2D1954 Programutvecklingsprojekt, kursanalys, våren 2002

Datum för denna kursanalys: 24 juli 2002

Kursledare: Lars Kjelldahl

Kursöversikt

Hur har kursanalysen tagits fram

Kursanalysen har tagits fram med följande information:
- traditionell enkät via www, där grupperna som en del av sin utvärdering har uppmanats svara på enkäten, vilket gett en förhållandevis hög svarsfrekvens (62% av samtliga i res registrerade deltagare)
- skriftlig gemensam grupputvärdering från alla grupper
- svar från uppdragsgivarna på ett antal grundfrågor (via email)
- lägesrapportsamtalen
- särskilda kontakter med vissa grupper som kommit och begärt samtal

Detta år har också ett särskilt utskick gjorts för att få reda på vad som hänt med projekten efter kursens slut för de senaste fyra kurserna. Vid skrivandet av denna kursanalys har hittills relativt få svar kommit på den enkäten, som skickades ut i början av juli.
Kontakter kring detta sker också med KTH och Anders Rörby kring möjligheterna att utveckla näringslivskontakter mellan KTH och företag.

Kursanalysen syftar till att vara kvalitativ snarare än kvantitativ, dvs intresset har fokuserats mot vad som framkommit snarare än hur många som sagt det.

Deltagarantal och examinationsstatistik

Antalet deltagare i res är 129. Deltagarna fördelades på 18 projekt. En deltagare hoppade av kursen. I juli 2002 var 124 deltagare godkända på kursen. Prestations- och examinationgrad blir då 96%. Resterande 4 personer har kvar närvaro på slutredovisningar som de förhoppningsvis ska komplettera senast i början av hösten.

Förändringar detta år

Förbättrad struktur på kurshemsidan: Kurshemsidans organisation har förbättrats men ytterligare förbättringar bör göras.

Obligatorisk närvaro på gästföreläsningar slopat: Närvarokontrollen vid gästföreläsningarna togs bort. I stället infördes att man fick skriva svar på några frågor kring stoffet som berördes vid några av dessa föreläsningar. Svaren skickades till kursledaren i efterhand.

Andra föreläsningen om dokumentation gjordes om till handledning: I stället för en traditionell föreläsning om dokumantation gavs i år möjlighet att boka handledningssamtal om den egna dokumentationen.

Erfarenheter av årets kurs

Uppskattad kurs: På frågan "Tycker du att kursen är intressant och meningsfull? "
fördelade sig svaren enligt.
          25%    Ja, mycket.
          44%    Ja.
          22%    Neutral.
            5%    Inte särskilt.
            2%    Nej.
Kursen är alltså uppskattad, men måste kontinuerligt förbättras på olika sätt.

Löpt smidigt: Projekten verkar i allmänhet ha flutit bra. I några fall har det varit trassel av olika slag (med teknik och/eller kontakter) och det har dragit ut på tiden, men eftersom kursen är utsträckt över hela våren fanns det utrymme för vissa "dödperioder".

Samarbete inom gruppen verkar ha fungerat bra för flertalet grupper:
På enkätfrågan "Hur har samarbetet i gruppen fungerat?" blev svarsfördelningen
21% (17 st) Mycket bra.
43% (35 st) Bra.
23% (19 st) Hyfsat.
12% (10 st) Mindre bra.
0% (0 st) Dåligt.

I de flesta grupperna har alltså samarbetet fungerat bra.
Orsakerna till de problem som förekommit kan vara:
- olika gruppmedlemmar lägger ner olika mycket tid pga olika engagemang eller olika mycket tillgänglig tid.
- gruppen är dåligt organiserad och har t.ex. ingen tydlig projektledare
- gruppmedlemmarna har olika förkunskaper (vilket dock normalt kan utnyttjas genom att alla får göra det de är bra på)
- man är ovan vid en så pass stor grupp

Något som gör att samarbetet borde bli lättare är att gruppmedlemmarna valt varandra. Det har föreslagits att grupperna skulle sättas ihop slumpmässigt för att man skulle få mera träning i att arbeta tillsammans. Detta är kanske något att fundera över även om slumpmässig sammansättning av grupperna säkert skulle ge upphov till en del nya problem. F.n. planeras därför inte någon ändring.

Förhållande till andra kurser: Några har i samband med kursvärderingen uttryckt likheten mellan den kursen "Programmeringsstil" och denna kurs och någon har tyckt att den ena kursen räcker. Det finns dock flera olikheter (störe grupper i denna kurs, tydligare uppdragsgivare i denna kurs m.m.) och dessutom går Programmeringsstil i ettan och Programutvecklingsprojekt i trean, vilket innebär att kursdeltagarna har ganska olika kunskap och erfarenhet i bagaget.
Det finns hela utbildningar som bygger på projektarbete så det finns nog utryme för bägge kurserna på D-utbildningen (och kanske skulle det rent av finans utrymme för fler kursinslag av denna typ).

Gruppstorlek: Alla grupper i år hade en storlek om 6-8 personer. Andra år har det ofta blivit några projekt med
4,5 eller 9 deltagare.

Många projektförslag, bl.a. med hjälp av Näringslivskontakt vid KTH: Genom etablerade kontakter under flera år har det varit möjligt att samla ihop många intressanta projektförslag. Flera bra projektförslag blev inte valda. Några förslag kunde överlämnas till en annan likartad kurs vid SU och därigenom genomfördes några projekt på den kursen.

Kontakt mellan uppdragsgivare och projektgrupp: De flesta grupper är nöjda med kontakerna med uppdragsgivaren. På frågan "Hur har kontakterna med uppdragsgivaren fungerat?" fördelade sig svaren:
           15% (12 st) Mycket bra.
           36% (29 st) Bra.
           35% (28 st) Acceptabelt.
           11%   (9 st) Mindre bra.
             4%   (3 st) Dåligt.

Det var i år trassel med kontakterna med ett par uppdragsgivare och i ett fall fick gruppen pga detta byta projekt, vilket inte hänt tidigare.
Några kommentarer:
"Samarbetet med vår första uppdragsgivare fungerade inte särskilt bra. Vi fick aldrig det som behövdes för att genomföra projektet. Detta föranledde till att vi var sex veckor försenade när vi väl kom igång med ett nytt projekt. Sedan fungerade det bra."
"Vi fick kämpa lite i motvind i början, men mot slutet flöt det på bra."
"Vi fick mycket bra tips för vårt arbete. Kraven var tydliga och ändå gav mycket utrymme för kreativitet.
Han var otroligt positiv."

Man kan i informationen till uppdragsgivarna ange ytterligare krav på kontakter med gruppen (krav på tre möten finns tydligt angivet f.n.).
Rent allmänt kan man nog konstatera att uppdragsgivarna fungerar mycket olika. Det skulle tala för att man i början av kursen tydligare skulle klargöra för dem vad som förväntas. Samtidigt kan man nog inte komma ifrån att kontakerna sköts på olika sätt från projekt till projekt. De olika grupperna vill också arbeta på olika sätt och har olika behov.

Nerlagd tid på kursen varierar kraftigt: På frågan "Uppskatta hur många timmar du totalt lagt ner på kursen?"  blev svaren med föregående års siffra inom parentes:
             4% ( 1%) mindre än 40 timmar.
           16% (16%) 40-80 timmar.
           33% (19%) 80-120 timmar.
           14% (21%) 120-160 timmar.
           17% (17%) 160-200 timmar.
           12% (14%) 200-240 timmar.
             4% (10%) mer 240 timmar.
Detta och kommentarena visar att många lagt ner klart mer än de 160 timmar man får betalt för i poäng. Andra har kunnat "åka snålskjuts" på sina kompisar. En del projekt är lätta och kräver inte lika stora insatser. Jämfört med förra och förrförra året förefaller det som man lagt ner mindre tid i genomsnitt. Siffrorna är dock mycket osäkra eftersom de baseras på uppskattningar i efterhand. Siffrorna kan också påverkas av hur tidsplaneringen gjorts i förväg. Kanske har fler deltagare lyckats bättre med att planera sina insatser.
Att nerlagd tid gått ner kan ändå antyda att det är fler som vill genomföra kursen med mindre insats.

Obligatoriska moment på kursen såsom närvarokontroll vid introduktionsföreläsningarna etc: Flera har framfört att de tycker det finns för många obligatoriska stationer/moment på kursen. De flesta gästföreläsningarna var i år av god kvalité enligt kursledarens bedömning, men de passar inte alla deltagare, som har olika typer av bakgrund.

Riskanalys: Några grupper säger sig inte ha haft någon nytta av riskanalysen. Erfarenheten från kursen är dock att färre grupper fått problem med programvaror som uteblivit etc jämfört med hur det var innan riskanalyserna infördes. Vi tror alltså att riskanalysen hjälper grupperna att medvetet eller omedvetet förutse olika risker och också att få en större handlingsberedskap inför eventuella problem.

Utvärderingskommittén: Utvärderingskommittén har lagt ner ett omfattande arbete på att besöka förhandsvisningar och slutredovisningar samt läsa dokumentationer och oppositionsprotokoll. Mycket av bedömningarna grundar sig på intrycket av den skriftliga dokumentationen. Det kan ibland vara svårt för kommittén att titta på tekniska detaljer som dessutom ofta inte särskilt tydligt framgår av dokumentationerna även om mera teknisk expertis fanns i utvärderingskommittén detta år. Återkopplingen till grupperna har gjorts genom ett skriftligt utlåtande till grupperna. Några grupper har framfört önskemål om ett muntligt omdöme och man skulle kunna överväga att ett kommande år kalla in grupperna för ett slutsamtal med utvärderingskommittén. Det skulle dock kräva mera tid och administration.

Dokumentationen: Några grupper har tyckt att dokumentationen tar för mycket tid, t.ex. "Det känns som att dokumentationen tagit oförskämt mycket tid." och "Den är helt enkelt inte särskilt intressant även om den må vara viktig. Dokumentering av ett projekt är viktigt men inte roligt. Det är ett nödvändigt ont. Mycket svårt att få ökat intresse för något sådant."
De flesta grupper har dock förstått vikten av bra dokumentation inte bara för dessa projekt utan även senare i förvärvslivet!
En uppdragsgivare från ett företag lämnade följande kommentar till sina svar på frågor om kursen: "När jag har tittat på dokumentationen som har kommit ut ur projektet har jag varit imponerad av dess goda kvalitet.
Jag känner att de har dokumenterat väl och att det är en viktig insikt att man skall göra det. Skriva dokumentation är sällan  en programmerares dröm och tyvärr lär man sig inte förrän man börjar jobba att det skrivs oerhört mycket dokumentation jämfört med kod."

Mer kontinuerlig kontakt med kursledaren, särskilt för"externa" projekt" vore önskvärd: Mera kontinuerlig kontakt mellan projektgrupperna och kursledaren (utvärderingsgruppen) vore önskvärd.
För de externa projekten finns ett visst behov av stöd från KTH ibland. Kanske vore det bra med en extra handledare (mentor) från NADA på ett sätt liknande NADA-handledaren för exjobb.

Förhandsvisningar: Förhandsvisningarna är ett bra tillfälle för projektgruppen att visa vad de gjort och ger utrymme för diskussioner mellan projektgrupp, uppdragsgivare, oppositionsgrupp och kursledare. Grupperna hade dock förberett sig mycket olika. Några grupper hade en i stort sett färdig slutpresentation medan andra grupper kom i det närmaste oförberedda. Den datasal som använt tidigare för förhandsvisningarna hade tagits bort och förhandsvisningarna gjordes i ett särskilt rum med en PC. I några fall gick vi till någon annan plats.

Opposition: Arbetet med opposition på en annan grupps projekt fungerade bra. Grupperna har skrivit en väl avvägd oppositionsrapport om 1-2 sidor. Det finns olika åsikter om värdet av oppositionen. Kursledningen tror dock att det är viktigt att alla kursdeltagare får reda på lite mera om vad de andra projektgrupperna gjort. Det sker genom att lyssna på presentationerna, opponera och diskutera vid slutredovisningarna.

Slutpresentationerna: Slutpresentationerna i sal D2 med "levande demonstrationer" har varit givande både för presentatörerna och lyssnarna. Det har alltid varit vissa problem med att få alla gruppers prototyper med sina specialutrustningar att fungera på plats och särskilt i år. Eftersom det numera inte finns några fungerande datorer i sal D2,  blev det nödvändigt att förbereda med laptop-datorer eller körning via nätet. I några fall gav det upphov till extra trassel och inför nästa år behöver detta planeras mera.

Fördelning av valda projekt blev
Företag:    10
NADA:     6
Andra institutioner - Institut:  2
 
 

Planerade förändringar inför nästa år

Webbplatsen för kursen (kurshemsidan): Ytterligare förbättring av kurshemsidan ska göras.
På kurssidan ska det skrivas om relationen till andra kurser t.ex. Programmeringsstil. Erfarenheter från SU-kursen om projektarbete kan utnyttjas.
En länk med senaste nytt ska införas i början av kurshemsidan.

Tydligare krav på uppdragsgivarna: I början av kursen bör man tydligare klargöra för uppdragsgivarna vad som förväntas av dem. Krav finns formulerade men når inte alltid fram till den som fungerar som kontaktperson med projektgruppen.

Stödperson (mentor) för varje projekt, särskilt för projekt utanför KTH: De projekt som önskar det tilldelas en stödperson (mentor) som hjälprer till med påstötningar, råd, tips och dokumentationen. Kursledaren går i början av kursen igenom projekten och föreslår vilka projekt som kan ha nytta av en mentor. Några stycken personer sätts upp att vara "bokningsbara mentorer" (nästa år kan det kanske vara Anna Stockhaus, Stina Hållsten och Lars Kjelldahl).
Lite fler påstötningar kan kanske komma från kursledaren via mejlutskick, särskilt i början av kursen så att alla kommer igång på ett bra sätt.

Exempelavtal via kurshemsidan: För närvarande finns via kurshemsidan en checklista för det avtal som grupperna rekommenderas att skriva med sin uppdragsgivare. Checklistan är framtagen med hjälp av en jurist. Man kunde ha länkar till några exempel på avtal också.

Engagemangen i projekten: De flesta tycker kursen är mycket värdefull och rolig. Alla kurser passar inte alla deltagare, särskilt en kurs som inte är av traditionell typ. Några studenter verkar inte ha varit så engagerade i kursen. Mer entusiasm kring kursen och mer tydliggörande av att kursen ligger nära det framtida arbetslivet kan vara några detaljer tänka på för kursledningen.

Gästföreläsningar i början av kursen: Gästföreläsningarna ska ses över även om vi tror att de flesta gästföreläsningarna var värdefulla. Anna Stockhaus med praktisk erfarenhet av projektarbete kommer bl.a. att hålla en ny gästföreläsning.
Frågorna i anslutning till gästföreläsningarna kan kanske tydligare kopplas till det egna projektarbetet.
Det ska sägas att med nuvarande uppläggning utgör inte gästföreläsningar någon teorikurs i projektarbete.
Det har från några grupper uttryckts önskemål om lite mer teori och att man skulle vilja ha något kompendium el.dyl. Detta skulle ta en del tid att ta fram. Det är oklart om det finns tid för det, men saken ska undersökas.

Teknikstöd under kursen: Systemgruppen är ett forum för teknikstöd till grupperna. Ofta vill grupperna ha relativt snabb hjälp vilket inte alltid är möjligt av olika orsaker. Frågan kan diskuteras mera med systemgruppen i förväg.
Ett annat typ av teknikstöd utgörs av programvaror, där det t.ex. föreslagits att vi skulle ha stöd för versionshenatering.

Mera teknikstöd vid slutredovisningarna: Tekniken vid slutpresentationerna måste gås igenom med tanke på att det inte finns datorerna i föreläsningssalarna (på kursen har vi brukat använda sal D2).

Slutredovisningarna: Till nästa år planeras att minska antalet redovisande grupper per tillfälle från fyra grupper till tre grupper. Detta bör ge tillfälle till fler frågor och mera diskussion och ska kunna göra slutredovisningarna mera givande för alla parter. Dessutom minskar stressen som kan uppstå när tekniken krånglar.
Närvarokravet och oppositionerna kan kanske ses över, men vi tror att kontakterna kring hur det gått i de andra projekten är viktig för kursen.

Fler utmärkelser "bästa projekt": Eftersom kursen inte ger annat betyg än godkänt (eller underkänt) funderar vi på att införa flera "utmärkelser". Förutom utvärderingkommitténs "bästa projekt" kunde man utse "kursdeltagarnas bästa projekt". Man kunde också ha "roligaste presentation" osv. En idé är vidare att försöka få ekonomiskt stöd för att dela ut ett eller flera priser för utmärkelserna.

Sid- och kursansvarig: Lars Kjelldahl
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1954/PUP01-kursanalys.html