Stimulerande forskarutbildning men brister i handledningen

Sveriges doktorander i stor undersökning:
Högskoleverkets stora undersökning Doktorandspegeln, som omfattar mer än hälften av landets doktorander, visar att flertalet doktorander i landet upplever sin utbildning som positiv och stimulerande. Närmare 80 procent skulle välja att påbörja forskarutbildning om valet skedde på nytt. Men samtidigt finns det brister i forskarutbildningen.

Doktorandspegeln visar att handledningen är en stötesten och att beroendesituationen för doktoranden är känslig. Ju sämre förhållande till handledaren, desto större är känslan av stress och press hos doktoranden. En tredjedel av alla doktorander upplever att de inte får konstruktiv kritik av sin handledare. En stor del av doktoranderna svarar att handledaren i ringa utsträckning visat intresse för deras studier. Mer än var fjärde doktorand uppger att brister i handledningen varit ett hinder i forskningsarbetet.

Antalet timmar som doktoranden får handledning varierar kraftigt mellan olika ämnen. Genomsnittet för doktorander inom humaniora och religionsvetenskap var
1-5 timmar handledning under höstterminen 2002, medan motsvarande uppgifter för naturvetenskap var 11-15 timmar. Som en jämförelse kan nämnas att man i
en utredning på 80-talet (SOU 1981:29 Forskningens framtid) föreslog att en doktorand skulle ha rätt till 4-6 timmars handledning - inte per termin utan per månad.

Andra exempel från Doktorandspegeln är att många doktorander anser att utbildningen innebär för höga krav i förhållande till den tid som står till förfogande, att hälften anser att miljön inte är kreativ och att många doktorander anser att introduktionen är otillräcklig.

Lika många kvinnor som män börjar forska fast inte inom teknikområdet Andelen kvinnor bland nybörjarna i forskarutbildningen är för första gången ungefär lika stor som andelen män. Men 80 procent av alla handledare är fortfarande män. Andelen kvinnliga doktorander dominerar inom Medicin, Veterinärmedicin och Farmaci. Inom Samhällsvetenskap är det ungefär jämn fördelning mellan män och kvinnor. Inom Matematik- och Teknikvetenskap är däremot tre av fyra doktorander män.

De kvinnliga doktoranderna upplever inte sin forskarutbildning lika positiv som männen. Av de kvinnor som har mer än ett års erfarenhet av forskarutbildning uppger nästan hälften att de särbehandlats på grund av sitt kön. De upplever också beroendesituationen till handledaren som mer besvärande än vad männen gör och känner sig sämre mottagna i forskarkollektivet. De uppger i större utsträckning att de känt stress och press och att de anser sig ha en mindre positiv relation till lärarna. De har också i större utsträckning än männen känt sig osäkra på om de vill påbörja forskarutbildning om valet skulle ske nu.

Två av tre kvinnor på Handelshögskolan upplever att de särbehandlas på grund av kön 45 procent av de kvinnliga doktoranderna och 20 procent av de manliga redovisar någon grad av särbehandling på grund av kön. Doktorandspegeln visar att på Malmö högskola uppger 26 procent av de kvinnliga doktoranderna att de särbehandlats på grund av kön. På Handelshögskolan i Stockholm uppger 64 procent av kvinnorna att de särbehandlats.

Utredningen finns tillgänglig på http://www.hsv.se/

Dags för årets hemkomstdag

Torsdagen den 25 september återvänder KTHs alumner till campus. I samband med den lyckade hemkomstdagen under fjolårets jubileumsfirande lovade rektor Anders Flodström en snar repris på evenemanget och nu är det alltså dags igen. Över 500 alumner och hundratals studenter deltar i aktiviteterna, som går i kompetensutvecklingens och igenkännandets tecken.
Under eftermiddagen hålls högklassiga seminarier med inriktning mot energi, kreativitet och entreprenörskap. Därpå slår Kårhuset upp portarna för rundvandringar och workshops. Framåt kvällen väntar Öppet hus på institutionerna och invigning av KTHs nya karriärcenter. Kl 19 sätter sig deltagarna till bords för hemkomstmiddag med underhållning och efterföljande mingel i kårhuspuben.

KTHs studenter är varmt välkomna att delta i aktiviteterna. Från kl 15 är ett infotorg på plats i kårhuset och deltagandet i Svenskt näringslivs workshops är gratis. Träffa ex-teknologer, knyt kontakter och titta förbi det nya karriärcentret i kårhuset!

Studenter såväl som KTH-anställda har även fritt tillträde till eftermiddagens seminarier, som sträcker sig över dussinet programpunkter, med närmare 40 inbjudna talare. Medverkar gör bland annat arkitekten Gert Wingårdh, Hennes & Mauritz-ledaren Stefan Persson och Stanford-professorn Nathan Rosenberg.
Fullständigt program återfinns på www.kth.se/alumni/hemkomstdagen/program.

Ett genombrott
för framtidens dator?

För första gången finns nu ett material som är både halvledande och har användbara magnetiska egenskaper vid rumstemperatur. Forskare på KTH har tagit ledningen i en internationell kapplöpning om morgondagens teknik.

I dagens datorer processas informationen av halvledarchip och lagras i magnetiska diskar. Morgondagens teknik kan innebära att de här delarna smälter samman i ett enda chip. Det hela baseras på elektronernas så kallade spinn. Elektroners spinn bildar magnetfält. Magnetismen i järn och andra magnetiska material kommer av detta fenomen. Detta spinn har en viss riktning och den riktningen kan användas som informationsbärare, som ettor och nollor, när man har utrustning som kan påverka och avläsa spinnriktningen. Den här tekniken tros kunna ersätta mycket av dagens elektronik och kallas därför spinntronik.

Forskare över hela världen, både i företag och på universiteten har sökt "den spinnande transistorn" under några år nu. Den har funnits i labben, men bara vid mycket låga temperaturer. Så sent som i vintras ansågs den uppnådda temperaturen -101 C, vara en milstolpe i det här sökandet. (Scientific American, mars 2003).

Nu har en grupp bestående av experimentalister från Kungliga Tekniska högskolan, KTH med hjälp av teoretiker från KTH och Uppsala Universitet, hittat ett ämne, zinkoxid med en mangan-tillsats, som gör spinntransistorn möjlig vid rumstemperatur och därmed möjlig för massanvändning.

Informationsenheten, KTH