Nada

Kursanalys för NA1130, Språkteknologi, orienteringskurs, hösten 2005

Kursdata

Tid: läsåret 2005/06 nov-jan.
Poängantal: 4
Tenta: ordinarietenta den 19 januari 2006.
Föreläsningar: 20 timmar.
Labbar: 6 timmar.
Inga övningar.
Kursledare: Ola Knutsson
Huvudföreläsare: Ola Knutsson, Viggo Kann, Magnus Rosell och Martin Hassel. Gästföreläsare: Prof. Rolf Carlsson (TMH) och Peter Svanberg (Svenska datatermgruppen och CSC)
Antal studenter: 22 anmälda, varav 20 som verkligen gick kursen, alla från Språkkonsultlinjen, SU

Kurslitteratur:

Rickard Domeij, Datorn granskar språket, Nordstedts förlag och ett antal artiklar

Avklarade moment en månad efter kursens slut:

Tenta          20 av 20 (100 %, 18 VG och 2 G, förra gången kursen gavs var det 17 deltagare och 10 VG, 5 G och 2 U)

Labbkurs       20 av 20 (100 %)

Mål

Kursens mål är att:

Innehåll:

Förändringar inför denna kursomgång

Detta var tredje gången kursen gick. Kursen går vartannat år, och vi gjorde en del förändringar inför denna kursomgång. Vi bytte till Rickard Domeijs bok Datorn granskar språket, och anpassade kursbunten än mer än tidigare. Det är dock svårt att hitta lämpliga artiklar i ämnet för denna målgrupp. En ny laboration skapades också med inriktning mot informationssökning och morfologi. En mycket kritiserad laboration från tidigare år tog vi bort.

Sammanfattning

Jag, Ola Knutsson var kursledare för första gången. Jag upplevde att studenterna var mycket duktiga och vetgiriga, men kursen är tidvis lite för teknisk och ovan för dem eftersom de inte tidigare har gått kurser som är så tekniktunga. Studenterna upplevde också ett stort gap mellan Språkkonsultlinjen och KTH:s kurs. Jag och övriga lärare tyckte att det var en mycket trevlig grupp av studenter. Föreläsningar var mycket roliga för mig med den massiva återkoppling som man får med en sådan här studentgrupp som känner varandra och är vana att diskutera.

Kursboken av Rickard Domeij fick mest bra kritik, några tycket dock att den var för ytlig och pratig. Men å andra sidan vill somliga ha fler populärvetenskapliga artiklar, och flera upplevde de vetenskapliga artiklarna som svåra.

Föreläsningar och föreläsare fick över lag bra kritik, speciellt i studenternas egna kommentarer. Jag själv fick en del kritik för dels själva kompendiumet om Granskas regelspråk, dels själva föreläsningarna om detta. Jag vill dock hävda att om kursen skall handla om språkteknologi så är det nödvändigt att förstå regler och algoritmer för statistisk analys av språk. Att själv få pröva på dessa områden borde vara ett bra sätt att lära sig. För att ta ett exempel från ett annat område, det räcker ju inte att läsa om ryska språket om man vill lära sig ryska, man måste ju använda ryska språket också. Vi kan dock säkert arbeta mer på att introducera de olika tekniska delarna i ett större sammanhang så att studenterna förstår varför de skall lära sig. Jag tycker också att studenterna har rätt i att kursen måste anpassas till deras nuvarande och framtida verklighet. Inom detta område tror jag att vi kan göra mycket genom mer planering och ämnesöverskridande arbete. Jag tycker att studenterna har flera bra förslag i denna riktning; att lära sig hur man upphandlar språkteknologiska system, hur de testas, hur man förklarar på ett övergripande sätt hur de fungerar/inte fungerar och så vidare. Sedan bör vi också kunna stärka kopplingen mellan språkvård och språkteknologi.

Det gick mycket bättre med examinationsgraden denna gång än förra gången.

Faktiskt innehåll på kursen

kursens hemsida finns mer information om kursen.

Elevernas synpunkter och kursledarens kommentarer

En enkät (13 svar, 65 % av totalt deltagande 20 personer på kursen, förra året svarade 65 % på enkäten) gjordes med ACE.
De fullständiga resultaten finns på webben. Här följer en sammanfattning av enkätsvaren.
Studenternas kommentarer är kursiverade.
Några utdrag:

Kommentarer om kursens innehåll sammanfattas väl av tre kommentarer:

Jätteintressanta saker men ibland var det svårt att se kopplingen till vår verklighet.
---
Jag hade gärna haft mer praktisk tillämpning. Kanske användande och experimenterande med words stavnings- och grammatikkontroller (lärarlett).
---
Mindre programmering/regler/koder och mer "hur används detta och vilka är för-/nackdelarna?".

Kursboken:
---
När jag läste Domeij hade jag inga svårigheter att hänga med och förstå. Han har lyckats förklara knepiga saker på ett enkelt sätt.
---
Enkel och tydlig.
---
Lite pratig kanske, men lättläst.
---

Kursbunten
---
Många av artiklarna var skriven på en nivå som blir ganska hög för en nybörjare i ämnet. Men de var också intressanta, så om man kanske kunde lägga till en liten termförklaringsordlista till vissa artiklar skulle det nog underlätta lite.
---
En del var mycket intressanta och informativa, men andra var för detaljerade och svåra att ta till sig (till exempel Granskas regelspråk).
---
Vissa texter (särskilt de engelska) var svåra att läsa.
---

Tenta - kursinnehåll:
---
Det hade varit kul med lite klurigare frågor där man fick försöka dra egna slutsatser i stället för att bara räkna upp vad man kom ihåg från föreläsningspapprena.
---
Egentligen svårt att svara på, för jag har lagt mest krut på att försöka förstå det praktiska, och tentan var ju mer teoretisk.
---
en del saker som kändes basic och viktiga att förstå fanns inte med på tentan samtidigt som mindre relevanta saker gavs större utrymme. men tentan kändes roligare än de äldre övningstentorna.
---
När jag läste lösningssvaren från tentan var det en del saker jag inte alls kände igen från föreläsningarna. Och jag var på alla, och antecknade på alla. Men visst, jag kanske har missat det.

Kommentarer om det egna lärandet:
---
Jag tycker att jag har fått en bra inblick i vad språkteknologi handlar om.
---
Jag har lärt mig en hel del, men kanske inte sådant som kursen avsåg att lära ut. Det var lärorikt och intressant med en inblick i er värld.
---
Nu har man lite mer på fötterna och vet VARFÖR saker och ting kanske inte funkar.
---
jag har lärt mig jättemycket och fått en del användbara insikter, allt har dock inte kännts relevant för vår utbildning.
---
Kunniga föreläsare, bra presentationsmaterial, lätt att ställa frågor och få dem besvarade. Tveksamt dock om jag lärde mig något på laborationerna.
---

Allmänna kommentarer:

Jag tycker att ni på KTH som hållit i kursen har gjort ett mycket gott jobb. Problemet är att institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet fått för sig att det ska ingå en kurs i språkteknologi i vår utbildning. För mig är det helt obegripligt att vi ska behöva ägna hela 4 poäng av vår utbildning åt att lyfta på locket till det tekniska maskineriet som styr t.ex. rättstavnings- och grammatikkontrollprogram i datorer. Det hade räckt utmärkt med en gästföreläsning där man i mycket grova och förenklade drag hade givit oss en "så funkar det"-upplevelse. Rickard Domeijs bok hade också gärna fått ingå som kurslitteratur inom ramarna för någon annan kurs, för den förmår förklara på ett lättfattligt sätt. Detta är alltså en kommentar som riktar sig mer till ansvariga på språkkonsultlinjen än till er på KTH.
---
Intressant och rolig.
---
Kul att vara på KTH och se hur långt man har kommit i studentorienterade arbetssätt där. Fantastiskt engagerade lärare, fina lokaler, bra tentatider, bra lektionstider och framförallt ordning och reda. Tack för en bra kurs och ögonöppnande upplevelser!
---
Wow vad ni är välorganiserade och studentinriktade på KTH! En eloge för struktur, uppdaterad hemsida, uppgifter om bredvidläsning, exempel på tentamensfrågor, tillgänglighet och allt sådant runt omkring. Och så har ni välstädade och trevliga lokaler, och toaletter! Det var en trevlig välordnad kurs med bra föreläsare; Dock tycker jag att den kunde kortas ned till 2 poäng och inriktas mer på det humanistiska perspektivet än det tekniska, för att passa oss språkkonsulter bättre. Alltså samma innehåll minus de tekniska detaljerna ungefär.
---
Jag skulle vilja citera en kurskamrat som sammanfattade det hela ganska bra när vi skulle tentaplugga: "Det är som att börja förklara för någon att överst är det rött, sedan kommer orange... Utan att först nämna att man talar om trafikljus!" eller som samme kursare också sa "Det känns som om att läsa en bok där någon rivit ut första kapitlet". Kort sagt, det känns lite som om vi har hoppat in på en aningen hög nivå. Vi har ingen teknisk bakgrund, och jag saknade en grund att stå på i kursen. Ni missade att lägga tyngd på en introduktion av varje delmoment. Resultatet blev att man försökte lära sig att göra som ni sa, men man förstod inte varför och vad man egentligen höll på med. Det där kursnamnet "orienteringskurs..." - tja, det blev kanske lite si och så med just orienteringen. Kände mig ofta ganska disorienterad. Men om ni bara håller det i minnet - att vi inte har så mkt datorkunskap - så ska det nog gå finfint. Ni är alla mkt duktiga och trevliga föreläsare!
Vidare antar jag att vi får arbeta så mycket med era system just för att det är möjligt att se hur de är uppbyggda. Kanske borde ni oftare påpeka att uppbyggnaden förmodligen påminner om (eller skiljer sig i vissa fall från) tex Word. På så sätt skulle man kunna undvika att en del studenter kanske tycker att det blir lite KTH-intern kunskap.
Slutligen vill jag också säga att det var kul att få gå på KTH ett litet tag. Spännande att se vad ni håller på med där. Känns som en helt annan värld än den vi är vana vid till vardags. Tack för den här gången!

Planerade förändringar

Den som håller denna kurs bör på ett tidigt stadium försöka arbeta in den i studenternas ordinarie kursutbud, och analysera deras behov och typ av språkteknologisk kunskap.


^Upp till kursens hemsida.


Sidansvarig: <knutsson@nada.kth.se>
Senast ändrad 27 februari 2006.
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>