2D1954 Programutvecklingsprojekt, kursanalys, våren 1999

Datum för denna kursanalys: 18 juni 1999 (några tillägg augusti och september 1999)

Kursledare: Lars Kjelldahl

Kursöversikt

Hur har kursanalysen tagits fram

Detta år har ingen vanlig kursenkät lagts ut via kurshemsidan. Förra året blev svarsfrekvensen mycket låg, vilket torde bero på närheten till sommarlovet. Analysen bygger i stället på kontakter med ett urval av elever samt med "uppdragsgivarna". Kursanalysen kan sägas vara kvalitativ snarare än kvantitativ, dvs intresset har fokuserats mot vad som framkommit snarare än hur många som sagt det.

Deltagarantal och examinationsstatistik

Antalet deltagare i res är 134. Av dessa har två på ett tidigt stadium hoppat av kursen. Deltagarna fördelades på 18 projekt. I juni 1999 var 125 elever godkända på kursen. Resterande 7 har kvar närvaro på gästföreläsningar och slutredovisningar. Detta ger en prestations- och examinationgrad om 95%.

Förändringar detta år

All information från början på www: All information om kursen, inkl anvisningar och regler, fanns i princip via www från kursens början.

Närvarokontroll vid introduktionsföreläsningarna: Som ett alternativ till att vara med vid introduktionsföreläsningarna fanns en mindre uppgift som innebar att man skulle skriva en uppsats på c:a 2 sidor baserat på en dokumentation som fanns tillgänglig. En tidsgräns för denna uppgift fanns eftersom tanken var att man skulle få nytta av uppgiften för projektarbetet.
Reglerna kring detta fanns tillgängliga från början.

Gästföreläsningar: Gästföreläsningar med föreläsare från tre stora företag (Ericsson, IBM, Enator) verkar ha fungerat bättre än förra året. Alla gästföreläsarna hade mycket erfarenheter och kunskaper att förmedla även om föreläsningarna inte kan ge någon heltäckande bild av projektarbete. Detta är heller inte meningen.

Riskanalys: Som en del av sin preliminära specifikation fick alla grupper göra en liten riskanalys för att minska risken att projektet skulle misslyckas.

Språkkontroll av slutdokumentationerna: Utvärderingskommittén utvidgades i år med en särskilt språkkunnig person. På detta sätt blev kontrollen av den språkliga kvalitén bättre.

Projekthemsidor: Samtliga grupper uppmanades från början av kursen att via systemgruppen  skaffa en hemsida på en allmän projektarea, vilket innebär att de kommer att finnas kvar i framtiden. Hemsidorna innehåller dokumentationen av respektive projekt.

Slutdokumentation både på www och papper: Förutom dokumentation på www skulle grupperna också göra en pappersversion av sin dokumentation. Denna version skulle vara anpassad till pappersläsning. Dokumentationen kommer också liksom i år att finnas tillgänglig på papper i form av en pärm utanför kursledarens rum.

Introduktionsföreläsningarna: I år infördes nrävarokontroll på introduktionsföreläsningarna. Bakgrunden till detta var dålig närvaro förra året samtidigt som flera kursdeltagare mot slutet av kursen efterlyste information kring projektarbete. Det blev vidare svårt att få förra årets gästföreläsare att komma tillbaka i år, möjligen som en följd av den dåliga närvaron. Nya gästföreläsare ordnades. .
 

Planerade förändringar som inte genomfördes

Biträdande uppdragsgivare: För de externa projekten finns det erfarenheter som pekar på att det vore bra att ha en "biträdande uppdragsgivare" på teknis. Den personen vet hur det fungerar på KTH och kan hjälpa till om det t.ex. blir problem i kontakterna med uppdragsgivaren.
Det visade sig åtminstone i år vara för stor apparat att genomföra detta.
 

Erfarenheter av årets kurs

Löpt smidigt: Projekten verkar i allmänhet ha flutit bra. I några fall har det varit "systemtrassel", t.ex. där uppdragsgivaren skulle ordna tillgång till program el.dyl. och detta dragit ut på tiden, men eftersom kursen är utsträckt över hela våren fanns det utrymme för vissa "dödperioder".

Närvarokontroll vid introduktionsföreläsningarna: Gästföreläsningarna var i år av bättre kvalité än året innan. Motivet till att ha gästföreläsningar betonades i början av kursen. Genom detta och att det i år i förväg  tydligt angivit vad som gällde om man inte var med på gästföreläsningarna, så blev det inte någon diskussion kring närvarokontrollen.

Kontakt mellan uppdragsgivare och projektgrupp: De flesta grupper har hållit en bra kontakt med sin uppdragsgivare. Antal träffar uppges till 3-8. I några fall har kontakten inte varit perfekt dock.

Riskanalys: Den riskanalys som alla grupper skulle göra fr.o.m. i år verkar ha hjälpt grupperna att mera konkret inse olika risker med förseningar och också att få en större handlingsberedskap inför eventuella problem.

Utvärderingskommittén: Utvärderingskommitténs arbete gjorde det möjligt att få en bättre och säkrare bedömning av projekten. Tre "bästa projekt" utsågs. Kommittén hade i år utökats med en språkinriktad person, vilket innebar en större bredd i bedömningarna. Alla grupper hade arbetat mycket med sina projekt, men det var ändå en del brister när det gällde språk, uppläggning och grundläggande typografi. Kommittén lämnade lite mer utförliga omdömen än tidigare år. Detta kan ha medverkat till att kompletteringarna som flera grupper fick göra blav klara under juni.

Brist på entusiasm: några grupper verkade inte känna entusiasm på det sätt man gärna skulle se. Är det risk för att de valt fel yrke? Den här kursen eftersträvar i flera avseenden att efterlikna den arbetssituation man möter efter examen.

Avtal: Inte alla grupper har skrivt avtal med sin uppdragsgivare, men det förefaller som alla blivit medvetna om att man måste tänka igenom dessa frågor även om de inte satts på pränt i alla fall.

Opposition: Arbetet med opposition på en annan grupps projekt har fungerat mycket bra. Alla grupperna har skrivit en väl avvägd oppositionsrapport om 1-2 sidor.

Förhandsvisningar: Förhandsvisningarna är ett bra tillfälle för projektgruppen att visa vad de gjort och ger utrymme för diskussioner mellan projektgrupp, uppdragsgivare, oppositionsgrupp och kursledare. Grupperna hade dock förberett sig mycket olika. Några grupper hade en i stort sett färdig slutpresentation medan andra grupper kom i det närmaste oförberedda.

Slutpresentationerna: Slutpresentationerna i sal D2 med "levande demonstrationer" har varit givande både för presentatörerna och lyssnarna.Vissa tekniska problem drabbades vi av, men hjälpen från CITU och "mex" löste de flesta problemen.

Programstöd för fördelning av projekten: Man kan inför nästa år definiera ett särskilt projekt för att ta fram program som stöd i projektprioritering och projektutdelning. Hela processen kan också förbättras, men det kan nog inte ske utan datorstöd, där olika alternativ kan undersökas. Annars fungerade projektprioriteringar och projektutdelning hyggligt så när som på en grupp som egentligen inte hörde hemma på kursen och som sedan också gick över till en annan kurs.

Slutomdömena: Det är viktigt med genomtänkta slutomdömen till respektive projektgrupper. Det verkar ha fungerat bra i år. Alla projektgrupper som ombads komplettera (11 av 18 grupepr) gjorde detta snabbt så att alla projekten var klara till 11 juni (vilket är rekord i kursens historia!)

Mer kontinuerlig kontakt med kursledaren, "externa" projekt: Mera kontinuerlig kontakt mellan projektgrupperna och kursledaren (utvärderingsgruppen) vore önskvärd.
För de externa projekten finns ett visst behov av stöd från KTH ibland. Kanske vore det bra med en extra handledare från NADA på ett sätt liknande NADA-handledaren för exjobb.
Vad är ett intressant projektförslag för studenterna? Det kan vara svårt att ibland förutse.
Kontakterna med företag utvecklades ytterligare i år, bl.a. genom stöd från TeknikBroStiftelsen.

Fördelning av valda projekt blev
Företag:    8
NADA:    6
KTH utom NADA:  1
Högskolor utom KTH:  2
Myndigheter, organisationer: 1

Allmänna kommentarer: Det har av flera kursdeltagarna upplevts som positivt att få arbeta relativt fritt och att få möjlighet att själva välja gruppdeltagare. Flera teknologer säger att detta är en mycket givande kurs. Även kursledaren tycker att det är roligt att hålla i denna kurs.
 

Planerade förändringar inför nästa år

Utvärdering som del av kursen: Egen utvärdering individuellt och inom grupperna som en del av kursen?! Provades i liten skala i år (som ersättningsuppgift för missad närvaro).

Stöd från systemgruppen ska diskuteras igenom. Kursledaren ska följa upp vad som händer med frågor om hjälp etc till systemgruppen.

Dokumentationen: ska det vara dokumentation både i format anpassat för www-läsning (HTML) och för papper (t.ex. Word eller pdf)?
En möjlighet är att kräva en översikt i HTML och sedan en detaljerad version i pdf.
Standarder för hur dokumentationer ska se ut finns. Ska de användas på kursen? Kursledaren är tveksam eftersom det viktigaste är att tänka själv på vad som är viktigt för läsaren etc och inte att slaviskt följa en standard. Kanske kan standarden göras tillgänglig som ett slags stöd.

Språkgranskningen bör man fundera vidare på. Hur ska kraven vidareutvecklas och hur ska de följas upp.

Programstöd för fördelning av projekten: Ett särskilt projekt för att ta fram program som stöd i projektprioritering och projektutdelning ska definieras.

Brist på entusiasm: Några grupper verkade inte känna entusiasm på det sätt man gärna skulle se. Vi får fundera vad det beror på och se om något kan göras.

Erfarenhetsutbyte med motsvarande kurs på SU och med ACPU-kursen: En likartad kurs har hållits på SU detta år. Inför nästa års kurs ska kursledarna utbyta erfarenheter. Det finns också flera beröringspunkter med ACPU-kursen och ett erfarenhetsutbyte är på sin plats även där.

Sid- och kursansvarig: Lars Kjelldahl
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1954/PUP99-kursanalys.html