkan med Karolinska institutet (KI) som också svarar för kurser i ett biomedicinskt mellanblock. Vid starten medverkande personer var bla Anders Lansner, NADA, KTH och Håkan Elmqvist, Medicinsk teknik, KI. Kompetensinriktningen samordnar, fördjupar och breddar inslaget av biomedicinsk teknik i civilingenjörsutbildningen på KTH.

Kompetensinriktningens mål

Syftet med de biomedicinska kurserna är att ge studenterna grundläggande kunskaper samt en förståelse för metodik och vetenskapssyn inom biomedicinen. Kurserna i fördjupningsblocket syftar till att utveckla och fördjupa studenternas kunskaper och färdigheter med hänsyn taget till vilket utbildningsprogram studenten hör. Examensarbetet skall ge en närmare kontakt med och erfarenhet av arbete inom biomedicinsk-teknisk verksamhet.







Sidansvarig:BMTs Webbredaktion, bmtweb@nada.kth.se
Uppdaterad: 2008-09-26