Numero

Veckobladet om forskning, undervisning och
administration, m.m.

Nummer 2 · 20 januari 2000 · Årgång 30        

NADA

Utvecklingen på Nada

Tillbakablick från 1963 - Del 2

Av Yngve Sundblad och Björn Engquist.

Extra Bilaga!

Var och en som vill bidra med ett inlägg som speglar en tillbakablick på Nada är välkommen att göra det. Höra gärna av er till mig. Vi avser att sammanställa en liten skrift med alla bidrag.

Ingrid Melinder


Fem miljoner i stipendier

Fem miljoner kronor i stipendier för utlandsstudier till forskare under 35 år.
Sök senast 1 mars

Stiftelsen BLANCEFLOR Boncompagni-Ludovisi, född Bildt har till ändamål att främja vetenskaplig forskning, utbildning och undervisning för personer under 35 år av svensk eller italiensk nationalitet.

Ämnesområdena är fysik, kemi, odontologi, läkar- och ingenjörsvetenskap, datavetenskap samt näraliggande områden, där internationellt utbyte är av särskilt värde. Stiftelsen delar inte ut stipendium inom ekonomi, arkitektur, astronomi (dock astrofysik), zoologi-biologi (dock med kemikomponenter) och geologi (dock geofysik och geokemi).

Stiftelsen delar fšreträdesvis ut större stipendier åt doktorander och yngre doktorer för längre tids vistelser för studier utom hemlandet i USA, Sverige, Italien, Schweiz, England, Tyskland, Japan eller Kanada. År 2000 delas ut stipendier på totalt ca 5 miljoner kronor.

Stipendierna är individuella och delas inte ut till grupper eller föreningar. Ansökan görs på särskild blankett, som kommit in till stiftelsens kansli senast den 1 mars. Beslut om stipendieutdelning fattas normalt under maj månad.

Ansökningsblanketter finns tillgängliga hos KTHs centrala registrator eller via stiftelsens hemsida www.blanceflor.home.se, där du också finner kompletterande information.

Informationsmöte med rektor

Anders Flodström

Välkommen till informationsmöte med rektor Anders Flodström torsdagen den 3 februari klockan 15.15 i sal Q1 Qsquldas väg 4


ÖPPET HUS PÅ CID!

Torsdag 3 februari kl 13.00 - 19.00
Lindstedtsvägen 5, plan 6

Program 13.15 Seminarier om CIDs olika områden:

- Digitala Världar

- Interaktiva lärmiljöer

- Smarta Ting i vardagsliv och konst

- Användarorientering

15.00 Kaffe

15.30 Visning av CIDs verksamhet Buffé dukas fram ca kl 18.00

Mer information om oss hittar du på www.nada.kth.se/cid/. För att underlätta vår planering får du gärna anmäla dig via email: cid@nada.kth.se

VÄLKOMMEN!

önskar alla vi på CID

 

 

 

 

 

 

Nada

Tillbakablick från 1963

 

Del 2

Av Yngve Sundblad och Björn Engquist

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Datorutvecklingen på Nada som jag sett den

Yngve Sundblad

Den datormiljö vi har idag är baserad på en makalös kontinuerlig exponentiell tillväxt i prestanda som givit ett antal kvalitativa hopp. Jag har haft förmånen få följa större delen av denna utvecklingen (hela institutionens) och ger här några centrala exempel på sådana hopp, så som de på verkade NADAs verksamhet.

När jag först, som teknolog 1963, fick kontakt med den då nygrundade institutionens för Numerisk Analys beräkningsresurser var det i form av 24 slamrande räknesnurror. Vi löste linjära ekvationssystem med Crouts metod och höll på tills lösningen stämde (med 6 decimaler).

Att det fanns datorer för att utföra beräkningar fick vi veta indirekt genom "torrsim", där vi beskrev beräkningar i ett formellt språk, Algol, programspråkens Latin, som sas kunna översättas automatiskt till kod som styrde datorberäkningar.

Ett par år senare fick vi, i en valfri kurs i Siffermaskiners användning, skriva algolprogram på blanketter, från vilka assistenten stansade hålremsa och körde programmet på en dator någonstans varefter vi nästa gång fick tillbaka en skrivarutskrift.

Detta "någonstans" var FACIT EDB på Sveavägen, som jag fick direktkontakt med när jag 1965 gjorde exjobb (i Teoretisk Fysik). Jag stansade mitt algolprogram själv, väntade på mitt pass, typiskt någon kvart, ofta mitt i natten, då jag ensam rådde om datorn. Detta var en tidig erfarenhet av direkt dator-människa-kommunikation genom att datorn hade en högtalare där det ljöd olika beroende på vilken maskininstruktion som exekverades. Man kunde höra om samma ljudmönster upprepades många gånger och bryta när det uppenbart var en oändlig slinga.

Denna dator var baserad på den enastående utvecklingen i Sverige av datorer under 1950-talet, från relämaskinen BARK via BESK, snabbast i världen 1953, till TRASK (TRAnsistoriserad BESK) mfl, där NADAs emeritusprofessor, Germund Dahlquist, var mycket tidig metod- och programutvecklare.

Sedan kom en mörk period med överdriven tro på centraliserade lösningar, med "sluten" verksamhet av "överstepräster" långt från användarna, i vårt fall en gemensam stordator för KTH, SU, KI och FOA. Datorn hade hela 512 kbyte primärminne och var när den installerades den största forskningsdatorn i norra Europa. Jag, som ansvarig för att alla våra teknologer från 1970 fick köra datorprogram i grundkurserna, fick organisera en industri, där ett antal hålkortslådor (NA hade ett olidligt slamrande stansrum för teknologerna) transporterades till datacentralfilialen på KTH och tillbaka med radskrivarutskrifter dan efter.

Redan 1970 kom nästa hopp i form av interaktiv datoranvändning i form av en minidator med 8 teletype-terminaler, där vi lyckades ge alla teknologer erfarenhet av att interaktivt skriva och köra BASIC-program. Det stora interaktionshoppet kom 1974 när vi fick tillgång till en riktigt kraftfull interaktiv dator, DEC-10, som visserligen stod på datacentralen men var direkt tillgänglig via textterminaler. Smekmånaden när den var ny och vi körde gratis levde jag mer eller mindre i symbios med den och lärde mig att Lisp är en fantastisk interaktiv och inkrementell programmeringsmiljö, att datorer kan slå mig i schack mm.

I slutet av 1970-talet blev det ohållbart med all datorkraft centraliserad och NADA (namnändring 1979) genomdrev en massiv satning på egna DEC-dialogdatorer. I början av 1980-talet kunde vi genom "Tro, hopp och kärlek", datorerna Nadja, Vera och Venus, erbjuda alla teknologer och anställda dialogdatoranvändning och hålkortshanteringen var helt borta.

Det tredje hoppet var de grafiska gränssnitten, datormusens och bitmappade rastergrafikskärmens genombrott, hos oss kring 1984, med arbetsstationer som Perq, Xerox och Sun samtidigt med persondatorversionen Macintosh. De erbjöd ett helt nytt sätt att arbeta som man till och med kunde uppleva som lustfyllt.

NADA var tidigt ute, de två första (128k) Mac:arna togs hem från USA redan i april 1984 (två månader efter lanseringen) och hösten 1985 hade vi totalt 44 Mac:ar i två elevsalar (främst för den nystartade Datatekniklinjens och SU-datalogernmas utbildning i utveckling av god människa-dator-interaktion) och på anställdas bord. Parallellt utvecklades parken av Sun Unix-datorer och när det var dags att ersätta DEC-datorerna (under mellantiden kompletterade med ett par Unix-datorer) med modernare dialogdatorkraft var det naturligt med en massiv satning på Sun-datorer i grundutbildningen 1989.

Nu är vi framme vid 1990-talet och det fjärde hoppet - Internet, speciellt webben. För många av oss hade datorpost blivit oumbärlig, inte minst i internationella kontakter, redan under 1980-talet men att alla i industrialiserade världen skulle få (och de flesta ta) denna möjlighet inom några år trodde vi inte. WWW såg jag första gången 1991 på en NeXT-dator, i en implementation av uppfinnaren själv, tim Berners-Lee på CERN. Idén användes till att direkt kunna få fram referenser i vetenskapliga uppsatser. Med den genialt enkla läsaren, Marc Andriessen's Mosaic / Netscape, och politisk och medial muppmärksamhet blev webben snabbt mångas verktyg. På NADA används ju webbpresentation flitigt och av de flesta i såväl grundutbildning och forskning.

Vad det femte hoppet är eller blir vet jag inte säkert. Möjligheten att använda datorer för att blanda uttryck och interaktionsformer och kommunikation i många media är ju en spännande utveckling. Virtual-reality är en annan, på NADA illustrerad av deb spektakulära VR-kuben, först i världen med projektion utifrån på alla sex ytorna.

Till och med på NA var datorn en exklusivitet på 1960-talet, nu är den central i all verksamhet på högskolan. Användningen har utvecklas, också på NADA, från i första hand beräkningar till hantering, analys och interaktion med typograferad text, grafik, bilder, video, musik, annat ljud, animeringar, mm mm. Nu finns det över 700 datorer för institutionens användare betjänade av ett 70-tal serverdatorer, som hanterar webb, datorpost, filarkiv mm mm.

 

Numerisk analys på KTH - från stabilitet till rörlighet

Björn Engquist

Kanske det mest fundamentala begreppet inom numerisk analys är stabilitet. Det är en egenskap som är nödvändig för att en numerisk algoritm skall vara användbar och grunden för konvergensteori.

De centrala delarna delarna av stabilitetsteorin för differentialekvationer utvecklades i Sverige vid KTH under senare delen av 50-talet. Denna unika och teoretiskt djupa insats inom numerisk analys utfördes av de unga forskarna Germund Dahlquist och Heinz-Otto Kreiss. Forskningen resulterade i ett antal banbrytande papper och på köpet också deras disputationer 1959 och 1960.

Germund presenterade 1956 de viktiga nödvändiga och tillräckliga villkoren för stabilitet och konvergens av linjära flerstegsmetoder för ordinära differentialekvationer. Det resultatet har legat bakom stora delar av den fortsatta utvecklingen av stabilitetsanalys i allmänhet och utvecklingen av numeriska metoder för ordinära differentialekvationer i synnerhet.

Heinz klargjorde vilken typ av stabilitet som var viktig vid numerisk approximation av partiella differentialekvationer. Hans teori behandlade både differential och differensekvationer och också i detta fall har resultaten varit grunden för en omfattande teoretisk och praktisk utveckling under de kommande årtiondena.

Germund kom efter denna tid att stanna kvar vid KTH och startade samt utvecklade och ledde institutionen under många år. Ett stort antal av dagens aktiva numeriker vid våra universitet studerade för Germund under 60 och 70-talen då KTH var ett viktigt internationellt centrum för numerisk forskning. Grundutbildningen inom numerisk analys vid KTH har kontinuerligt utvecklats från starten redan innan institutionen bildades till i dag.

Efter en andningspaus under senare delen av 80-talet ökade aktiviteten åter kraftigt inom numerisk forskning på 90-talet. Germund fortsatte sitt arbete som emeritus och Heinz återvände till institutionen på deltid. Germunds tjänst övertogs av Björn Engquist och ett antal nya lektorer initierade spännande forskningsprojekt.

Den lite tillspetsade rubriken skall inte tolkas som att pionjärerna på 50 och 60-talen inte var flexibla och engagerade i tillämpningar. ämnets grundläggande frågeställningar var dock mer centrala för 40 år sedan. I dag är många fundamentala numeriska problem lösta och nya tillämpningsområden samt nya hård och mjukvaruredskap kräver ökad rörlighet i forskning och utbildning. Numerisk analysgruppen försöker att möta utmaningen genom att aktivt delta i den internationella utvecklingen och genom att via centra som PSCI, PDC och PDCTTN samarbeta med industri och andra akademiska discipliner.

Inbjudan till Seminarium

Maple 6 är den största uppgraderingen av Maple någonsin! Vi har nöjet att bjuda in dig till seminariet: "Maple 6 - Performance and Innovation". Där kommer vi att avslöja hemligheterna som gör Maple 6 till den världsledande miljön fšr matematisk analys. Redan nu kan vi nämna något om bakgrunden till den nya versionen. I Maple 6 förenas spetsteknologi från två av de ledande aktörerna inom matematisk programvara; Waterloo Maple med 1000 manårs erfarenhet inom symboliska beräkningar och NAG (Numerical Algorithm Group) med numeriska algoritmer av bästa märke. Tillsammans har de skapat Maple 6 - med integrerade numeriska beräkningar i en interaktiv miljä för analys, visualisering och programmering.

Innehåll

Tekn. dr Tom Lee, från Waterloo Maple, Inc. förevisar de nya landvinningarna i Maple 6. Bland höjdpunkterna kan nämnas: - NAG's numeriska lösare i Maple - effektiv matematisk programmering - gränssnitt mot andra programsystem

Turnéschema

Maple 6 världsturnŽ gästar Sverige i februari på följande platser: - Stockholm 10/2, KTH, Sal E1, 9:30-11:30 - Göteborg 11/2, Chalmers teknikpark, Afrodite, 9:30-11:30

Anmälan

Seminarierna är kostnadsfria och vi bjuder på kaffe och smörgås. Antalet platser är dock begränsat så anmäl dig och dina kollegor till "Maple 6 - Performance och Innovation" redan nu!

Web:http://www.comsol.se/Activities/Seminars/maple.html E-mail: mailto:bella@comsol.se
Tel: 08-412 95 00 Fax: 08-412 95 10
Välkommen!

Per Backlund

Vattnet avstängt !

Onsdagen den 26 januari mellan kl. 06.00-24.00 kommer vattnet att stängas av på planen 6, 7 och 8 p g a omkopplingsarbeten. Detta medför att toaletterna på dessa plan också kommer att vara avstängda under samma tid.

Toaletterna på de andra planen kan också påverkas om reservaggregatet som kopplas på inte räcker till. Använd toaletter i andra delar av byggnaden.


 

Numero är institutionstidningen vid Nada – institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH. Numero utkommer normalt på fredags­förmiddagar under terminstid. Manus måste lämnas in före kl.16 på tisdagar.

Manus, tips, förslag och andra bidrag till Numero kan lämnas på något av följande sätt:

Bidrag för artiklar och notiser bör i största möjliga mån vara färdigformulerade och korrekturlästa.

Varje Numeronummer utkommer i två former:

Numeroredaktionen består av Rickard Buch. Ansvarig utgivare är Ingrid Melinder. Numeros innehåll uttrycker inte institutionens officiella ståndpunkt annat än då detta anges.

Ibland refereras till Numeropärmen. Det är en pärm som finns i bokhyllan i Nadas fikarum på plan 4, i vilken kompletterande information sätts in, försett med nummer på formen 99:NN-N.

 

Kalendarium

to 3 feb.

 

kl 13.00-19.00

kl. 15.15

Öppet Hus på CID

Informationsmöte med rektor i sal Q1

to 10 feb.

kl. 9.30-11.30

"Maple 6 - Performance and Innovation" i sal E1

 

Dagens Citat :" He who can, does. He who cannot, teaches."

George Bernard Shaw