Numero 19

måndag 15 maj 1995, årgång 25

Veckoblad om forskning, undervisning och administration m.m.
NADA - Institutionen för numerisk analys och datalogi, KTH


Kalendarium

Aktuellt kalendarium (inte kalendariet som hör specifikt till denna Numeroutgåva).

MMT:s studiehandbok

Studiehandboken MMT 95/96 har utkommit från tryck och finns att hämta på kansli MMT, Drottning Kristinas väg 25. Enstaka exemplar kan skickas via internposten och beställes från exp@mmt.kth.se , tel 9160.

KTH-ekot, Olle Blomqvist

Stöd till personutbyte inom ramen för vetenskapliga samarbetsprojekt med Tyskland

...kan man söka från Svenska instutet. Ansökningstiden för 1 oktober -95 - 31 december -97 går ut den 31 maj -95. Numeropärmen 95.053


Hur ska institutionen stavas och böjas?

Nu när frågan om institutionens symbol har kommit upp är det naturligt att också diskutera hur institutionens namn ska stavas. Sedan gammalt använder vi initialförkortningen NADA, men många skriver istället Nada. Vilket av skrivsätten är bäst? Måste vi bestämma oss för endera eller kan vi använda båda?

Svenska språknämndens skrivregler talar om (i paragraf 79 och 115) hur namn som är förkortningar ska skrivas. Regeln är att förkortningar som ska läsas som ett ord skrivs som vanliga namn med stor begynnelsebokstav (t ex Asea, Ikea, Saab, Unesco), medan förkortningar som ska läsas bokstav för bokstav skrivs med genomgående stora bokstäver (t ex LO, LKAB, SAP).

Om vi skriver NADA så får läsaren alltså uppfattningen att det ska utläsas "en a de a" istället för "nada". Eftersom väl alla på institutionen är överens om att det ska uttalas "nada" så borde det alltså skrivas "Nada".

En annan fördel med "Nada" är att det är lätt att böja namnet och göra sammansättningar: i genitiv blir det "Nadas" och i sammansättningar till exempel "Nadakurser". Jämför detta med "NADAs", eller möjligen "NADA:s", och "NADA-kurser". Förutom att man som skribent slipper att välja mellan genitivformerna "NADAs" och "NADA:s" så är det lättare för läsaren att läsa "Nadas". Det är väl känt att det är jobbigare att läsa en text skriven med stora än med små bokstäver.

Om vi skulle bestämma oss för stavningen "Nada", vad gör vi då med alla skyltar, till exempel i trappuppgången? En möjlig lösning är att vi använder "Nada" i löpande text och "NADA" i symboler och på skyltar. Det är vanligt att företag använder genomgående versaler i sitt firmanamn på skyltar och i sin logotyp, så det behöver vi inte skämmas för.

Viggo, forskare i rättstavningsalgoritmer

Numero gratulerar

...Erik Aurell, som utsetts till oavlänad docent i matematisk fysik på SU. (Erik finns ofta på PDC.)

Ingrid

Kurs i universitetspedagogik i höst

Utbildning i universitetspedagogik för lärare vid SU hålls i höst, i form av tre dagars intesivkurs i slutet av augusti följt av åtta seminarier under hösten.Numeropärmen 95.052


Fotboll

Två amerikanare, en kanadensare, en iranier, en japan samt två svenskar. Vad gjorde en sådan församling i de västra förorterna en onsdagkväll. Planterade pingstliljor? Nej, minsann. Det var STIANs TORPEDER som återigen hade briljant fotbollsuppvisning...

Motståndarna hette Bromma Boys och var inga nybörjar. De fick ett snabbt mål, lite tursamt, och spelet böljade fram och åter mellan målgårdarna hela första halvlek. Nyförvärvet Atstuto (CVAP) och veteranen Taifun gjorde strålande insatser som backpar.

I andra halvlek pressade vi i princip hela tiden, och motståndarna stack endast upp i kontringar, som förvisso icke var ofarliga. Vid ett tillfälle var en anfallsspelare ensam på väg mot Torpedernas mål, men vår utmärkte målvakt avbröt alla tankar på utökad ledning och röjde bollen ur vägen!

Nästan alla våra spelare var uppe och nosade vid målet; Lawrence Thomas och Mark X (också ny talang) hade många skott som var farligt nära, innan Lawrence slutligen lyckades sätta en retur, och ställningen var 1-1. Trots att det var nära för båda lagen ta ledningen, höll sig detta tiden ut, och det var ett rättvist resultat enligt den församlade publiken (dock ingen från NADA!) som var nöjd!

Fast jag tycker vi borde vunnit.

Börje Heed, t.f. rapportör

IT-rådet på SU

I mat.-nat. fakultetskansliets notisblad (SU) står att läsa:

Som representant för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i det av rektor inrättade IT-rådet vid SU föreslår nämnden professor Gunnar von Heijne.

IT-rådet ska svara för planering rörande informationsteknologiska frågor och då främst arbeta med:

Nämnden beslutar även inrätta en referensgrupp för IT-frågor inom fakulteten. Ledamöter i gruppen utses på nämndens sammanträde den 31 maj.


CVAP-seminarium: Optimizing the stability of object pose using view point planning

Claus Madsen, Lab. of Image Analysis, Aalborg University, Denmark, håller CVAP-seminarium under ovanstående rubrik på onsdag (17 maj) kl. 10.15 i CVAP:s seminarierum (Drottn. Kristinas väg 47D).

Abstract

To be able to estimate the pose of an object from an image is essential for tasks such as recognition and/or manipulation. Object pose estimation techniques are typically based on inverse perspective computations. A rigid transformation (rotation and translation) is estimated, for which the projection of an object model is consistent with some set of image features (typically edge segments). Such inverse perspective computations, in general, are known to be sensitive to noise in image data. It seems to be commonly accepted, (intuition ?), that there are some \qgeneric\q or characteristic views of objects for which the recovery of pose is less sensitive towards noise in image data. Therefore in the literature it is common to use such views of objects when testing on real image data: viewing the object a little from above and rotated so as to get a \qgood\q view of the object.

This talk will show that it is possible to perform a quantitative and qualitative analysis of pose estimation stability. The analysis clearly shows an important relationship between view point relative to the object and the stability with which the object pose can be recovered. The results support \qintuition\q, but also reveals many other interesting facts, among others, it uncovers some real dangers lurking around in the darkness, waiting for the ill-informed computer vision researcher.

Based on this general stability analysis, the talk will discuss two philosophically different approaches to view point planning, (purposive change of camera position), aiming at optimizing the stability of pose estimation. Examples are shown where image noise causes the pose estimation for a seemingly innocent view of an object to be more than 10 degrees in error. Using view planning this error can be reduced to near zero values.


Datalogiseminarium: Using Optimistic Execution Techniques as a Parallelization Tool for General Purpose Computing

Prof. Stephen Turner, University of Exeter (Robert Rönngrens opponent), håller seminarium under ovanstående rubrik på onsdag (17 maj) kl. 15.15 i IT-seminarierummet, Kista (Electrum, 5 tr., uppg. B).

Abstract

Optimistic execution techniques have been successfully used in the field of parallel discrete event simulation. This talk will discuss the use of such techniques as a way of parallelizing programs written in a general purpose programming language. The design and implementation of a compiler system which uses optimistic techniques to execute sequential C++ programs will be presented.

The use of optimistic methods is seen as a new direction in parallelization technology. Conventional parallelizing compilers are generally based on static data dependency analysis, but this imposes an overly restrictive view: if it is possible for a data dependency to occur, it must be assumed always to occur. By using optimistic execution, more of the potential parallelism in a program may be exploited.

Rassul Ayani

Seminarium: Standardisering inom datorområdet

Jacob Palme, DSV, SU, håller seminarium under ovanstående rubrik på onsdag (17 maj) kl. 13.00 i sal F1, Electrum (hiss A, plan 7).

Abstract

Standarder spelar en mycket stor roll inom datorområdet, främst som bryggor mellan olika delar av programvaror som olika personer utvecklat på olika håll. Exempel på kända standarder är MSDOS, MS-Windows, Internet e-post, format för DAT-tejpar, svensk 7-bits teckenstandard. Mycket stora summor satsas också på att utveckla nya standarder, ibland med lyckat, ibland med misslyckat resultat. Seminariet berättar lite om hur standarder utvecklas, diskuterar varför Internet lyckats bättre än OSI, och diskuterar relationen mellan forskning och standardisering.


Språkhörnet


Debatt!

Red. tackar för alla bidrag till språkhörnet. Några för stå över till kommande språkhörn. Kul! Fortsätt skriva!

Läs också det språkanknutna inlägget om vår institutions namn, från Viggo!

Red.

Brevinledningen är personlig

Hur skriver man brev? Det frågar sig Peter i förra numret. Numera tycker jag att jag kan bestämma själv hur jag formulerar mina privata brev. De formella, som ska registreras och så, är det mer noga med. Jag tycker att inledningen säger en hel del om personligheten och det ska det väl få göra. Hur viktig är inte en artikels rubrik.

När det gäller datorbrev finns betydligt större problem än om det börjar med Hej, eller Peter! eller vad vi nu föredrar - att skicka rätt tecken är det stora problemet.

Jag lyssnar gärna på vad ni har för åsikter, men jag tror inte att jag vill acceptera en standard för mina personliga brev.

Ingrid

Sprakhornet

Som rubriken antyder kan det ibland vara svart att skriva svenska pa vara datorer.

Ett vanligt förekommande fel som jag stött på vid rättande av elevrapporter är

SÄR STAVNINGS SJUKAN

I och med anglifieringen (eller vad det heter) av svenskan har också förmågan bland elever (och lärare) att skriva sammansatta ord minskat drastiskt. Hur kommer man tillrätta med detta?

Ett annat inte fullt så allvarligt fel är förekomsten av stor begynnelsebokstav på varje ord. Enl. språknämnden kan detta förekomma i rubriker om man vill betona dess vikt. Normalt inleds rubriker med versal på första ordet och i ev. förekommande namn.

Angående hur man skriver datum: Klart vi svarar med i Sverige förekommande konventioner gällande datumskrivning! På så sätt sprider vi lite svensk kultur till andra länder.

cello (Krister Persson, ass.)

^ Upp till Numeros hemsida.


Senast ändrad 1995-05-16 <numero@nada.kth.se>