Kontakt
bild3 bild2 bild1
Skolan för
datavetenskap
och kommunikation
KTH / Skolan för datavetenskap och kommunikation / Utbildning / Kurser / 2D1606 / komges05

2D1606 Kommunikation, information och gestaltning, 6p

Examination

Deltagande: Kursen förutsätter deltagande (80%) i föreläsningar och seminarier samt fullgörande av uppgifter i samband med dessa tillfällen. Frånvaro vid ett fåtal tillfällen kan kompenseras med extrauppgifter enligt lärares anvisningar.

Tentamen: Som sista moment på höstterminen kommer en hemskrivning att ges. Den finns att hämta här.

Uppsatser: Två kortare (en på 4-5 sidor och en på 15 sidor) ska skrivas. Den kortare skrivs enskilt och består av en review av en artikel ur antologin Popular Culture. A Reader, ed. Raiford Guins & Omayra Zaragoza Cruz (London: Sage, 2005). Den längre uppsatsen skrivs i anslutning till projektarbetet och skrivs som ett grupparbete. Denna kursomgång (HT05-VT06) är temat Reklam& medier. En projektbeskrivning finns här. Dessa två uppsatser ska lämnas in tillsammans med övriga handlingar i en portfolio senast i vecka ??.

Projekt: Kursen innehåller projektmoment av tillämpad karaktär som orienterar sig mot gestaltning och kommunikationens praktik i dess muntliga, skriftliga och visuella former. Denna del av kursen utgörs av projektarbete som bedrivs på seminarier och i grupper. Projektarbetet fokuserar på skrivande, retorik, narratologi, dramaturgi och andra former av muntlig, skriftlig och visuell gestaltning. Projektet ska behandla ett ämne som är relevant för kursen och väljs i samråd med lärare (senast under vecka 49). Projektet redovisas dels genom en muntlig presentation, dels genom en skriftlig rapport på 15 sidor.

Portfolio: Ska inlämnas till kursledaren -- på papper i postfack på plan 6 i hus E -- senast i vecka ??. Din portfolio ska bestå av följande delar:

· CV (högst 2 sidor)

· hemskrivning, enskilt (skrivs vecka 49-50)

· kortare uppsats (4-5 sidor), enskilt, lämnas in vecka 3

· längre uppsats (15 sidor), grupp

· eventuellt andra kortare inlämningsuppgifter på kursen

Formgivningen på portfolion följer inte någon särskild mall, snarare kan detta vara ett tillfälle för dig att pröva på hur det är att utforma en sådan självpresentation.

Det slutliga betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av alla ovanstående insatser (se vidare betygskriterier nedan).

 

Utformningen av uppsatserna

Målgrupp: Skriv din text för en läsekrets av intresserade personer med ungefär samma bakgrund som du själv, t.ex. studenter på KTH eller andra högskolor. Läsaren förutsätts vara allmänbildad, men kan inte förutsättas ha specialkunskaper inom det aktuella ämnesområdet.

Längd och utformning: De uppsatser som du ska att skriva är i två olika två format. Den ena (1) ska vara 4-5 sidor och den andra (2) 15 sidor (i bägge fallen räknas dessa sidor exklusive illustrationer och källförteckning).

Den första uppgiften (review av en text i antologin) ska omfatta följande frågeställningar och inslag:

· I vilket vetenskapligt sammanhang hör texten hemma (inklusive angivande av fullständiga referenser till texten)?
· Vilka centrala medie- och kommunikationsvetenskapliga frågeställningar är det som berörs?
· Vilken är författarens huvudsakliga tes?
· Hur argumenterar författaren för sin tes (dvs. gör ett välvilligt referat av dennes text)?
· Gör en analys av författarens argumentation och ange några av dess möjliga implikationer (för kommunikation, medier, teknik, samhälle, kultur, etc.).
· Avsluta med att själv göra en bedömning av denna text utifrån de kriterier som du bedömer relevanta för vår förståelse av kommunikation och medier.

 

Här följer en beskrivning av utformningen av den längre uppsatsen (till projektet):

Inled den längre uppsatsen med en kort sammanfattning på 50-100 ord på engelska (en s.k. abstract).

Den egentliga uppsatsen inleds med en kort presentation av ämne och problemställning, varpå bör följa en informell presentation av uppsatsens disposition. Därefter följer uppsatsens huvuddel. Uppsatsen ska avslutas med en sammanfattning och gärna även något slags konklusion.

Tänk på att utforma texten klart, tydligt och sammanhängande både i fråga om struktur och språk. Om du använder underrubriker bör inte avsnitten under varje rubrik vara för korta. Använd gärna illustrationer, men glöm inte att på ett korrekt sätt hänvisa till och kommentera dessa inne i texten. Illustrationer ska dessutom vara försedda med en förklarande bild- eller figurtext.

Ge din uppsats en typografisk utformning som är tydlig och tilltalande. Glöm inte sidnumreringen. Gör en separat titelsida med titel på din text samt ange ditt namn, utbildningsprogram, mailadress, personnummer och datum.

 

Allmänna råd inför arbetet med uppsatser

Det är viktigt att ni påbörjar funderingarna kring ämnesval och problemformulering i god tid och att ni planerar skrivandet i förväg genom att t ex göra preliminära (och ändringsbara) dispositioner. Använd gärna dispositionsläget i Word både för att utveckla dina idéer och för att utforma dispositionen. Planeringen av ditt skrivande spar tid och ger bättre kvalitet på slutresultatet. Börja inte att formulera texten färdigt för tidigt, utan genomför först en analys av ämnet/problemet, samla sedan in material, vilket därefter sovras och struktureras (jfr Schött, Melin, Strand, Moberg (1998)).

Det är viktigt att ni i slutet av er uppsats anger de källor som du har använt, men även att du i texten refererar på ett korrekt sätt till den lästa litteraturen (ett exempel på hur man refererar ser du efter detta avsnitt).

Här följer en beskrivning av hur arbetsprocessen kan gå till:

· Inled uppsatsarbetet med att skriva en PM som kortfattat beskriver ämne och uppsatsens disposition. Här bör också finnas angivet det material du vill använda.
· Börja arbeta på uppsatsen: disposition, källsökning, inläsning. Kontakta gärna din lärare om du stöter på problem eller kör fast.
· Gör ett utkast till uppsatsen som innehåller titel, syftes- och problemformulering, avgränsning, disposition, källförteckning samt minst ett avsnitt löpande text (t ex inledningen eller en litteratursammanfattning). Diskutera detta utkast med någon eller några av dina kamrater, och gärna även med din lärare.
· Var beredd att läsa och kommentera dina kamraters uppsatsutkast.
· Skriv färdigt din uppsats med utgångspunkt från dina kamraters -- och eventuellt din lärares -- synpunkter på ditt utkast.

Granskningen av dina uppsatser: Dina uppsatser kommer att granskas med avseende på följande aspekter: innehåll, språk, typografisk och grafisk utformning (se nedan). Kursledaren kommer vid behov att konsultera annan lärare för medbedömning. De olika aspekterna sammanvägs för att ge en så rättvis bedömning som möjligt. Dina uppsatser betygsätts i skalan 3-5. Om någon uppsats inte uppfyller kraven för betyg 3 (=godkänt) kommer i första hand att begäras en komplettering, så att ett betyg sedan kan delas ut.

Viss hänsyn kan tas vid bedömningen av uppatsen om du har annat språk än svenska som modersmål.

 

Portfolio

Portfolio har länge använts som medel av konstnärer, designers och arkitekter för att visa upp sin produktion. Det är traditionellt en samling av sådant (målningar, skisser, modeller, etc.) som man tycker sig ha anledning att visa upp och som man bedömer kan öka värdet av den egna kompetensen och av självpresentationen i stort. I allmänhet råder stor valfrihet och uppfinningsrikedom när det gäller utformningen av en portfolio, vare sig den förekommer som objekt eller som webb- och multimedieproduktion. I själva verket är själva formgivningen av en portfolio en gestaltningsform i sin egen rätt och som dessutom raskt ökar i popularitet.

En portfolio används i denna kurs som benämning på den samling av arbeten som en student lämnar in i slutet av en kurs. En portfolio ska omfatta de specificerade dokumenten (objekten, övningarna eller motsvarande), men själva inramningen kan vara varierad och behöver inte specificeras på förhand. I detta sammanhang är det portfolions innehåll som är det intressanta och som kommer att bedömas, men det står var och en fritt att själva experimentera med utformningen.

För kursen 2D1606 gäller att portfolion ska omfatta följande delar:

· CV (högst 2 sidor)

· hemskrivning

· kortare uppsats (4-5 sidor)

· längre uppsats (15 sidor)

· eventuellt andra kortare inlämningsuppgifter på kursen

 

Betygskriterier för uppsatserna

Kriterier för bedömning av examination. Du ska visa att du har förstått ämnesinnehållet och kan tillämpa det i examinationsuppgifterna; att du kan identifiera betydelsen av denna kunskap för din roll som civilingenjör; att du kritiskt värderat det som behandlats i kursinnehållet avseende trovärdighet och relevans; insiktsfullt, tydligt och relevant sätt genomfört varje uppgift; kan uttrycka de viktigaste lärdomarna av kursen som din kommunikativa och mediala filosofi.

För uppsatsen finns dessutom följande tre betygskriterier avseende deras innehåll, språk, utformning och layout.

1. Innehåll. Innehållet ska vara anpassat till uppsatsens omfång och mottagare. Syftet med texten ska vara tydligt angivet, och avgränsningarna som gjorts ska vara konsekvent redovisade och genomförda. Texten ska ha ett tilltal där läsaren uppmärksammas, och eventuella komplicerade resonemang ska förklaras och sättas i ett sammanhang. De källor som används ska vara refererade till i texten och författaren ska tydligt redovisa när och hur källorna använts.

För att uppsatsen ska godkännas (betyg 3) krävs vidare att studenten i den visar att hon/han tillgodogjort sig, väl förstått och kan använda grundläggande begrepp och teorier inom kommunikationvetenskap och kulturteori. För att uppsatsen ska få betyg 4 krävs dessutom att studenten i den visar en god förståelse för hur dessa begrepp och teorier hänger samman med varandra. För att uppsatsen ska få betyg 5 krävs att studenten i den kan föra abstrakta resonemang kring kommunikationvetenskap och kulturteori.

2. Språk. Uppsatsen ska vara skriven på korrekt och välformulerad svenska, idiomatisk, fri från syftningsfel, väl sammanhängande med tydliga logiska samband utskrivna. Texten som helhet ska ha en lämplig och konsekvent disposition. Stycken ska vara logiskt kopplade till varandra och ha en lämplig disposition. Rubrikerna ska vara väl valda och förekomma lagom ofta (utifrån ett funktionellt perspektiv). Termer och fackord ska vara förklarade där så behövs. Punktuppställningar och andra språkliga utformningar ska vara korrekt genomförda. Texten ska vara anpassad för sin tänkta mottagare på alla ovan nämnda nivåer.

Här följer en lista med fem punkter som handlar om vilken språklig stil du kan försöka eftersträva:

Saklig men inte onödigt formell. PRECISION: Använd termer och begrepp enhetligt och entydigt. Skriv på allmänspråk så långt det går (undvik t ex onödiga modeord och luddigheter). ÖVERSKÅDLIGHET: Planera styckeindelning, rubriker, mellanrubriker symmetriskt och konsekvent. Låt innehållsförteckningen synliggöra strukturen. KONCENTRATION: Håll dig till saken. Undvik talspråklig mångordighet, utan att ge avkall på begripligheten.

Fackspråklig men inte svårbegriplig. Använd och förklara facktermer i löpande text, i not eller i ordlista. Förklara ordet första gången du använder det, hänvisa till förklaringen vartefter i texten.

Resonerande och reflekterande. Ha ett resonerande och reflekterande förhållningssätt: värdera och diskutera källor och tidigare forskning, i till exempel bakgrundsavsnitt och i diskussion av resultat.

Korrekt. Var hederlig gentemot andra undersökningar och auktoriteter inom området. Referera till dina källor i den löpande texten! Använd Svenska skrivregler eller TNC:s skrivregler för språkriktighet (till exempel citat, källhänvisningar, förkortningar, siffror i text). Använd Svenska akademiens ordlista för stavning och böjning. Använd Svenska datatermgruppen! Korrekturläs!

Personlig men inte subjektiv. Skriv "jag" när du menar "jag". (Passivform passar där t ex undersökningen står i fokus.) Visa ditt eget intresse och engagemang, i till exempel inledningen och avslutningen. Vänd dig till läsaren!

3. Utformning & layout. Texten ska vara lättillgänglig, tydlig, korrekt och följa de typografiska konventioner som finns. Texten ska vara väl korrekturläst. Rubriknivåer ska vara synliga och överskådliga. Källförteckningen ska vara korrekt utformad. Raderna i texten ska vara lagom långa, nya stycken korrekt markerade. Förkortningar, siffror i text och dylikt. ska vara korrekt återgivna. Uppsatsen ska ha de obligatoriska delarna titelsida, abstract (på engelska), innehållsförteckning och källförteckning, utöver själva brödtexten. Eventuella bilder och diagram ska
ges ordentligt utrymme samt ha bildtext och källhänvisning.

 

Källförteckning (ett urval av relevanta böcker på området)

Thomas Anderberg (1991) Konsten att argumentera. Nya Doxa

Erling Andersen & Eva Schwenche (1998) Projektarbete. Lund Studentlitteratur

Howard Becker (1986) Writing for Social Scientists. How to Start and Finish Your Thesis, Book, or Article (Chicago Guides to Writing, Editing, and Publishing). Chicago: University of Chicago Press

Arne Jarrick & Olle Josephson (1998) Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur

Kristina Schött, Lars Melin, Hans Strand & Bodil Moberg (1998) Studentens skrivhandbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Sven Strömqvist (1998) Uppsatshandboken. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Svenska akademiens ordlista (SAOL), 11:e upplagan (1986) Esselte

Svenska skrivregler (1996) Esselte

 

 

Sidansvarig: Leif Dahlberg <dahlberg@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2005-12-15