KTH

Skolan för datavetenskap och kommunikation

   
  arrow rigth

     
     
     
    arrow right
     
     
     

 

   

KTH / Nada / Utbildning / Kurser / 2D1600

2D1600 Kommunikation i ingenjörsvetenskap ht 2004

Kursdata

Kursledare: Kai-Mikael Jää-Aro
Föreläsare: Leif Dahlberg, Alex Jonsson, Arild Jägerskogh, Kai-Mikael Jää-Aro, Thomas Oredsson, Marie-Louise Rinman, Chiara Rossitto, Björn Thuresson
Övningsassistenter: Per-Anders Forstorp, Kai-Mikael Jää-Aro, Maria Nordmark
Labassistenter: Kai-Mikael Jää-Aro, Rasmus Kaj

Undervisningstimmar: 2 * 13 h föreläsningar, 2 * 11 h övning, 2 * 2 h laboration.

Antal övningsgrupper: 5, varav en läser ett mer kommunikationsteoretiskt spår
Antal registrerade studenter: 158

Kurslitteratur:

  • Svenska skrivregler utgivna av Svenska Språknämnden, Liber förlag
  • Studentens skrivhandbok, av Schött, Melin, Strand och Moberg, Almqvist & Wiksell
  • Praktisk retorik, av Göran Hägg, Wahlström & Widstrand
  • "Den klassiska berättelsen" ur Medier och kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. av Kirsten Drotner, Klaus Bruhn Jensen, Ib Pulsen & Kim Schroder, Studentlitteratur
  • "Toolbox" ur On Writing. A Memoir of the Craft av Stephen King, New English Library
För deltagarna i det teoretiska spåret dessutom Mediekultur mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Daidalos.

Kursen har två moment, en uppsats (RAP1) om två poäng och obligatorisk närvaro på lektioner (LAB1) om tre poäng. Prestationerna är 99 st (63%) godkända på RAP1, 94 st (59%) godkända på LAB1. Den låga prestationsgraden torde närmast bero på att ett stort antal studenter som registrerat sig på kursen hoppat av utbildningen helt.

Kursmål

Kursens mål är att ge kunskaper och färdigheter i språklig kommunikation. Framför allt inriktar den sig på de typer av kommunikation som är viktiga i teknologens utbildning och kommande yrkesliv, särskilt uppsatsarbete, vetenskapligt skrivande och muntlig framställning.

Studentenkät

En kursutvärdering utfördes i ACE. 62 studenter besvarade frågorna. Detta motsvarar 39% av de ursprungligen registrerade, men är snarare kring 60% av de som faktiskt deltog i kursen mot slutet.

Nedan följer en sammanfattning av svaren, med kommentarer:

84% av studenterna uppfattade kursen som "mycket lätt" till "medelsvår". Kursen förefaller därmed inte vara alltför svår.

37% uppger sig ha förstått från kursstart vilka kursmålen var, ytterligare 44% var "tveksamma". De skriftliga kommentarerna består huvudsakligen av "skriva en rapport" resp "lära sig skriva en rapport", där det senare får anses motsvara det egentliga kursmålet. Det är kanske inte helt osannolikt att kursmålen blvit tydligare under kursens gång.

63% anser sig ha uppnått kursmålen. Det är inte alltför illa, men vi bör naturligtvis sträva efter att höja den andelen.

28% anser att kursen inte är intressant och meningsfull. Det måste ses som oacceptabelt och vi hoppas att de förbättringar vi avser införa kommer att minska denna andel.

Förvånansvärt många förefaller inte ha läst eller ens köpt kursböckerna eller den övriga kurslitteraturen. Delvis kan detta kanske bero på att artiklarna och böckerna (utom Mediekultur mediesamhälle) inte användes explicit i undervisningen utan avsågs användas som uppslagsverk, men det förekommer också ett antal kommentarer som antyder att studenterna inte ens var medvetna om att det ingick kurslitteratur i kursen, detta trots att websiten innehåller en särskild sida med kurslitteraturen. Detta är väl också en konsekvens av att studenterna inte kontinuerligt påmindes i undervisningen om att litteraturen fanns. En luttrad kursboksköpare ser med viss medkänsla somligas upprördhet över att ha fått lägga ut 20 kronor för en kursbunt som de inte uppfattade som bra… Vi kommer i alla fall att se över kurslitteraturen till nästa läsår och se om vi kan hitta bättre anpassad läsning.

Föreläsningarna har setts som mycket varierande i kvalitet. Arild Jägerskogh och Thomas Oredsson har genomgående fått gott betyg. De tre mest uppskattade föreläsningarna har varit, i ordning, Arild Jägerskoghs "Muntlig kommunikation", Thomas Oredssons "Vad är kommunikation?" och Kai-Mikael Jää-Aros "Informationssökning" samt Alex Jonssons "Webbpublicering" (lika). De tre minst uppskattade, i ordning, har varit Kai-Mikael Jää-Aros "WYSIWYG-ordbehandlare", Chiara Rossittos "Collaborative Writing" och Björn Thuressons "Berätta i rörlig bild". Intressant nog har de två senare också fått flera positiva kommentarer, så studenternas inställning är inte på något sätt enhetlig.

Klara problem har varit tidsordningen på föreläsningarna, många föreläsningar har setts som kommande för sent i kursen. Inlämnade önskemål till schemaläggningen anger att lägga majoriteten av föreläsningarna i period 1 och huvuddelen av övningarna i period 2 just för att kunna presentera mer av det teoretiska materialet i början av kursen. Några av föreläsningarna mot slutet har haft oklar koppling till kursen, vilket har sin grund i en spänning mellan en kurs som försöker täcka upp "kommunikation" i sin helhet och en kurs som mer renodlat går in på ingenjörsmässigt skrivande och presenterande. Kai-Mikael föreslår att kursen renodlas mer till nästa år.

Övningarna har bedömts som "acceptabla" till "mycket bra" av 90% av studenterna. Alla lärare har fått beröm av minst någon student, samtidigt finns det definitivt problem med övningarna – det borde bl a ha funnits mer utrymme att diskutera rapporterna.

En återkommande fråga är den om obligatorisk närvaro på föreläsningar och övningar, åtskilliga anser att den bör avskaffas; den bidrar också till en hel del administration. Vi tror dock att en kurs av den här typen riskerar att nedprioriteras av studenterna i avsaknad av närvaroplikt och att de därmed inte skulle ta till sig det material som presenteras. Vi kommer nog därför att fortsätta kräva närvaro.

Studenternas egna uppskattningar anger att 48% har lagt ner mindre tid än 50 h på att skriva rapporten. I och med att momentet RAP1 är på 2 poäng (= 80 h) verkar det inte ha varit alltför betungande och det borde rentav finnas utrymme för mer arbete.

De olika lärarna har haft delvis olika formella krav på rapporten; detta ska samordnas bättre med en gemensam checklista.

Valet av ämne har uppenbart varit problematiskt för många studenter, flera kommenterar att de inte haft särskilt mycket att säga om sitt ämne eller att deras material inte räckt till för den specificerade längden om 3200 ord. Detta är ganska förvånande med tanke på att studenterna själva fått välja ämne. Förmodligen bör man göra det ännu tydlligare från start att de själva antas ta reda på material om sitt ämne till ett sådant djup att de kan skriva till önskad längd. Kanske kan man lägga starkare fokus på momentet "litteratursammanfattning", så att vikten av informationssamlingssteget framgår tydligare.

Oroväckande många har klagat på att de inte fått förklarat för sig hur en vetenskaplig rapport ska se ut. Eftersom detta är en kärnpunkt i kursen och lärarna anser sig ha lagt stor vikt på det är detta en punkt som måste tas på allvar och ännu fler exempel och förklaringar presenteras. Önskemål om exempelrapporter har uttryckts. Det enklaste är kanske att ta leverade rapporter på olika betygsnivåer, avidentifiera dem och sedan gå igenom dem på övning och i detalj peka ut bra och dåliga delar i rapporterna.

Att skriva argumenterande känns uppenbarligen främmande för många. Samtidigt verkar det som om flera studenter uppskattat tillfället att argumentera för/mot en ståndpunkt och skulle vilja ha mer utrymme för detta. Ett problem är att många studenter valt ämnen som inte lämpat sig väl för argumentation, man bör därför tidigt ägna en övning åt att gå igenom exempel på vad som går att argumentera kring och vad som inte gör det. I kombination med detta kan man också diskutera vad som utgör giltiga argument och varför.

Ett förslag är att lägga ut alla rapporter läsbara för alla studenter och uppmuntra studenterna att konstruktivt kritisera varandra. Detta skulle också ge bättre övning i hur man opponerar på artiklar. Möjligen kan Col·laboració-systemet användas för detta. Ett alternativ är att dela in studenterna i smågrupper om ca 5 personer och låta dem använda sig av bedömningsformulär för att kommentera varandras uppsatser och låta varje person svara på den framförda kritiken. Detta ska göras kontinuerligt genom hela kursen.

71% av studenterna har ägnat mindre än 30% av sin totala studietid åt kursen, vilket verkar rimligt.

73% anser att poängantalet är rimligt för kursen, 10% tycker att poängen kunde sänkas.

Specifika kommentarer om det teoretiska spåret:

Knappt hälften (44%) i det teoretiska spåret önskar sig skrivstöd även där.

Majoriteten (76%) vill inte ha en tenta.

Knappt hälften (48%) av deltagarna skulle efter genomgången kurs hellre valt det praktiska spåret, men det framgår inte av kommentarerna varför. En gissning är att det är de som önskat sig mer skrivstöd.

Planerade förändringar

Schemat ska (eventuellt, diskussion pågår) läggas om så att fler grundläggande föreläsningar kan tas i början.

Nya övningar på logik och argumentationsteknik. Fler tillfällen att öva på muntlig presentation.

Minska ner föreläsningar som inte har så uppenbar knytning till kursmålen. Införa föreläsning om OH-presentationer.

Införa fler exempel i kursmaterialet för att demonstrera vetenskapliga artiklar och deras organisation. Införa bedömningsmallar för studenterna att använda internt. Översyn av kursmaterialet.

Ett osäkerhetsmoment är vilka lärare som kommer att finnas tillgängliga nästa läsår, för närvarande är endast Per-Anders Forstorp garanterad.


 
Sidansvarig: Per-Anders Forstorp, Nada, KTH <forstorp@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2005-01-21