2D1954 Programutvecklingsprojekt, kursanalys, våren 2003

Datum för denna preliminära kursanalys: 20juli 2003

Kursledare: Lars Kjelldahl

Kursöversikt

Hur har kursanalysen tagits fram

Kursanalysen har tagits fram med följande information:
- traditionell enkät via www, där grupperna som en del av sin utvärdering har uppmanats svara på enkäten, vilket gett en förhållandevis hög svarsfrekvens (75% av samtliga i res registrerade deltagare)
- skriftlig gemensam grupputvärdering från alla grupper
- svar från uppdragsgivarna (normalt via email)
- lägesrapportsamtalen
- särskilda kontakter med vissa grupper som kommit och begärt samta

Kursanalysen syftar till att vara kvalitativ snarare än kvantitativ, dvs intresset har fokuserats mot vad som framkommit snarare än hur många som sagt det.

Deltagarantal och examinationsstatistik

Antalet deltagare i res är 135. Deltagarna fördelades på 20 projekt. Två deltagare hoppade av kursen. I juli 2003 var 128 deltagare godkända på kursen. Prestations- och examinationgrad blir då 96%. Resterande 5 personer har kvar närvaro på slutredovisningar som de förhoppningsvis ska komplettera senast i början av hösten.

Förändringar detta år

Förbättrad struktur på kurshemsidan: Kurshemsidans organisation har förbättrats men ytterligare förbättringar ska göras.

Ett system med möjlighet att få stöd av mentor infördes: Endast några få grupper har använt möjligheten till att få stöd av en mentor. Systemet med mentorskap bör antingen utvecklas eller slopas.

Stöd för dokumentation gavs enbart i form av en föreläsning pga tidigare minimalt intresse: Trots att dokuemntation är en viktig del av kursen anser de flesta att de fått tillräcklig kunskap om den saken, åtminstone på det teoretiska planet.

Erfarenheter av årets kurs

Uppskattad kurs: På frågan "Tycker du att kursen är intressant och meningsfull? "
fördelade sig svaren enligt.
          29%    Ja, mycket.
          49%    Ja.
          13%    Neutral.
            9%    Inte särskilt.
            0%    Nej.
Kursen är alltså uppskattad, men måste kontinuerligt förbättras på olika sätt. I kommentarerna anges olika saker man vill förbättra. Man tycker t.ex. att administration och dokumentation tagit mycket tid. Andra vill ha mera teori i projektarbete. Det senare är på väg att förverkligas genom att kursen i två steg byggs ut med mjukvarukonstruktion.

Löpt smidigt: Projekten verkar i allmänhet ha flutit bra. I några fall har det varit trassel av olika slag (med teknikstöd och/eller kontakter) och det har dragit ut på tiden, men eftersom kursen är utsträckt över hela våren fanns det utrymme för vissa "dödperioder".

Samarbete inom gruppen verkar ha fungerat bra för flertalet grupper:
På enkätfrågan "Hur har samarbetet i gruppen fungerat?" blev svarsfördelningen
         44% Mycket bra.
         36% Bra.
         15% Hyfsat.
          3% Mindre bra.
          1% Dåligt.

I de flesta grupperna har alltså samarbetet fungerat bra.
Orsakerna till de problem som förekommit kan vara:
- olika gruppmedlemmar lägger ner olika mycket tid pga olika intresse för kursen eller olika mycket tillgänglig tid.
- gruppen är dåligt organiserad och har t.ex. ingen tydlig projektledare
- gruppmedlemmarna har olika förkunskaper (vilket dock normalt kan utnyttjas genom att alla får göra det de är bra på)
- man är ovan vid en så pass stor grupp

Något som gör att samarbetet borde bli lättare är att gruppmedlemmarna valt varandra. Det har föreslagits att grupperna skulle sättas ihop slumpmässigt och att man skulle ange en kunskapsprofil. Detta är kanske något att fundera över även om slumpmässig sammansättning av grupperna säkert skulle ge upphov till en del nya problem. F.n. planeras därför inte någon ändring.

Gruppstorlek: Alla grupper i år hade en storlek om 5-8 personer.

Många projektförslag: Genom etablerade kontakter under flera år har det varit möjligt att samla ihop många intressanta projektförslag. Utdelningen av projekt integrerades i år med en motsvarande kurs på SU (vilket fungerade bra).

Kontakt mellan uppdragsgivare och projektgrupp: De flesta grupper är nöjda med kontakerna med uppdragsgivaren. På frågan "Hur har kontakterna med uppdragsgivaren fungerat?" fördelade sig svaren:
           24% Mycket bra.
           50% Bra.
           15% Acceptabelt.
             5% Mindre bra.
             3% Dåligt.


Kommentarerna om de olika uppdragsgivarna varierar, vilket naturligtvis beror på att en del uppdragsgivare är mycket engagerade medan andra inte lägegr ner lika mycket intresse och kanske låter gruppen arbeta på egen hand i större utsträckning

Man kunde i början av kursen tydligare skulle klargöra för uppdragsgivarna vad som förväntas. Samtidigt kan man nog inte komma ifrån att kontakerna sköts på olika sätt från projekt till projekt. De olika grupperna vill också arbeta på olika sätt och har olika behov.

Nerlagd tid på kursen varierar kraftigt: På frågan "Uppskatta hur många timmar du totalt lagt ner på kursen?"  blev svaren med föregående års siffra inom parentes:
             3% mindre än 40 timmar.
           13% 40-80 timmar.
           24% 80-120 timmar.
           27% 120-160 timmar.
           18% 160-200 timmar.
             7% 200-240 timmar.
             7% mer 240 timmar.
Det här ger ett snitt på ungefär 140 timmar per student, vilket är relativt acceptabelt för 4 poäng. Många har dock lagt ner klart mer än de 160 timmar man får betalt för i poäng. Andra har kunnat "åka snålskjuts" på sina kompisar. En del projekt är lätta och kräver inte lika stora insatser.

Obligatoriska på slutredovisningarna: Några har uttryckt missnöje med att man måste vara med på åtmisntone 2 av de 6 redovisningar där man inte själv presenterar. Andra kommentarer från studenter visar dock att det är viktigt att få höra och se vad de andra grupperna åstadkommit.

Riskanalys: Några grupper säger sig inte ha haft någon nytta av riskanalysen. Erfarenheten från kursen är dock att färre grupper fått problem med programvaror som uteblivit etc jämfört med hur det var innan riskanalyserna infördes. Vi tror alltså att riskanalysen hjälper grupperna att medvetet eller omedvetet förutse olika risker och också att få en större handlingsberedskap inför eventuella problem.

Utvärderingskommittén: Utvärderingskommittén har lagt ner ett omfattande arbete på att besöka förhandsvisningar och slutredovisningar samt läsa dokumentationer och oppositionsprotokoll. Mycket av bedömningarna grundar sig på intrycket av den skriftliga dokumentationen. Det kan ibland vara svårt för kommittén att titta på de tekniska detaljer som dessutom ofta inte särskilt tydligt framgår av dokumentationerna även om en person i utvärderingskommittén särskilt hade i uppgift att titta på tekniska delarna. Återkopplingen till grupperna har gjorts genom ett skriftligt utlåtande till grupperna. Några grupper har framfört önskemål om ett muntligt omdöme och man skulle kunna överväga att ett kommande år kalla in grupperna för ett slutsamtal med utvärderingskommittén. Det skulle dock kräva mera tid och administration, men skulle kunna vara positivt för kursen.

Dokumentationen: Några grupper har tyckt att dokumentationen tar för mycket tid.
De flesta grupper har dock förstått vikten av bra dokumentation inte bara för dessa projekt utan även senare i förvärvslivet!
En uppdragsgivare från ett företag lämnade förra året följande kommentar till sina svar på frågor om kursen: "När jag har tittat på dokumentationen som har kommit ut ur projektet har jag varit imponerad av dess goda kvalitet.
Jag känner att de har dokumenterat väl och att det är en viktig insikt att man skall göra det. Skriva dokumentation är sällan  en programmerares dröm och tyvärr lär man sig inte förrän man börjar jobba att det skrivs oerhört mycket dokumentation jämfört med kod."

Förhandsvisningar: Förhandsvisningarna är ett bra tillfälle för projektgruppen att visa vad de gjort och ger utrymme för diskussioner mellan projektgrupp, uppdragsgivare, oppositionsgrupp och kursledare. Grupperna hade dock förberett sig mycket olika. Några grupper hade en i stort sett färdig slutpresentation medan andra grupper kom i det närmaste oförberedda.

Opposition: Arbetet med opposition på en annan grupps projekt fungerade bra. Grupperna har skrivit en väl avvägd oppositionsrapport om 1-2 sidor. Det finns olika åsikter om värdet av oppositionen. Kursledningen tror dock att det är viktigt att alla kursdeltagare får reda på lite mera om vad de andra projektgrupperna gjort. Det sker genom att lyssna på presentationerna, opponera och diskutera vid slutredovisningarna.

Genom att endast tre grupper redovisade per redovisningstillfälle fanns i år mera tid för diskussioner och frågor. Detta upplevdes som positivt. Ett förslag som framkom i enkäten var att man för alla projekt skulle ha två oppositioner för att öka diskussionsutbytet och ge mera underlag för bedömningarna av projekten.

Slutpresentationerna: Tekniken kring slutpresentationerna i sal D2 med "levande demonstrationer" fungerade i huvudsak bra med stöd från systemgruppen (med ett undantag). Grupperna har i de flesta fall tagit mycket stort ansvar för att själva få tekniken att fungera.

Fördelning av valda projekt blev
Företag:    6
NADA:     5
Institut, museer etc:  9
 
 

Planerade förändringar inför nästa år

Mjukvarukonstruktion införs som del av kursen: teoridelen av kursen kommer att förstärkas främst genom att ytterligare 2 poäng läggs på mjukvarukonstruktion. Året därpå införs ytterligare 2 poäng mjukvarukonstruktion och det blir då en kurs som går över hela läsåret.

Webbplatsen för kursen (kurshemsidan): Kurssidan ska förbättras och kanske delas upp med länkar till olika typer av information.

Tydligare krav på uppdragsgivarna: I början av kursen bör man tydligare klargöra för uppdragsgivarna vad som förväntas av dem. Krav finns formulerade men når inte alltid fram till den som fungerar som kontaktperson med projektgruppen.

Individuell utvärdering och kursanalysenkät delas upp: De senaste två åren har den individuella egna utvärdering av projektarbetet och kursanalysenkäten integrerats av praktiska skäl. Några har dock reagerat på detta och därför delas de upp nästa år.

Exempelavtal via kurshemsidan: För närvarande finns via kurshemsidan en checklista för det avtal som grupperna rekommenderas att skriva med sin uppdragsgivare. Checklistan är framtagen med hjälp av en jurist. Man kunde ha länkar till några exempel på avtal också.

Gästföreläsningar i början av kursen: Föreläsningarna görs om relativt ordentligt i och med utbyggnaden av kursen.

Teknikstöd under kursen: Systemgruppen är ett forum för teknikstöd till grupperna. Ofta vill grupperna ha relativt snabb hjälp vilket inte alltid är möjligt av olika orsaker. Frågan kan diskuteras mera med systemgruppen i förväg. Särskilt blir det aktuellt nu när kursen ska göras om.

Fördelning av projekten: i ett av årets projekt utvecklades av verktyg för att anmälning av av prioriteringar samt fördelning av projekten. Vi räknar med att detta verktyg ska användas i nästa års kurs.

Fler utmärkelser "bästa projekt": I år infördes förutom "bästa projekt" också "särskilt omnämnande". Eftersom kursen inte ger annat betyg än godkänt (eller underkänt) funderar vi på att införa flera "utmärkelser". Man kunde också ha "roligaste presentation" osv. En idé är vidare att försöka få ekonomiskt stöd för att dela ut ett eller flera priser för utmärkelserna.

Sid- och kursansvarig: Lars Kjelldahl
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1954/PUP01-kursanalys.html