Numero 27
Veckoblad om forskning, undervisning och administration, m.m.

20 sept. 1999
Årgång 29

Numero är institutionstidningen vid Nada – institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH. Numero utkommer normalt på fredags­förmiddagar under terminstid. Manus måste lämnas in före kl. 10 på torsdagar.

Manus, tips, förslag och andra bidrag till Numero kan lämnas på något av följande sätt:

Bidrag för artiklar och notiser bör i största möjliga mån vara färdigformulerade och korrekturlästa.

Varje Numeronummer utkommer i två former:

Numeroredaktionen består av Peter Svanberg. Ansvarig utgivare är Ingrid Melinder. Numeros innehåll uttrycker inte institutionens officiella ståndpunkt annat än då detta anges.

Ibland refereras till Numeropärmen. Det är en pärm som finns i bokhyllan i Nadas fikarum på plan 4, i vilken kompletterande information sätts in, försett med nummer på formen 99:NNN.

Exjobbsseminarium i datalogi

På torsdag (23 sep.) 15.15 , rum 4523.

Daniel Gillblad, E-94: Sekvensanalys med ett Bayesianskt artificiellt neuronnät. Arbetet är utfört vid Sics, Swedish institute of computer science. Handledare och examinator: Anders Lansner.

Johan Kaving, D93: Datorbaserad kardiologi en utvärdering av "Dicom Supplement 30: Waveform Interchange" och Java. Arbetet är utfört vid Siemens Elema. Handledare: Olle Bälter, examinator: Lars Kjelldahl.

Anders Hellvig, D94: Pushteknik för notifiering av inkommande meddelanden. Arbetet är utfört vid Ericsson Radio Systems. Handledare: Fredrik Winberg, examinator: Yngve Sundblad.

Kerstin F.


Kalendarium

to.
23 sept.
15.15

Doktorandseminarium i
numerisk analys: Finding resonances in atomic physics using exterior complex scaling, Ninni Carlsund, rum 1537.

15.15

Exjobbsseminarium i datalogi. rum 4523.

fr.
24 sept.
9.15-11.00

IPLab-seminarium: Intresse och kreativitet, professor Lennart Sjöberg, Handelshögskolan i Stockholm; seminarierum 4523.

14.00-15.00

Frågestund med Linus Torvalds i Aula Magnas hörsal, SU.

må.
27 sept.
15.30

CAS-seminarium: Walking and Running Quadruped Robots, Martin Buehler, Ambulatory Robotics Lab (ARL), Montreal, Canada; rum A325, Brinellvagen 83.

on.
29 sept.
16.00 Öppet hus hos CID, Rum 4523 och plan 6.
må.
4 okt.
15.15-16.00

Docentföreläsning i numerisk analys: Felräkning till Er favör! , Johan Helsing; sal E3.


Doktorandseminarium i
numerisk analys

På torsdag (23 sept.) kl 15, rum 1537.

Finding resonances in atomic physics using exterior complex scaling

Ninni Carlsund


Frågestund med Linux-Linus

Fakultetens blivande hedersdoktor Linus Torvalds kommer hit på ett exklusivt besök, bara några timmar före promotionshögtiden i Stadshuset. Fredagen den 24 september, mellan 14.00-15.00 i Aula Magnas hörsal, framträder Linus T. på en frågestund under ledning av Torsten Ekedahl.

Halva Aula Magna om ca 500 platser är bokad. Press/media visar stort intresse för Linus T och är också inbjudna. Och som sagt; Det är en frågestund. Herr Torvalds kommer inte att hålla tal eller föreläsa. Det är publiken som ställer frågorna och Torvalds ger svaren. Förbered frågor innan så blir det nog säkert ett intressant möte med en av datavärldens verkligt eftertraktade personer.

Johan Björkman
informatör Matnatfak


IPLab-seminarium

På fredag (24 sept.) kl 9.15-11.00, seminarierum 4523.

Intresse och kreativitet

Professor Lennart Sjöberg, Handelshögskolan i Stockholm

Vad skapar och vidmakthåller intresse för studier och arbete?

Vilken betydelse har intresse?

Nyare forskning har alltmera poängterat intressets betydelse framför mera traditionella dimensioner som arbetstillfredsställelse. Motivation i en kultur som frånsagt sig att använda externa förstärkningar kommer att alltmer handla om just intresse.

Jag redogör för vår forskning på dessa områden och kommer ev även in på det aktuella begreppet emotionell intelligens


Inbjudan till öppet hus på CID

Nästa onsdag (29 sept.)

16.00 Presentationer i rum 4523, plan 5:

  • CID - användarförankrad design, exemplet KidStory professor, Yngve Sundblad, CID.
  • Användarorientering på nätet, doktor Ann Lantz, CID.
  • Design av kommunikationsmiljöer forskningsledare Sören Lenman, CID

17.00 Demonstrationer och buffé, plan 6

18.30 Projektpresentationer från doktorandkursen The Language of New Media, ledd av professor Lev Manovich, Visual Art Department, University of California, Torget, plan 6.


Docentföreläsning i numerisk analys

Måndagen den 4 oktober kl 15.15-16.00 i sal E3.

Felräkning till Er favör!

Johan Helsing, Nada

Hur noggrannt är det möjligt att lösa ett matematiskt problem med hjälp av dator? Ett svar på denna fråga är: "problemets konditionstal gånger datorns maskinepsilon". I praktiken har det dock visat sig vara svårt att konstruera algoritmer som klarar detta ideal.

Vi har vissa förväntningar: när vi evaluerar en enkel trigonometrisk funktion förväntar vi oss ett blixtsnabbt svar med femton korrekta siffror. För något som upplevs svårare, Laplaces ekvation i ett område, förväntar vi oss kanske bara ett par, tre korrekta siffror. Det upplevs också som naturligt om beräkningen tar tid. Vi accepterar "felräkning" i ett fall, men inte i ett annat. Detta även om båda problemen, matematiskt sett, har samma svårighetsgrad (konditionstal).

Jag menar att många fältproblem, även ickelinjära, går att lösa mycket snabbt och med ideal noggrannhet. I min föreläsning vill jag ge några exempel från elasticitetsteorin. Det är viktigt att skilja problem från formulering. Vi är, till exempel, vana att formulera problem i fysiken som partiella differentialekvationer (PDE). Vi kanske till och med tänker att PDE:erna ÄR problemet. PDE:er ger korta formuleringar, men de är ej alltid bäst lämpade för numerisk lösning. Jag har funnit att formuleringar baserade på integralekvationer av Fredholms andra slag är att föredra, när sådana finns. Skillnaden i prestanda mellan algoritmer baserade på olika formuleringar kan vara enorm. Vissa personer baxnar när man påvisar dem. Andra tror att man bluffar. Tyvärr är det ofta svårt att hitta en Fredholmekvation för ett givet problem. I flera fall har vi fått göra detta arbete själva.

Framtiden kommer att ge bättre formuleringar för fler fältproblem. I takt med att datorerna blir snabbare och får större minne så blir skillnaden mellan bra och dåliga algoritmer allt tydligare. Det dröjer säkert ännu en tid innan alla förlåtande attityder till felräkning har försvunnit, speciellt i tillämpade ämnen. Men processen är irreversibel. När man väl har prövat att räkna snabbt och rätt, vill man inte längre räkna långsamt och fel.