2D1954 Programutvecklingsprojekt, kursanalys, våren 2001

Datum för denna kursanalys: oktober 2001

Kursledare: Lars Kjelldahl

Kursöversikt

Hur har kursanalysen tagits fram

Kursanalysen har tagits fram med följande information:
- traditionell enkät via www, där grupperna som en del av sin utvärdering har uppmanats svara på enkäten, vilket gett en förhållandevis hög svarsfrekvens (51% av samtliga i res registrerade deltagare)
- skriftlig gemensam grupputvärdering från alla grupper
- svar från uppdragsgivarna på ett antal grundfrågor (via email)
- särskilda kontakter med vissa grupper som kommit och begärt samtal

Kursanalysen syftar till att vara kvalitativ snarare än kvantitativ, dvs intresset har fokuserats mot vad som framkommit snarare än hur många som sagt det.

Deltagarantal och examinationsstatistik

Antalet deltagare i res är 138. Deltagarna fördelades på 20 projekt. En deltagare hoppade av kursen på grund av utlandsresa. I september 2001 var 132 elever godkända på kursen. Resterande 5 har kvar närvaro på gästföreläsningar och slutredovisningar. Detta ger en prestations- och examinationgrad om 96%.

Förändringar detta år

Förbättrad struktur på kurshemsidan: Kurshemsidans organisation har förbättrats genom att en lista med tidsgränser och krav fanns i början av sida.

Ytterligare en redovisningsstation under arbetets gång: Ett lägesrapportsamtal infördes i år. Någon månad innan projektet skulle vara klart fick projektledaren (eller motsvarande person) i varje grupp boka ett halvtimmessamtal med kursledaren och redovisa hur gruppen låg till. Samtalen har varit värdefulla, åtminstone ur kursledarens perspektiv.

Tidiga slutredovisningar: Förra året fanns planer på att tidigarelägga slutredovisningarna. Pga av närheten till påsken visade sig detta svårt. På en fråga på enkäten svarade 77% nej om man ville tidigarelägga slutredovisningarna. Slutredovisningarna kommer därför tidsmässigt tills vidare att ligga ungefär där de ligger nu.

Missade föreläsningar eller redovisningar: Hanteringen av missade föreläsningar och redovisningar är att man får gå på exjobbspresentation eller göra en egen särskild utvärdering av något annat projekt på kursen. Detta verkar ha flutit något bättre i år, men tanken är att förändra ytterligare inför nästa år.

Liten cermoni för utdelning av diplom: I början av hösten delades diplom ut till deltagarna i de tre "bästa projekten" med blommor och choklad. Grupperna verkade uppskattade detta.

En gästförläsning om Extreme programming: Björn Eiderbäck höll en föreläsning om Extreme programming och åtminstone några grupper tog fasta på detta sätt att arbeta i projektet.
 

Erfarenheter av årets kurs

Uppskattad kurs: På frågan "Tycker du att kursen är intressant och meningsfull? "
fördelade sig svaren enligt.
          27%    Ja, mycket.
          54%    Ja.
          11%    Neutral.
            4%    Inte särskilt.
            3%    Nej.
Kursen är alltså uppskattad, men kan nog ändå förbättras.

Löpt smidigt: Projekten verkar i allmänhet ha flutit bra. I några fall har det varit "systemtrassel" och det har dragit ut på tiden, men eftersom kursen är utsträckt över hela våren fanns det utrymme för vissa "dödperioder".

Samarbete inom gruppen verkar ha fungerat bra för flertalet grupper: Tidigare år har arbetet inom projektgrupperna varit dolt för kursledningen på det sättet att svårigheter inte kommit fram. I år har kursledaren i samband med lägesrapportsamtalet försökt att lyssna med projektledaren om samarbetet gått bra. Det finns en del orsaker till att samarbete kan bli svårt
- olika gruppmedlemmar lägger ner olika mycket tid
- gruppen är dåligt organiserad och har t.ex. ingen tydlig projektledare
- gruppmedlemmarna har olika förkunskaper (vilket dock normalt kan utnyttjas genom att alla får göra det de är bra på)
- man är ovan vid en så pass stor grupp

Något som gör att samarbetet borde bli lättare är att gruppmedlemmarna valt varandra. Det har föreslagits att grupperna skulle sättas ihop slumpmässigt för att man skulle få mera träning i att arbeta tillsammans. Detta är kanske något att fundera över.

Gruppstorlek: De flesta grupper har en storlek om 6-8 personer. I enstaka fall är det 4,5 eller 9 personer i grupperna. Detta innebär svårigheter av olika slag. En mindre grupp får lättare att samarbeta, men behöver procentuellt lägga mer tid på dokumentation. Omvända förhållandet gäller för en stor grupp. Gruppstorlekarna påverkas av hur studenterna har prioriterat de olika projekten. Ibland är det svårt att få ihop en grupp ur personer som individuellt prioriterat projekt.

Många projektförslag, bl.a. med hjälp av Näringslivskontakt vid KTH: Genom etablerade kontakter under flera år har det varit möjlitg att samla ihop många intressanta projektförslag. Flera bra projektförslag blev inte valda. Några förslag kunde överlämnas till en annan likartad kurs vid SU och på det sättet användas där.

Kontakt mellan uppdragsgivare och projektgrupp: De flesta grupper är nöjda med kontakerna med uppdragsgivaren. På frågan "Hur har kontakterna med uppdragsgivaren fungerat?" fördelade sig svaren:
           19% (13 st) Mycket bra.
           43% (30 st) Bra.
           31% (22 st) Acceptabelt.
             3% (2 st) Mindre bra.
             4% (3 st) Dåligt.
Några kommentarer:
"Han har inte hört av sig när vi försökt få tag på honom."
"Det är en betydande fördel att ha en handledare som man både känner sedan tidigare, samt även den närhet som fås då denne även sitter som doktorand på NADA, nästan lite fusk..."
Man kan i informationen till uppdragsgivarna ange krav på kontakter med gruppen (krav på tre möten finns tydligt angivet f.n.)

Rent allmänt kan man nog konstatera att uppdragsgivarna fungerar mycket olika. Det skulle tala för att man i början av kursen tydligare skulle klargöra för dem vad som förväntas. Samtidigt kan man nog inte komma ifrån att kontakerna sköts på olika sätt från projekt till projekt. De olika grupperna vill också arbeta på olika sätt och har olika behov.

Nerlagd tid på kursen variera kraftigt: På frågan "Uppskatta hur många timmar du totalt lagt ner på kursen?"  blev svaren med föregående års siffra inom parentes:
           1% (1%) mindre än 40 timmar.
           16% (4%) 40-80 timmar.
           19% (10%) 80-120 timmar.
           21% (30%) 120-160 timmar.
           17% (29%) 160-200 timmar.
           14% (15%) 200-240 timmar.
           10% (11%) mer 240 timmar.
Detta och kommentarena visar att många lagt ner klart mer än de 160 timmar man får betalt för i poäng. Andra har kunnat "åka snålskjuts" på sina kompisar. En del projekt är lätta och kräver inte lika stora insatser. Jämfört med förra året förefaller det som man lagt ner lite mindre tid i genomsnitt. Siffrorna är dock mycket osäkra eftersom de baseras på uppskattningar i efterhand.

Obligatoriska moment på kursen såsom närvarokontroll vid introduktionsföreläsningarna etc: Flera har framfört att de tycker det finns för många obligatoriska stationer/moment på kursen. De flesta gästföreläsningarna var i år av god kvalité enligt kursledarens bedömning, men de passar inte alla deltagare, som har olika typer av bakgrund.

Brist på entusiasm: De flesta grupperna har visat stort intresse och entusiasm. Att enstaka grupper inte är lika intresserade kan bero på olika saker och är nog ofrånkomligt. Man kan ibland få intrycket av att enstaka grupper ser projektet som en extra stor övningsuppgift. Kursledningen vill få deltagarna att mera se kursen som en möjlighet att smaka på hur det kan vara att arbeta i framtiden i förvärvslivet med projekt.

Riskanalys: Många grupper säger sig inte ha haft någon nytta av riskanalysen. Erfarenheten från kursen är dock att färre grupper fått problem med programvaror som uteblivit etc jämfört med hur det var innan riskanalyserna infördes. Vi tror alltså att riskanalysen hjälper grupperna att medvetet eller omedvetet förutse olika risker och också att få en större handlingsberedskap inför eventuella problem.

Utvärderingskommittén: Utvärderingskommittén har lagt ner ett omfattande arbete på att besöka förhandsvisningar och slutredovisningar samt läsa dokumentationer och oppositionsprotokoll. Mycket av bedömningarna grundar sig på intrycket av den skriftliga dokumentationen. Det kan ibland vara svårt för kommittén att titta på tekniska detaljer som dessutom ofta inte särskilt tydligt framgår av dokumentationerna även om mera teknisk expertis fanns i utvärderingskommittén detta år. Återkopplingen till grupperna har gjorts genom ett skriftligt utlåtande till grupperna. Några grupper har framfört önskemål om ett muntligt omdöme och man skulle kunna överväga att ett kommande år kalla in grupperna för ett slutsamtal med utvärderingskommittén. Det skulle dock kräva mera tid.

Dokumentationen: Några grupper har tyckt att dokumentationen tar för mycket tid, t.ex. "Det känns som att dokumentationen tagit oförskämt mycket tid." och "Den är helt enkelt inte särskilt intressant även om den må vara viktig. Dokumentering av ett projekt är viktigt men inte roligt. Det är ett nödvändigt ont. Mycket svårt att få ökat intresse för något sådant."
De flesta grupper har dock förstått vikten av bra dokumentation inte bara för dessa projekt utan även senare i förvärvslivet!
En uppdragsgivare från ett företag lämnade följande kommentar till sina svar på frågor om kursen: "När jag har tittat på dokumentationen som har kommit ut ur projektet har jag varit imponerad av dess goda kvalitet.
Jag känner att de har dokumenterat väl och att det är en viktig insikt att man skall göra det. Skriva dokumentation är sällan  en programmerares dröm och tyvärr lär man sig inte förrän man börjar jobba att det skrivs oerhört mycket dokumentation jämfört med kod."

Mer kontinuerlig kontakt med kursledaren, särskilt för"externa" projekt" vore önskvärd: Mera kontinuerlig kontakt mellan projektgrupperna och kursledaren (utvärderingsgruppen) vore önskvärd.
För de externa projekten finns ett visst behov av stöd från KTH ibland. Kanske vore det bra med en extra handledare från NADA på ett sätt liknande NADA-handledaren för exjobb.
Vad är ett intressant projektförslag för studenterna? Det kan vara svårt att ibland förutse.

Förhandsvisningar: Förhandsvisningarna är ett bra tillfälle för projektgruppen att visa vad de gjort och ger utrymme för diskussioner mellan projektgrupp, uppdragsgivare, oppositionsgrupp och kursledare. Grupperna hade dock förberett sig mycket olika. Några grupper hade en i stort sett färdig slutpresentation medan andra grupper kom i det närmaste oförberedda.

Opposition: Arbetet med opposition på en annan grupps projekt har fungerat bra. Alla grupperna har skrivit en väl avvägd oppositionsrapport om 1-2 sidor.

Slutpresentationerna: Slutpresentationerna i sal D2 med "levande demonstrationer" har varit givande både för presentatörerna och lyssnarna. Tidsschemat påverkades i några fall av tekniskt trassel.

Fördelning av valda projekt blev
Företag:    6
NADA:     7
Andra institutioner - Institut:  7
 
 

Planerade förändringar inför nästa år

Webbplatsen för kursen (kurshemsidan): Ytterligare förbättring av kurshemsidan ska göras för att tydliggöra vad som gäller och för att få mera överskådlighet.

Obligatoriska moment såsom missade föreläsningar eller redovisningar: Av de obligatoriska momenten ska kursledningen fundera igenom vad som behöver vara kvar och om de kanske behöver göras om och kanske bytas mot andra moment. Förenkling och tydliggörande av de regler som finns angående närvaro på gästföreläsningar och slutredovisningar ska göras. När det gäller gästföreläsningar kan man införa ett moment kallat projektteori, som man uppfyller genom att skriva en liten uppsats på stoff i anslutning till gästföreläsningarna - eventuellt kan detta göras gruppvis. Man kan kanske formulera ett antal frågor om projektarbete som ska besvaras. Någon bok kunde sättas upp att användas som inspirationskälla och som grundläggande kunskapskälla (det finns t.ex. en bok på Studentlitteratur). Att sätta sig in i andra gruppers projekt uppfylls genom att man skriver en egen individuell oppositionsrapport på valfri grupp eller genom att närvara på två slutredovisningstillfällen (förutom den egna).

Föreläsning om dokumentation: Andra föreläsningen om dokumentation görs om till handledningstillfälle på någon form.

Slutredovisningarna: Ett mera detaljerat tidsschema för presentationerna på slutredovisningarna kommer att sättas upp - man får inte dra över sin tid. Tid för växling kommer att finnas. Bokning av lokalen görs så att det finns repetitionspass i förväg.

Betygsättning på kursen: Vi har flera gånger diskuterat hur man skulle kunna betygssätta kursen - troligen är det svårt av olika anledningar, men frågan om hur man kan ge erkännande till grupper som gjort ett bra arbete är viktig. Bästa projekt är ett sätt att åstadkomma något av detta. Samtidgt ska det sägas att projekten är av mycket skiftande karaktär och det är ett skäl till att enbart använda godkänt/underkänt som betyg.

Deadline för inlämning av prel spec: Tiden från utdelande av projekt (projektfördelning) till deadline för preliminär specifikation kunde minskas från 5 veckor till 4 veckor för att ge mera tid för senare delar av projektet.

Tydligare krav på uppdragsgivarna: I början av kursen bör man tydligare klargöra för uppdragsgivarna vad som förväntas av dem.

Resurspersoner: Det finns en lista med resurspersoner via kursens hemsidan. Det var svårt att hitta personer förra året. Antingen tas denna länk bort eller så får vi hitta personer som är villiga att ta på sig denna roll vid Nada.

Sid- och kursansvarig: Lars Kjelldahl
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1954/PUP01-kursanalys.html