Numero 1

måndag 8 januari 1996, årgång 26

Veckoblad om forskning, undervisning och administration m.m.
NADA - Institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH


Kalendarium

Aktuellt kalendarium (inte kalendariet som hör specifikt till denna Numeroutgåva).

God ny termin!


Oj, oj, oj!

1995 blev ett händelserikt år. Jag avslutade förra årets nyårsbrev med Karin Boyes ord Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.. Inte hade jag tänkt mig en så bokstavlig uppbrytning av våra så fina lokaler - men, men ... HPDR, Högprestandadatorrådet, beslöt att göra en stor nationell satsning på PDC (38 milj kr) och vår nyligen invigda datorhall räcker inte till. Nu måste vi visa att vi klarar av att stödja både forskare och industriintressenter i deras användning av parallella superdatorer och att utbilda studenter i användning av olika superdatorarkitekturer.

Våra två kompetenscentra Cid och PSCI har kommit igång med sin verksamhet. Samarbetet med våra forskare och företrädare för livet utanför högskolan har därmed ökat väsentligt. Nada är också starkt inblandad i CGI, Centrum för geoinformatik, vars värdinstitution är geodesi och fotogrammetri. Vi räknar med att Nada därigenom kommer att få en adjungerad professor under 1996. Klartecken har också givits från Stiftelsen för strategisk forskning om att bygga upp en forskarverksamhet inom Autonoma system i samverkan med främst institutionerna för signaler, sensorer och system, S3, och maskinkonstruktion, särskilt mekatronik, Damek.

De här verksamheterna har initialt en ekonomisk ram på vardera ca. 6 miljoner kronor. Det innebär att min prognos för ett par år sedan om en utplaning av Nadas tillväxt inte stämmer alls. De nya satsningarna kommer att förändra inriktningen på delar av vår verksamhet, och Nada kommer att växa och vi blir fler. Vi söker just nu fler lärare och doktorander och håller på att anställa systemingenjörer, applikationsingenjörer och sekreterare på PDC. Jag räknar med att ett tiotal nya personer kommer att anställas under 1996 förutom ett flertal forskarstuderande.

Ovan nämnda satsningar är ett resultat av att fördelningen av forskningsmedlen i Sverige har förändrats. Den stora andelen till verksamhet på Nada är ett bevis på den mycket höga kvaliteten på forskningen. Det bekräftas också i NFRs matematikutvärdering i Sverige där forskningen i teoretisk datalogi får det bästa tänkbara omdömet - från att i början av 80-talet vara närmast obefintlig till att idag tillhöra den främsta internationella eliten. Även forskningen i numerisk analys tillhör den internationellt främsta sedan många år. Vissa av de åtgärder som föreslås i utredningen för ytterligare förbättring har vi redan påbörjat. Det gäller tillgången på datorkraft, som ökar kraftigt: på PDC genom en fördubbling av datorn Strindbergs kapacitet och på KTH med investering i en stor beräkningsdator, Kallsup.

Rekrytering av tjänster från den egna högskolan är ett bekymmer i Sverige - inaveln. Vi har dock lyckats rekrytera lärare både nationellt och internationellt och räknar med att kunna öka denna under 1996.

Hur är det då med kvaliteten i vår grundläggande utbildning? Henrik Eriksson har utsetts av E-teknologerna till 1995 års lärare och Kerstin Severinsson-Eklundh har handlett två examensarbetare som belönats med 30 000 kronor. Detta är givetvis indikationer på god kvalitet i undervisningen. Nadas grundutbildningsgrupp har under året koncentrerat sig på att genomföra olika förbättringar. På alla kurser ska det finnas WWW-information och genomföras kursutvärderingar tillsammans med studenterna. Vi har även tillsatt lärargrupper för att diskutera resultaten och föreslå förbättringar för enskilda kurser. Nada genomför också systematiska tidsstudier för laborationer och hela kurser. Under våren kommer institutionen att delta i KTHs projekt för att finna bra kvalitetsprogram i första hand för grundutbildning och ledarskap. Är detta bara en extra börda som påtvingats oss eller kan vi dra några nyttiga erfarenheter av detta arbete? Jag tror att fler har blivit och kommer att bli medvetna om att vi måste bli bättre genom att ställa rätt och rimliga krav på våra studenter.

Hur går det då med vår jämställdhet? Tack bra, vågar jag säga.Under 1995 blev Kerstin Severinson-Eklundh docent och Wei Zhang blev vår första kvinnliga doktor i datalogi. Dessutom har två kvinnor under året fått doktorandtjänster på Nada. Min förhoppning är också stor att Nada snart kommer att få sin första kvinnliga professor.

God fortsättning på det nya året, önskar

Ingrid

LÄS NUMERO!

... uppmanar prefekten. Där förmedlas viktig information som du behöver känna till som anställd på Nada. Prefekten utgår ifrån att det räcker att informera i Numero för de budskap som berör alla anställda.


Möte: Computational Differential Equation Circus

Ett sorts möte (circus under ovanstående rubrik äger rum imorgon tisdag (9 jan.) kl. 13.15-onsdag kl. 16.00 i sal E2 (Osquars backe 14, plan 4).

We intend to have an informal nordic meeting on computational aspects of differential equations. The form is inspired by Babuska's finite element circus: everyone is welcome, nobody is invited. This means that everybody have the chance to talk. The meeting will start with a short session where the participants indicate if they will talk or not. The program will then be determined by deviding the available time with the number of speakers.

The purpose is to exchange new ideas on computational methods for differential equations and related topics in analysis and applications, during a one day meeting. In particular we are interested in efforts to bring modelling, computation and analysis close.

To enter your name for participating in the meeting or requesting subsequent information, write an e-mail to szepessy@nada.kth.se as soon as possible. Include information whether you want to join for diner on Tuesday evening or not.

Claes Johnson, Juhani Pitkaranta, Anders Szepessy, Ragnar Winther

Nada-exjobb belönat som bästa!

Rektor har utsett ett exjobb handlett av Kerstin S. Eklundh, Nada, till 1995 års bästa examensarbete genomfört vid ett mindre företag

Exjobbet har titeln Arkivering och sökning i digitala arkiv - en utvärdering av tre användargränssnitt, genomfördes av Marianne Lindström och Sofia Olsson på D-linjen och hade Peter Franzén som kontaktperson på företaget JOB Systemintegration AB. Motiveringen innehåller många berömmande ord, både om exjobbarna och om den handledande institutionen. Numero gratulerar! (Mer information i Numeropärmen 96.005.)


Kurser i rapportskrivning på engelska för doktorander

...startar flera under nästa vecka (vecka 3): måndagar 13-16, tisdagar 9-12 och torsdagar 13-16. Se Numeropärmen 96.004


Medel för tvärvetenskapliga kurser

...kan sökas host mat.nat.fakulteten, SU senast torsdagen den 15 febr. Se Numeropärmen 96.001


Nadatröjor

Vi har skaffat ljusgrå T-tröjor och Collegetröjor med grönt Nadaemblem. De går att köpa till ett subventionerat pris av 70 resp. 180 kronor.

Kontakta Bibbi. Det finns endast ett litet lager. Vid stor efterfrågan kan vi beställa flera.

Ingrid

Ny systemperson på PDC

Jonas Engström (jonase@pdc.kth.se) har börjat jobba på PDC som systemansvarig främst för SP2. Jonas har bara exjobbet kvar på den datavetenskapliga linjen i Umeå. Han har också jobbat som systemansvarig i Umeå och tidigare på IBM.

Gert

Ljusgården bokbar

Man kan numera boka ljusgården hos lokalbokningen tel 94 00.

Gert

Diaprojektor

Nada har köpt en diaprojektor. Den är nu märkt och finns i Delfi.

Lena N.

Endagskonferens på PDC om Europort

Torsdagen den 29 februari kommer Parallelldatorcentrum att vara värd för en endagskonferens som presenterar resultat från EG-projektet Europort. Europort har haft som mål att sprida användningen av parallelldatorer i europeisk industri. Ett antal industriellt intressanta koder har porterats och benchmarkats på några parallella datorer.

Konferensen som är kostnadsfri är främst riktad till industrin, men även andra är välkomna i mån av plats. Konferensprogram och anmälningsblankett delas ut till alla på NADA. Kontakta britta@pdc.kth.se (7907) för anmälan.

Gert

Projektstöd till forskningsinformation

...kan man söka, om man sysslar med spridning av kunskaper om forskning och forskningsresultat. Särskilt sommarkurser för gymnasieelever och fort- och vidareutbildning av gymnasielärare premieras. Ansökan senast fredagen den 2 febr. Se Numeropärmen 96.002


Referat från institutionskollegiet måndagen den 11 december 1995

KTHs nya bildspel inledde kollegiet. Därefter talade Ingrid om betydelsen av grundutbildning - ingen forskning utan grundutbildning.

Resultatet av NFRs matematikutredning är klar och TCS-gruppen gratulerades för ett fint omnämnande i rapporten. Bland övriga framgångar noterades att Henrik Eriksson är nominerad av E-teknologerna till årets bästa lärare på KTH. (Numera vet vi att han valdes på fredagen.)

Den administrativa gruppen har varit i Oxford för att diskutera sekreterarens utvecklingsmöjligheter, finna sätt att öka effektivetet och kvalitet samt att göra arbetet mer stimulernade. Ett sätt att höja kvalitén är att hålla sekreterarna informerade. Det går då lättare och snabbare att ge riktiga besked på bl. a. telefon. För dagsaktuell information finns en aktivitetstavla på plan 4 som Bibbi Lindholm håller aktuell. Informera henne eller skriv upp själv det som många bör känna till (seminarier, konferenser m.m.). Som ett resultat av konferensen gör nu sekreterarna lathundar för sina arbetsuppgifter.

Ingrid berättade om Delfi på plan 4. (f.d. Stian; presentation i NUMERO nr 95:31). Stephan Prytz redogjorde för de olika möjligheter till hjälp som ges där.

Ingrid redogjorde för några av de arbetsgrupper som verkar på NADA:

Datorfrågor: KTH skall investera i en ny kraftfull beräkningsdator s.k. KALLSUP. Datorn finansieras med Wallenbergpengar och skall ha en prestanda på 3-8 GFlop/s och primärminnesstorlek på 4-8 GByte.

Strindbergs kapacitet kommer att fördubblas. Gert beskrev den nya Strindberg II. Det blir ytterligare 4 svarta lådor på PDC. För att klara av expansionen har stora ombyggnadsarbeten pågått som stört alla men som nu börjar bli färdigt. Det är viktigt att PDC klarar en stor kapacitetsökning inför HPDrådets utvärdering -96, då rådet skall bestämma var pengarna långsiktigt skall satsas. Några rum är redan klara för inflyttning men det är viktigt att inte flytta in innan man kontrollerat att de nya möblerna är OK, säger Sten Samuelsson (ankn 8808).

Ragge Sundblad ritade och berättade om nätets förbättrade kapacitet (se separat notis).

Lokaler: Etapp 4, den sista etappen av KTHs renovering av huvudbyggnaden, blir klar i augusti -96 där CID, PSCI och C2M2 kommer att kunna flytta in. På plan 2, 3 och 4 kommer teknik- och vetenskapshistoria samt IDC att finnas.

Nya tjänster: Två doktorandtjänster på SU har tillsatts med Ann Fatton och Mariana Dorobantu. På den av EIT finansierade forskarass.tjänsten som annonserades i december -94 har tillsats Patrick Fischer från Paris. Han tillträder den 1/7 -96.Tina Billing-Ericson har fått en tillsvidareanställning som ekonom på NADA. På PDCs annons har 28 sökt tjänsten som applikationsingenjör, 14 som systemerare, 15 som informations- och utbildningsansvarig och 35 som sekreterare. Nada annonserar två universitetslektorstjänster i datalogi och en i numerisk analys, minst två doktorandtjänster i datalogi eller numerisk analys samt en forskarassistenttjänst i datalogi.

Nada har tackat ja till att vara EITs pilot i ett projekt för kvalitetsarbete inför kanslers utvärdering -96. Arbetet ska genomföras under våren och leda till en kvalitetsplan och självvärdering. Den ska i första hand koncentreras till ledarskap och utbildning. Arbetet kommer att ske genom FoFu- och Gru-grupperna.

Hur ser vårt kvalitetsprogram ut i dag: Henrik Eriksson läste upp 17 av de 27 punkter för Nadas studentservice som arbetats fram i Oxford. Han framhöll särskilt punkt 17: Rättning ska vara så snabb som möjligt. En prestationstavla på betygsanslagstavlan ska visa rättningstiderna. Listan skall överlämnas till Gru-gruppen för diskussion.

Kerstin Severinson-Eklundh och Staffan Romberger hjälper till att planera för en utbyggd verksamhet i biblioteket genom att använda tex CD-ROM- läsare och föreslå lämpliga uppslagsverk m.m.

Ekonomi: NADA har god ekonomi och och ett sparkapital. Idag finns inte lika stort behov av sparat kapital eftersom alla större investeringar måste göras genom finansiering av lån i Riksgälden. Ingrid berättade om förslag till satsningar som NADA kommer att diskutera: inrätta fler doktorandtjänster, lektorat och forskarassistenttjänster, sänka undervisningsskyldigheten för lektorer och möjliggöra resor. På KTH finns ett överskott på 300 miljoner. KTHs satsningar föreslås bli på fler forskarassistenttjänster, fler doktorandtjänster, särskilt för kvinnor, forskarutbildning för icke disputerade lärare, sabbatstermin för lärare för att kunna skriva böcker och resa. Satsningar på kompetenscentrum, PDC och halvledarlaboratoriet är redan beslutade.

KTH arbetar fram en fördjupad anslagsframställning. Den kommer att behandla uppnådda mål och realisering av utvecklingsplanen. Exempelvis kommer antalet civilingenjörsplatser att vara detsamma som idag medan antalet ingenjörsplatser kommer att ökas. KTH diskuterar också hur medelåldern för nyexaminerade doktorer kan sänkas från dagens 33 år. Det är också viktigt att fler doktorer än nuvarande 50% kommer att vara verksamma i industrin.

Catherine

Kandidater till pris för framgångsrik teknikspridning

ska man lämna till rektor senast måndagen den 22 jan. Se Numeropärmen 96.003.


Utbyggnad av datornätets kapacitet på Nada

Den typ av datornät, ethernet, som vi började använda för 12 år sedan, har i ursprungsformen en överföringshastighet på 10 Mbit/s och en heta linjen-natur - en pratar och alla intresserade lyssnar. Detta gäller även vid kommunikation bara mellan två datorer, vilket innebär att bara ett meddelande kan gå i taget på en heta linjen-del, alla andra får vänta. Under årens lopp har vi strukturerat nätet i olika heta linjen-delar med typiskt mellan 5 och 100 datorer på varje del, och med så kallade bryggor och routrar (nätslussar) som kopplar ihop dem till ett större nät (eng: internet).

För vissa användningsområden med högre krav (t.ex. PDC) har vi även använt en nättyp som heter FDDI, Fiber Distributed Data Interface, ett 100 Mbits ringnät som förut bara fanns för optisk fiber. Även detta är av heta linjen-typ. Detta är dock en dyrbar nättyp, varför vi bara använt den i extremfall.

På senare tid har nya möjligheter dykt upp. Dels finns Ethernet nu i en (tja, egentligen flera, för att krångla till det hela) 100 Mbits-version(er) som är marginellt dyrare än den gamla formen. Dels har man börjat kunna göra switchar (växlar) förhållandevis billigt. En switch fungerar så att den bara skickar vidare data som verkligen ska igenom den, och bara till den dator som ska ha det (precis som bryggor och routrar och gateways för alla del, fast annorlunda; det struntar vi i här!). Detta innebär att det på ett nät med 20 datorer kan genomföras 10 olika överföringar samtidigt, mot tidigare 1. Jmfr heta linjen resp 10 vanliga telefonsamtal.

Faktum är att det nu går att göra en switch som är bara något dyrare än de idag helt ofiltrerande burkar som ändå sitter och kopplar ihop alla datorer. Det innebär att vi kan sätta switchar så att varje dator får 10 Mbit var - utan att behöva ändra något i den anslutna datorn. Dessutom har den med sin inbyggda buffring även på köpet teknisk möjlighet att fartkonvertera, så man kan lättare blanda t.ex. 10 Mbit och 100 Mbit ethernet utan att konstruktionen blir radikalt annorlunda. I alla flaskhalsar som vi kan identifiera kommer vi således försöka använda 100 Mbits ethernet (eller annat snabbt nät), framför allt mot servrar samt länkar som många delar på, men även mot vissa krävande användare.

Sammanfattning

Med hjälp av ny utrustning som fallit i pris kan vi bygga om nätet så att vi får mångfalt högre total överföringskapacitet, och större möjlighet att ansluta krävande datorer (och användare) med högre överföringshastighet.

Vi kommer dock inte låta kablarna gå tomma, utan jobbar även med att anslutna servrar och klienter verkligen ska kunna använda kapaciteten. Faktum är att många nättjänster inte går speciellt mycket fortare med snabbare nät, då programvaran inte är optimerad för detta. Men då snabbare nät är en allmän trend dröjer det inte länge innan bättre programvara dyker upp, vilken då kan göra sig förtjänt av parallelliserade skivminnen och liknande konstruktioner för att höja prestanda.

Ragge S.

^ Upp till Numeros hemsida.


Senast ändrad 1996-01-10 <numero@nada.kth.se>