Numero 29
Veckoblad om forskning, undervisning och administration, m.m.

11 okt. 1999
Årgång 29

 

Numero är institutionstidningen vid Nada – institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH. Numero utkommer normalt på fredags­förmiddagar under terminstid. Manus måste lämnas in före kl. 10 på torsdagar.

Manus, tips, förslag och andra bidrag till Numero kan lämnas på något av följande sätt:

Bidrag för artiklar och notiser bör i största möjliga mån vara färdigformulerade och korrekturlästa.

Varje Numeronummer utkommer i två former:

Numeroredaktionen består av Peter Svanberg. Ansvarig utgivare är Ingrid Melinder. Numeros innehåll uttrycker inte institutionens officiella ståndpunkt annat än då detta anges.

Ibland refereras till Numeropärmen. Det är en pärm som finns i bokhyllan i Nadas fikarum på plan 4, i vilken kompletterande information sätts in, försett med nummer på formen 99:NN-N.

Föreläsare sökes

SU har i sin multimediautbildning en teoretisk kurs i grundläggande bildbehandling i årskurs 1. De söker en föreläsare till 2-3 föreläsningar om principen bakom vardaglig digital bildbehandling som bitar, upplösning, bildformat och filter (utan alltför mycket formler). Intresserade vänder sig till Lena Tembe, <Lena.Tembe@eden.grace.se>, 08/53062394

Kerstin


KTH i monter
på Tekniska mässan

...tillsammans med andra högskolor. KTH deltar också i ett av framtidsseminarierna. Se
<http://www.stf.se/ind/tv> och
<http://www.stf.se/ind/tv/f4.htm>. Ev. finns det mässbiljetter kvar vid Nadas postfack.


Seminarium i algoritmisk bioinformatik

Imorgon tisdag (12 okt.) - se sista sidan!

Kalendarium

ti.
12 okt.
14.15-15.15

Seminarium i algoritmisk bioinformatik: Reconciling Gene and Species Trees, Mike Hallett; rum 4523.

on.
13 okt.
13.30-16.30

Seminarium om doktoranders situation, seminarierum Bergsmannen, Aula Magna, SU.

to.
14 okt.
15

Doktorandseminarium i numerisk analys: Finding resonances in atomic physics using exterior complex scaling, Ninni Carlsund; rum 4523.

fr.
15 okt.
9.15

IPLab-seminarium: An instrumental approach for designing collaborative writing tools, Tessy Cerratto; rum 1635.

10.00

Disputation: Multi-Scale Feature Tracking and Motion Estimation, Lars Bretzner; Kollegiesalen, KTH.

10.15

Licentiatseminarium: On the stability of viscous shock waves, Mattias Liefvendahl; sal D31.

13.30-15.30

Invigning av Sun-donation, sal D3 och i datorsalarna Sporthallen och Musiksalen.

må.
18 okt.
13.15 Lärarkursstart: Hur blir vi bättre på att bedöma studenternas texter?, Stina Hållsten; rum 4523.
9-12

PDC-seminarium med anledning
av 10 års-jubileet: 10 Years of Parallel Computing at KTH


Pedagogisk kurs

Sista chansen att gå KTH:s lärarkurs utan kursavgift. Kursen inleda med två heldagar 19-20 oktober, fortsätter på tisdagkvällar i period 2 och avslutas med ett uppföljningsmöte 16 december (heldag).

Tanken är att man ska ha undervisning samtidigt som man går kursen. Vill du gå eller har frågor så hör av dig till Kerstin F.


Doktorandseminarium i numerisk analys

På torsdag (14 okt.) kl 15 i rum 4523.

Finding resonances in atomic physics using exterior complex scaling

Ninni Carlsund


TACK

Ett varm tack till alla som på olika sätt uppvaktade mig i samband med min födelsedag. Er omtanke värmde.

Eva-Lena


OBS - detta gäller SU, men frågeställnngarna är väl ganska allmängiltiga. /Ingrid

Seminarium om doktoranders situation

På onsdag (13 okt.), kl 13.30-16.30 i seminarierum Bergsmannen, Aula Magna.

Livet efter reformen utgör det fjärde i en serie kvalitetsseminarier om studenternas situation som Kvalitetsgruppen vid universitetet anordnar. Denna gång behandlas doktorandernas situation. Seminariet riktar sig såväl till institutioners doktorander som till forskarutbildningsansvariga. Vi skulle därför vara tacksamma för om du ville hjälpa oss med att sprida denna information om seminariet inom den institution där du verkar.

De nya reglerna för forskarutbildningen har nu varit i kraft sedan 1 april 1998 och det finns anledning att fråga sig: Vad har reformen inneburit i praktiken? Och har den inneburit samma sak för alla? Humanistiska språksektionens doktorandnätverk, Langnet har genomfört en undersökning som visar exempel på att institutionerna sinsemellan uppfattat reglerna på olika sätt och att om man undviker frågan om någon har rätt eller fel, ändå kan konstatera att doktorander och handledare tycks leva i olika psykologiska verkligheter. Frågan är vad dessa olika verkligheter betyder för de enskilda doktoranderna. En av orsakerna till de olika skillnaderna kan vara universitetets decentraliserade organisation, där varje institution själva beslutar över sin grund- och forskarutbildning. Vid Lunds universitetet har man försökt att förändra forskarutbildningen genom centrala direktiv. Frågan är bara: Är detta en önskvärd väg att gå och får de nya reglerna för forskarutbildningen bättre genomslagskraft på detta sätt?

Seminariet äger rum den 13 oktober, kl 13.30-16.30 i seminarierum Bergsmannen, Aula Magna. Anmälan kan göras på sidan: <http://www.pu.su.se/kvalitet/>

Om du vill ta del Langnets undersökning redan nu: <http://www.pu.su.se/kvalitet/pdf/langnet.pdf>

Kvalitetsgruppen genom

Charlotta Karlsson
Torbjörn Ingvarsson


Invigning av Sun-donation

På fredag (15 okt.) kl 13.30-15.30 i sal D3 och i datorsalarna Sporthallen och Musiksalen.

Program

13.30 Internet in the post-PC era, Bert Rubaszkin, chefstekniker, Sun; sal D3.
15.00 Invigning av 20 st. Ultra 10, D-programmets nya datorer:
Cerise Sirén, sångkör på D
Rickard Wannerholt, vd, Sun
Bo Wahlberg, prorektor, KTH
Stefan Arnborg, programansvarig för D.

Vi välkomnar speciellt D-teknologer samt D-programmets lärare och tillskyndare.

Anmälan sker till <sohansen@sun.se>.

Sven-Olov Hansen, Sun
Ingrid Melinder, Nada


IPLab-seminarium

På fredag (15 okt.) kl 9.15 i rum 1635.

An instrumental approach for designing collaborative writing tools

Tessy Cerratto

Since the emergence of GroupWare, collaborative writing has been one of the main areas of interest for development of collaborative tools (Rada, 1996). Nevertheless, there has been a great amount and diversity of the technical solutions and little actual use of these tools. Therefore the main question is:

How does technical tools become usable for people? What happens between manipulating the interface on one hand and using features of the software in a meaningful way on the other hand? What does the mediated dimension in collaborative writing consist of? How does a technological tool become a fully collaborative instrument for writing in groups?

With these questions as a background I present a cognitive approach to understand, describe and design collaborative writing tools. In particular, the main principles and characteristics of the instrumental approach (Rabardel, 1995) are presented from the analysis of case studies. I've studied collaborative writing in two situations, "traditional" or in face-to-face and "mediated" with a CSCW technology. Five different groups have been observed.

Specifically, main attention has been put on the analysis of transformations due to the CSCW impacts on three dimensions of collaborative writing activity. From these dimensions, I show that a collaborative tool is not collaborative in itself, but it becomes collaborative when users use and attribute collaborative functions to the tool. Therefore the challenge of this kind of analysis is the evaluation of tools through real usage and then through instrumental development. In this sense, I conclude that design must support at first collaborative functions and collaborative schemes of human actions, that is social and cognitive processes playing key roles in collaborative activities. In collaborative writing, design has to support both co-ordination of individual actions and integration of individual texts. Collaborative writing should not take as its objective to only support communication and writing spaces.


Stipendier: Ivar Bendixons stipendier åt docenter

...vid mat.-nat. fakulteten, för främjande av forskning. Se Numeropärmen 99:23-1.


Seminarium i algoritmisk bioinformatik

Imorgon tisdag (12 okt.) kl 14.15-15.15 i rum 4523.

Reconciling Gene and Species Trees

Mike Hallett

Often, in phylogenetic studies, a set of gene trees is used when determining the evolutionary relationships between a set of taxa (i.e. inferring species trees). However, for many gene families, the gene tree differs from the species tree. The frameworks introduced by Goodman et al. [1979] and Page [1994] attempt to reconcile gene trees with a species tree through the postulation of duplication (or, duplication and loss) events. The associated optimization problems can be essentially stated as "find a species tree requiring the fewest number of postulated duplication (or duplication/loss) events in order for reconciliation".

In this talk, I will briefly explain the biological relevance of the Duplication-Loss (and Multiple Gene Duplication-Loss) problems and survey what we currently know concerning the complexity of these optimization problems (they are mostly hard)*. I will also present a polynomial time algorithm that solves the Duplication-Loss problem when the species tree has bounded width with respect to at least one of the gene trees**. This bounded width is a naturally arising parameter that tends to be very small in practice. Some experimental results obtained via this algorithm will also be presented.

* Joint work with Fellows and Stege.
**Joint work with Lagergren.