KTH / Nada / Utbildning / Teknologer / Exjobb / Kursanalys

Kursanalys exjobb år 2003

statistik / glädjeämnen och problem / eget ansvar för språkgranskning / seminarieserie / kursenkät

Den här kursanalysen baserar sig på Kerstin Frenckners (nadan kallad jag) tankar samt statistik från Ladok och mina filer. Den avser i huvudsak exjobb i datalogi, människa-datorinteraktion (MDI) och biomedicinsk teknik som jag administrerar. Kursnumren 2D1021, 2D1024 och 2D1025 Examensarbete i …. Omfång 20 poäng. För en beskrivning av de administrativa rutinerna kring exobb se Nadas exjobbswebb.

Statistik avseende alla exjobbsämnena

Tabellen visar hur många KTH-studenter som registrerats respektive godkänts på exjobb inom de olika ämnena under åren 2000, 2001, 2002 och 2003 (siffror hämtade ur Ladok). År 2003 var det en ndgång i antalet registrerade datalogiexjobb medan antalet registrerade exjobb i MDI, biomedicinsk teknik och numme ökade. Medieteknikstudenterna kom upp i årskurs 5 varför exjobbsämnet medieteknik tillkom.

Ämne Reg. 2000 Godk. 2000 Reg. 2001 Godk. 2001 Reg. 2002 Godk. 2002 Reg 2003 Godk 2003
Datalogi 65 40 93 58 105 66 92 75
MDI 9 4 18 13 12 16 24 16
Biomedicinsk teknik 0 0 4 2 3 2 8 5
Delsumma 74 48 115 73 120 84 124 96
Godk. i % av reg.   65   63   70   77
Numme 19 13 21 20 24 18 34 22
Godk. i % av reg   68   95   75   62
Publiceringsteknik 27 28 16 19 27 18 12 20
Affärsutv. och medietekn. 6 11 15 7 9 11 11 8
Medieteknik             14 4
Delsumma 33 29 31 26 36 29 37 32
Godk. i % av reg   118   83   81   86
Totalsumma 126 100 166 119 180 131 195 150
Godk. i % av reg.   79   72   73   77

I datalogi kommer studenterna från i huvudsak D (55 reg), E (16 reg) och F (17 reg) och utgör inga sammanhållna grupper. Glädjande har examinationsfrekvensen stigit något under 2003. I MDI kommer hälften av studenterna från D, flera från E och resten från fem olika program. I biomedicinsk teknik kommer studenterna från motsvarande kompetensinriktning och utgör en grupp -- om än med heterogen bakgrund.

I numme är en stor del av exjobbarna studenter vid det internationella mastersprogrammet. En relativt stor andel gör exjobbet med Nada som uppdragsgivare. År 2003 var det en kraftig nedgång i examinationsfrekvens.

I ämnena publiceringsteknik och affärsutveckling och medieteknik har man väl samlade studentgrupper, nämligen studenterna från kompetensinriktningen. Studenterna påbörjar åtminstone i princip sina exjobb samtidigt och de känner varandra väl. I exjobbet ingår en sammanhållande seminarieserie. Examinationsfrekvensen är hög. Att examinationsfrekvensen i medieteknik är låg beror på att exjobben i allmänhet påbörjades under hösten.

Egna tankar avseende datalogi, MDI och biomedicinsk teknik

Några glädjeämnen

Vi genomför många exjobb varav åtskilliga håller hög kvalitet. Det är vanligt att studenter explicit säger att de vill göra sitt exjobb vid Nada. De flesta studenter tycker att exjobbet är roligt och givande och många studenter är nöjda med resultatet av sitt exjobb. Exjobben ger också en relativt nära kontakt mellan handledare och student vilket ofta är positivt för båda.

Några problem

Övergripande problem

Några av de övergripande problemen från förra året kvarstår tyvärr

Detaljproblem

Studenterna har svårt att hitta exjobbsuppgifter

IT-branschen och konjunkturen är nog på väg upp. Men många har fortfarande svårt att hitta exjobbsuppgifter. Många vill då göra exjobb med Nada som uppdragsgivare, men vi har inte resurser, handledare och lokaler, att ta emot hur många som helst.

Tabellen visar hur många exjobbare som påbörjat exjobb med Nada respektive sig själva som uppdragsgivare under olika läsår (1 maj - 30 april).

Läsår Nada Egen Påbörjade exjobb
01/02 23 3
143
02/03 56 3
171
03/04 44 7
163

Och följande tabell visar hur många exjobbare som examinerats med Nada respektive sig själva som uppdragsgivare under olika kalenderår.

Kalenderår Nada Egen Totalt godkända
1997 13 0
60
1998 14 0
44
1999 5 0
55
2000 12 0
48
2001 15 0
73
2002 15 0
84
2003 26 2
96

Många exjobbsuppgifter är mycket vagt formulerade och det kan krävas mycket arbete för att komma underfund med vad uppdragsgivaren egentligen tänkt sig.

En del studenter vill göra exjobb på en uppgift de hittar på själva och som saknar uppdragsgivare. Vi tror dock att detta är en dålig lösning av flera skäl: vi kan inte ersätta den handledning och arbetsgemenskap de skulle fått hos uppdragsgivaren och vi tror att sannolikheten att studenten blir klar inom rimlig tid är mindre. Vi avråder men har ändå tillåtit några studenter att arbeta på detta sätt. Hittills har tyvärr bara två av dessa blivit godkända och det tog dem ungefär två år att bli klara.

Många exjobb saknar akademisk höjd

Ofta är det svårt att av den ofta tämligen rudimentära beskrivning som uppdragsgivare/student presenterar avgöra om uppgiften har tillräcklig akademisk höjd. Och ibland har exjobbet kommit ganska långt innan bristen på höjd visar sig. Alla handledare är heller inte tillräckligt vaksamma. En bristfällig projektplan kan göra att ett och annat slinker igenom. Kanske är det också lättare att överse med brist på akademisk höjd i tider när det är svårt att hitta exjobbsuppgifter.

Det är svårt att få studenterna att göra en ordentlig projektplan

Vi har ett krav att studenterna ska inleda med att göra en ordentlig projektplan -- noggrann specifikation med tidsplan. Denna ska godkännas av uppdragsgivare, handledare och examinator och lämnas in till mig. Men tyvärr slarvas det. Jag får bara in en liten del av dem och åtskilliga av dem jag får in är alldeles för vaga och ofullständiga. Många studenter är ivriga att komma igång med exjobbet och inser inte riktigt vikten av att göra en ordentligt projektplan och förankra den hos handledare och examinator och uppdragsgivare. Handledare har ofta inte tid att följa upp utan väntar sig, med all rätt, att studenten är den som tar kontakt. Ordentligare projektplaner skulle göra att risken för såväl brist i akademisk höjd som förseningar skulle minska.

Många har svårt att skriva en rapport

Många studenter har svårt att komma igång med rapporten. Många vet inte riktigt hur en rapport ska se ut. Många felbedömer tiden det tar att skriva en rapport och svårigheterna att göra det. En del prioriterar jobbet och skjuter upp rapportskrivningen. Och många slarvar eller inser inte att rapporten ska skrivas enligt normer. Många har problem med strukturering, språkbehandling, hantering av referenser, att göra bilder etc. Alltför många behärskar inte någon ordbehandlare. Vi har en metodkurs som behandlar rapportskrivning. Men många grundläggande kunskaper skulle jag önska att studenterna hade långt innan de kommer till exjobbet. Vissa har alltför tät kontakt med sin handledare och "bombarderar" denne med nya versioner av rapporten medan andra nästan inte har någon kontakt med handledaren alls, vilket kan leda till omfattande revisioner.

Exjobben drar ut för mycket på tiden

Ett exjobb ska vara 20 veckors arbete. Att exjobbet är klart inom 20 veckor ska man knappast förvänta. De flesta studenter tar lite uppehåll för semester, tentor eller liknande och i slutet blir det en del tid som går åt för granskning av rapporten. Men på 6-7 månader borde många exjobb bli färdiga. Dock är det inte så.

Tabellen visar tidsåtgången från startdatum till godkännandedatum. Den justerade medeltiden är medeltiden för dem som blev klara inom två år. Denna justering har gjorts för att inte enstaka avstickare alltför mycket ska påverka medeltiden. I kolumnen Inom 6 mån visas procentandelen exjobbare som blivit klara inom 6 månader från startdatum etc.

År Antal klara Medeltid
mån
Mediantid
mån
Just. medel mån Inom
6 mån
Inom
9 mån
Inom
12 mån
Inom
24 mån
Över
24 mån
2003 95 14 10 11 13 45 56 86 100
2002 85 14 11 11 14 41 58 87 100
2001 75 15 11 12 16 37 56 87 100
2000 51 16 9 10 14 51 65 84 100
1999 55 14 10 10 16 49 71 85 100
1998 44 13 11 10 20 47 66 89 100
1997 60 14 10 10 12 48 65 80 100
1996 41 9 9 9 29 66 78 100 100
1995 42 12 11 11 24 43 67 95 100
1994 40 11 9 9 30 58 72 90 100

Under de tio år som tabellen visar har vi haft såväl lågkonjunktur som högkonjunktur.Vi har också haft en IT-bubbla som spruckit. Antalet färdiga exjobb per år har mer än fördubblats. Organisationen kring exjobb har varit densamma även om jag under åren fram till ca 1998 lade ner väsentligt mer energi på att kontakta exjobbare för att kolla upp hur exjobbet fortskrider.

En lågkonjunktur kan medföra att fler studenter är angelägna att bli klara med examen, att de kanske inte har så bråttom att få examen eftersom det är svårt att få jobb men också att de som får jobb hoppar av sitt exjobb för att jobbet ses som värdefullt. I en högkonjunktur kan många studenter tycka att examen kanske inte är så viktigt och hoppa av exjobet innan det är färdigt.

Mediantiden, som kanske är det bästa värdet på hur lång tid ett exjobb tar, uppvisar förvånansvärt liten variation mellan åren. Av de som blir klara är det mindre än 60 % som blir det inom ett år.

Jag har undersökt om tiden att bli klar skiljer mellan programmen men inte funnit stöd för en sådan hypotes. Jag har också undersökt om studenter med Nada som uppdragsgivare blir färdiga fortare, men det verkar inte vara någon skillnad mellan Nada och andra uppdragsgivare.

På senare tid har jag varit dålig på att följa upp studenterna -- har helt enkelt inte haft tid. När jag har kontaktat studenter uttrycker de ofta en uppskattning över att någon bryr sig. Och många tar sig an exjobbet och fullföljer det. Men ofta har de jobb och andra aktiviteter som gör att de har svårt att få tiden att räcka till även för att göra klart exjobbet samtidigt som exjobbet inte ges så hög prioritet att övriga aktiviteter minskas. Jag har ingen statistik över i vilken utsträckning uppföljning minskar tiden för exjobben.

Alltför många fullföljer inte sitt exjobb

Det är svårt att ge siffror på hur många som inte fullföljer sitt exjobb eftersom många drar ut långt på tiden. Den som hållit på längst bland de som blev klara år 2003 hade hållit på i nära fem år och det är över 10% som blir klara över två år efter att de påbörjat exjobbet. Få studenter meddelar att de avbrutit sitt exjobb och vissa av dem som gör det börjar istället på ett nytt, vilket inte ger något utslag i Ladok och statistiken. Men helt klart är att det inte är ovanligt att studenter påbörjar ett exjobb som de inte fullföljer. Detta är ofta olyckligt för studenten och inte bra för KTH eller Nada.

Även här är det möjligt att en ökad uppföljning skulle vara av värde.

Eget ansvar för språkgranskning

Från och med hösten 2003 infördes att studenten själv ansvarar för granskning av rapportens språk och typografi. Skälet var att Nada behövde spara pengar och dessutom hade svårt att finna språkgranskare. Jag gjorde en checklista som lades in i det häfte om rapporten som ligger på webben. När studenten anmäler sig till muntlig presentation skriver han/hon under att "Jag har samvetsgrant och efter bästa förmåga genomfört språkgranskningen av rapporten" och bifogar ett specificerat stickprov på sidor ur rapporten. Jag tittar igenom stickprovet och finner alltför ofta att studenten slarvat på ett flagrant sätt och uppmanar honom/henne att åter gå igenom rapporten. Vissa punkter i checklistan kan naturligtvis vara svåra (Ex. Rapporten är logiskt uppbyggd…) medan andra är mycket enkla att kontrollera (Ex. Sidnummer står centrerat i sidfoten eller sidhuvudet.)

Stickprovskontroll visar att det är stor skillnad i språklig och typografisk kvalitet mellan olika exjobb. Jag tror att det nu förekommer exjobbsrapporter som är sämre i dessa avseenden än förut.

Seminarieserie

Nada har under läsåret 2003/2004 genomfört försöksverksamhet med en seminarieserie där en liten grupp exjobbare träffar en erfaren handledare (normalt inte deras egen) och diskuterar. Exjobbarna bör jobba med någotsånär lika uppgifter och hunnit ungefär lika långt. Tankarna om seminarieserien bygger på en utredning som Stina Hållsten gjort. Förslaget till upplägg har varit fem träffar:

  1. Studenterna berättar kort om sina exjobb. Seminarieledaren pekar på speciella metodproblem inom gruppens område. Seminarieledaren går igenom ett färdigt exjobb och pekar på
    vetenskapligheten i det.
  2. Studenterna presenterar sina specar. Specarna diskuteras och seminarieledaren ger sina synpunkter. Fokus kring metodval.
  3. Studenterna presenterar sina litteraturstudier. Littteraturen diskuteras: typ av litteratur, trovärdighet, vad ger den?
  4. Noggrann diskussion av ett färdigt exjobb som alla läst (övning på att opponera).
  5. Studenterna ger korta lägesrapporter. Studenterna opponerar på rapportutkast.

Under hösten hade vi två seminariegrupper. Verksamheten kommer att avrapporteras speciellt av Caroline Nordquist under sommaren 2004.

Kursenkät

Jag gjorde en kursenkät som var nåbar från exjobbssidan på webben under början av året. Därefter tog det företag vars tjänst vi använde bort sidan utan att jag fick någon möjlighet att se de svar som hade inkommit.

Länk till kursanalysen för år 2002