In English   English Sök på Nada   Kontakt  Webböversikt  


KTH KTH Nada

KTH / Nada / Utbildning / Kurser / 2D1630 

Beteendevetenskaplig metod ht 04

Kursansvarig Eva-Lotta Sallnäs <evalotta@nada.kth.se>

Kursanalys

Kursdata

Personal

Kursledare

            Eva-Lotta Sallnäs

Gästföreläsare

Minna Räsänen, Sinna Lindquist, Anders Hedman, Åke Sandberg, Anna Swartling, Ann Lantz, Rosa Gudjonsdottir

Examinator

            Ann Lantz

Omfattning

26 h föreläsning samt 8 h metodövningsredovisning (obligatorisk) per student i seminarieform.
En hemtentamen på 4 poäng.
12 studenter deltog i kursen.

Kurslitteratur

Kursböcker:

Martyn Denscombe (2000). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Studentlitteratur, Lund. ISBN 9144012802

Jan Hartman (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur, Lund. ISBN 9144033060

Kurskompendie:

Beteendevetenskaplig metod 2D1630

Poängprestationer

Efter hemtentamen 2004 var resultatet:
 

 

U

3

4

5

Betyg

1

3

5

3

Metodövningarna har utfallit som följer:

Metodövning

Observation

Intervju

Enkät

Design av studie

Antal klara

12

11

12

12

Alla studenter utom en är godkända på metodövningarna. Efter första hemtentamenstillfället hade 11 av 12 studenter klarat denna samt hela kursen. Studenten som behövde göra omtenta erbjöds muntlig tentamen.

Undervisningen

Kursen gavs för första året 2004. Kursen är planerad så att en del förmedlar vetenskapsteoretiska baskunskaper, nästa del ger teoretiska metodkunskaper och slutligen ägnas mycket tid åt praktiska metodövningar. Studenterna har utfört olika metodövningar enskilt eller i små grupper om 2-3 personer. Dessa har rapporterats skriftligen samt muntligen för metodövnings- ansvarige och studenter i ett antal av de andra smågrupperna i kursen.

Examination

Examinationen bestod av en skriftlig hemtentamen. 
Hemtentamen bestod av ett antal frågor av översiktskaraktär som främst fokuserade på innehållet i kursboken, Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori.

Metodövningarna avrapporterades veckovis med skriftliga rapporter och diskuterades tillsammans med metodövningsansvarige samt medstudenter vid obligatoriska redovisningstillfällen.

Kursutvärdering

Kursutvärderingen delades ut vid ett kurstillfälle i pappersform. Sex studenter besvarade enkäten. Enkäten innehöll en blandning av öppna frågor och frågor som besvarades med hjälp av en sjugradig skala. Av dessa svar kan noteras följande punkter:

·         Kursen ansågs vara medelsvår (4.2).

·         Studenterna tyckte att innehållet var meningsfullt för dom (5.2).

·         Om kursboken Vetenskapligt tänkande tyckte många av studenterna att den var väldigt filosofisk och ganska svår med många främmande begrepp.

·         När det gällde kursboken Forskningshandboken upplevde många studenter att den var lättförståelig, intressant och bra.

·         Alla svarande studenter hade varit på nästan alla föreläsningar (18-26) utom en person (10-16).

·         Studenterna hade förberett sig relativt väl inför föreläsningarna (4.2).

·         Fem av sex studenter tyckte att föreläsningarna var bra och väl kopplade till litteraturen. En student upplevde att de praktiskt inriktade föreläsningarna var mer givande än de rent teoretiska.

·         Alla svarande studenter tyckte mycket om observationsmetodövningen. De skrev att den var kul, mycket bra, lärorik och bra som inledande metodövning.

·         Genomgående tyckte studenterna att intervjumetodövningen var bra och rolig men att det var svårt att hinna med att få tag på och intervjua tre okända personer på den tid som avsatts för metodövningen.

·         Alla svarande tyckte att enkätmetodövningen var bra. Några tyckte även här att det var svårt att hinna med att göra ett bra arbete på utsatt tid. En person menade att de läst om enkäter i MDI men att de där inte utformat en själva.

·         Sista metodövningen ansågs ha varit bra av de flesta. Dock menade två studenter att det var synd att den skulle göras samtidigt som det var tentavecka i andra kurser då detta gjorde att det blev stressigt.

·         Studenterna upplevde att hemtentan speglade innehållet i kursen väl (5.2).

·         Tre studenter tyckte att kursen borde ge fem poäng emedan tre studenter tyckte att kursen borde ge sex poäng.

·         De förändringar som studenterna vill se till nästa år är att ev. minska antalet metodövningar i kursen då de tyckte att kursen var mycket krävande. Studenterna vill inte ha metodövningsredovisningar under tentaveckan. En student föreslog att kursen skulle gå över två perioder eller att poängen skulle ökas.

·         Följande svar gav studenterna på frågan om vad som borde vara kvar till nästa år:
”Övningarna!”
”Att man skriver flera stycken små korta rapporter, det har varit nyttigt   att få öva sig i det.”
”Sista metodövningen tyckte jag var mkt vettig.”
”Föreläsningarna kanske… Idén med metodövningar fast på annat sätt. Bra att inte alla var grupparbeten, den kan vara svårt att hitta gem. tid.”

Övrigt

Sättet att arbeta med metodövningar verkar ha uppskattats mycket av studenterna även om de upplevt att arbetsbelastningen har varit väldigt hög. De hade hög motivation men kände att tidspressen gjorde att de inte kunde utföra ett så bra arbete som de hade önskat på metodövningarna. Studenterna har arbetat både enskilt och i väldigt små grupper vilket de verkar ha tyckt var en bra blandning av arbetssätt. Det har gjort att arbetet blivit flexibelt för dom. Examinationsformen med en hemtenta har fungerat väl. Studenterna har varit ambitiösa i sitt genomförande av denna.

Planerade förändringar

Metodövningarna kommer att gås igenom på ett mer grundligt sätt redan första kurstillfället så att studenterna kan förbereda sina frågeställningar som de ska undersöka med de olika metoderna tidigare. De kan då också börja planera hur de ska få kontakt med de deltagare de ska ha med i sina undersökningar tidigare.
Vi bör också överväga att ta bort någon av metodövningarna alternativt att ha något färre föreläsningar för att minska på tidspressen. De teoretiska föreläsningarna kommer i högre grad att ha inslag av seminariediskussion för att studenterna ska förbereda sig bättre vad gäller läsning av kurslitteraturen samt för att de ska få öva sig mer i att resonera om vetenskapsteoretiska grundbegrepp.


 
Sidansvarig: Informationsred., Nada, KTH <infomaster@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2003-08-18