Kursanalys 2D1965 Människa-datorinteraktion, 4p hösten 1996

Kursdata

Personal

Kursledare
Kai-Mikael Jää-Aro
Övningsassistenter
Kristina Groth, Anna-Carin Betzén
Gästföreläsare
Carina Bark, Lena Birge, John Bowers, Björn Eiderbäck

Omfattning

36 h föreläsning, 7h laborationsredovisning i seminarieform

3 laborationer på 2.5 poäng, en tenta på 1.5 poäng.

3 övningsgrupper

102 studenter

Kurslitteratur

Human-Computer Interaction av Dix, Finlay, Abowd & Beale samt kursbunt med föreläsningsanteckningar och kopierade artiklar. Boken är acceptabel, men lägger tyngdpunkten på moment som kursledaren inte anser som centrala (eller kanske inte ens förstår).

Poängprestationer

Vid början av höstterminen 1997 var resultatet:

69 godkända på tentamen av 81 som tenterat. (33 * 3, 22 * 4, 3 * 5, 9 * G)

77 med alla laborationer godkända.

Undervisningen

Undervisningen har till största delen varit rena föreläsningar. Förmodligen är inte detta det bästa till en kurs av den här typen, där rent hantverkskunnande är så pass viktigt. Dock har inte kursen riktigt funnit den rätta sortens salsövningar heller under de år den gått. Frågan är om man kan lägga ännu större tyngd på hemuppgifter av något slag. Under den här kursomgången var avsikten att studenterna skulle ha läst igenom en artikel till varje föreläsningstillfälle och att man skule kunna diskutera denna, men det var en minoritet som faktiskt hade gjort detta, varför idén mer eller mindre rann ut i sanden.

Examination

Examinationen bestod dels av tre laborationer och en skriftlig tentamen. Laborationerna betygssattes och viktades in i slutbetyget.

Laborationerna skulle lämnas in som skriftliga rapporter och diskuterades sedan vid seminarier där alla skulle uttala sig. Den sista laborationen var en större uppgift där varje grupp fick presentera sina resultat för de andra. Varje grupp hade också en opponentgrupp som fick kommentera deras lösning.

Tanken med gemensam genomgång av laborationer var att man skulle få se alternativa lösningar på problemet och få diskutera för- och nackdelar med en given lösning. Tanken var förmodligen god, men med det stora antalet deltagare blev redovisningspassen långa och tröttande. Laboration två (en programutvärdering) var direkt olämpad för den här formen, eftersom de flesta kommit fram till ungefär samma saker och det var svårt att hitta några nya infallsvinklar efter ett tag.

Tentamen bestod av sex essäfrågor av översiktskaraktär, utan några tillåtna hjälpmedel. Själva idén uppskattades, men resultatet blev en besvikelse för alla berörda i och med det stora antalet underkända. Möjligen kan det ha berott"på "löjligt höga krav" som en arg student uttryckte det. Eventuellt kommer kraven att sjunka vartefter examinatorn blir alltmer resignerad...

Många av de som gått kursen under de senaste åren har ansett att en kurs av det här slaget inte bör ha någon tentamen alls, vilket naturligtvis har mycket som talar för sig, inte minst att examinationen förmodligen skulle förenklas. Å andra sidan har minst lika många uttalat sig till förmån för betyg på kursen. Något som ur examinatorns synvinkel talar för behovet av en tenta är att en viss (liten, men ändock) grupp personer får betydligt sämre resultat på tentamen än vid laborationer i grupp. Det är naturligtvis svårt att bedöma huruvida dessa helt enkelt har svårt att uttrycka sig i skrift och tal (tillfälle till muntlig komplettering har alltid givits) snarare än att de skulle ha utnyttjat sina kamrater vid laborationerna, men för kvalitetssäkringens skull anser examinator att det är bättre att låta studenterna tentera ett par gånger extra än att släppa ut okunniga civilingenjörer.

Funderingar över alternativa examinationsformer kommer dock att fortgå.

I och med att vi var flera personer som bedömde uppgifterna fanns en viss oro för att vi skulle ha haft olika bedömningsgrunder, men gjorda stickprov indikerar att vi verkar ha bedömt uppgifter tämligen likartat.

Studentbelastning

I synnerhet den tredje laborationen torde ha ställt tämligen höga krav på studenternas tid, men det torde vara svårt att minska denna arbetsbelastning för någon meningsfull uppgift.

Förkunskaper

Studenterna på kursen kom från sju olika utbildningslinjer, vilket gav en rejäl variation i förkunskaper. I och med detta har somliga fått repetera material som inte ingått i förkunskapskraven men varit nödvändigt för förståelsen av kursen (valda element av kognitions- och perceptionspsykologi framförallt), varför dessa tyckt att kursen överlappar deras tidigare lästa kurser i alltför stor utsträckning.

Kursutvärdering

Ingen formell enkät gjordes, men en föreläsning mot slutet av kursen ägnades en stund åt att diskutera kursen. Mer än ett tiotal av studenterna har också hört av sig via elektronisk post eller vid personliga samtal och diskuterat kursen. Det är dessa kommentarer jag återgivit häri.

Övrigt

Att det dök upp ett hundratal studenter till kursen var en komplett överraskning och ställde till en del besvär då varken salar, assistenter eller kursmaterial räckte till. Inte heller lämpade sig alla planerade moment för så stora grupper som det till slut blev. Frågan är om kursen framöver borde maximeras till 50 deltagare och hur denna begränsning i så fall genomförs.

Planerade förändringar

1997 års upplaga av kursen kommer att hållas på svenska istället för engelska. Som kompensation kommer föreläsningsanteckningarna att vara på engelska.

Lab två kommer att bytas ut mot en laboration i användarstudier som kommer att knyta ihop laboration ett och tre på ett förhoppningsvis bättre sätt.

En föreläsning om hypertext kommer att (åter-)införas i kursen och ersätter en föreläsning om designformalismer som kursledaren inte anser vara fullt så central.

Kursboken kommer att kvarstå i brist på någon bättre volym (andra utgåvan av boken ifråga utkommer tyvärr precis för sent för att kuna köpas in till kursen), men jakten på en bättre bok fortsätter.

Åtskilliga studenter har klagat över föreläsningen om det mänskliga synsinnet som de anser vara ovidkommande, så med viss motvilja kommer detta avsnitt attt kortas.

Vissa moment kommer att tas i en annan ordning, delvis beroende på när tillfrågade gästföreläsare haft möjlighet att ställa upp. I så mån som kontakt fås med lämpliga gästföreläsare kommer fler såna att tas in, eftersom dessa är uppskattade moment i kursen och ofta ger nya insikter i ämnet även för kursledaren.

Större tyngd kommer att läggas vid hemstudier och vi kommer att försöka få studenterna att skicka in skriftliga frågor på relevant litteraturavsnitt till varje föreläsning och sedan diskutera med utgångspunkt från dessa.