Nada

^ Upp till kursens hemsida.

Kursanalys 2D1420 Datorseende gk VT'99 (5 p)

Kursdata

Mål

Kursens mål är att ge

för att studenterna ska

Förändringar relativt förra kursomgången

I förhållande till föregående kursomgång genomfördes följande förändringar:

Sammanfattning

Detta var fjärde gången som datorseendekursen gavs i denna form. Det är kul att kunna ge en kurs i ett så aktuellt ämne som datorseende i grundutbildningen, och stimulerande att se hur väl många av studenterna tillgodogör sig ämnet.

Ett flertal studenter i tidigare kursomgångar har arbetat vidare i området (främst examensarbeten och doktorandstudier) med mycket goda resultat.

Antalet aktiva deltagare ökade detta år till 46 st (54 studenter registrerade i res), efter en nedgång föregående år. Vidare ökade examinationsfrekvensen signifikant. Efter första tentamen var 72 % av de aktiva deltagarna (33 st av 46) godkända på tentan, och 83 % klara med laborationerna (39 st). Efter omtentamen ökade andelen godkända studenter till 82 % (37 st).

Kursutvärderingen (se nedan) resulterade i många goda omdömen om kursen, och resultaten indikerar att studenterna arbetat aktivt med kursmaterialet. Resultatet av årets kursomgång må anses vara mycket lyckat.

Examination

Examinationen består laborationsredovisningar och en skriftlig tentamen.

Laborationer:

Vid varje laboration lämnar studenterna en skriftlig labrapport till assistenten som omfattar experimentella resultat och svar på ett antal frågor som givits i laborationsinstruktionen. Dessutom ger studenterna en muntlig redovisning vid terminalen, där de vid behov reproducerar experimenten genom att exekvera script-filer i Matlab-miljö och visa resultaten på skärmen.

För laborationer som redovisas före vissa datumgränser erhålles upp till 5 bonuspoäng på tentamen.

Tentamen:

Tentamen har bestått av ett tiotal frågor, av vilka

Ett primärt syfte med tentamen är att den relativt väl skall avspegla kursens olika delområden, och att man till viss del skall vara hjälpt av att ha väl tillgodogjort sig laborationerna. I vissa fall förekommer alternativuppgifter.

Tentamen ger maximalt 50 poäng, och för godkänt räcker om cirka halva detta poängantal uppnås.

Kommentar:

Systemet med bonuspoäng fungerar bra. Det är viktigt att laborera parallellt med föreläsningsserien, och det är en relativt stark koppling mellan studenter som presterar bra på laborationer och tentamen.

I praktiken har laborationsrapporterna varit av mycket skiftande kvalitet. För att uppmuntra väl genomarbetade labrapporter kunde man tänka sig att låta dessa kunna påverka betyget. En bra mekanism för detta har dock inte kommit fram.

Tyvärr har alltför många studenter skjutit upp labredovisningarna till sista dagen för bonuspoäng, vilket bla leder till praktiska problem att kunna ta alla dessa redovisningar, trots påpekande vid såväl föreläsningarna och i kurspm.

Kurslitteratur

Tyvärr finns ingen bok tillgänglig som samtidigt uppfyller kraven på att vara rimligt aktuell och täcka kursens kunskapsområde. Av denna anledning används två böcker kompletterat med föreläsningsanteckningar och utdrag ur annat material (se den detaljerade specifikationen som givits ovan):

Kursboken av Nalwa har tagits slut på förlaget. Detta problem löstes genom att delar av innehållet gjordes tillgängliga via kopiering.

Studentenkät

Under kursens gång genomfördes en informell studentenkät, och efter kursens slut en elektronisk kursutvärdering via kursens www-sidor.

Informell kursenkät

Vid den informella enkäten ställdes följande öppna frågor

Bland svaren lämnades i huvudsak följande synpunkter:

Datorstödd kursutvärdering

Vid kursens slut genomfördes en datorstödd kursutvärdering, där studenterna fyllde i ett formulär som hämtades från kursens hemsida. Totalt 29 svar har kommit in. Av dessa lämnades 20 svar före den första tentan, 8 svar innan resultaten från första tentan hunnit anslås, och ett svar därefter. Nedan ges en kort sammanfattning baserat på de 26 första svaren. Det fullständiga resultatet finns som bilaga.

Allmänt.

På det hela taget var resultatet mycket positivt. På frågan

och på frågan

Svårighetsgrad och förkunskaper.

Däremot är kursen krävande. På frågan

Gällande svårighetsgraden, kan en viss del bero på förkunskaperna. På frågan Många studenter kommenterade att matematikkunskaperna fallit i glömska.

Kommentar: Detta kan bero på att många matematikkurser nu läses relativt tidigt i civilingenjörsutbildningen.

Kurslitteratur.

Gällande kurslitteraturen framgår det klart att det skulle vara bra om det fanns bättre böcker att tillgå:

``Digital Image Processing'' av Gonzalez och Woods

14 % ``Mycket bra'', 39 % ``Bra'' och 39 % ``Hyfsad''.

``A Guided Tour of Computer Vision'' av Nalwa

0 % ``Mycket bra'', 11 % ``Bra'', 39 % ``Hyfsad'', 11 % ``Mindre bra''
Det kan noteras att nästan alla av studenterna använt boken av Gonzalez och Woods, medan 32 % av studenterna inte använt boken av Nalwa. Föreläsningsanteckningarna får blandad kritik Föreläsningsanteckningarna verkar uppfattas som ett bra stöd och komplement till den övriga kurslitteraturen, och de flesta studenterna verkar tycka att det är mycket bra att de finns i en så utförlig form. Många studenter skulle vilja att föreläsningsanteckningarna skulle produceras på ett snyggare sätt och vara datorskrivna, eller sammanfattade till ett kompendium.

Kommentar: Detta skulle innebära ett mycket stort arbete att genomföra i praktiken, då föreläsningsanteckningarna i sin nuvarande form i stort sett fyller en pärm.

Föreläsningar.

Gällande föreläsningarna, har en stor del av studenterna (54 %) varit på mer än 80 % av föreläsningarna. I övrigt svarar 25 % mellan 60-80 %. På frågan

och på frågan Många kommentarer som kommit in är mycket positiva. Kritiken avser främst tempot som är högt, och att det är för mycket betoning på teori och bevis.

En student efterfrågar större interaktion mellan lärare och studenter. Detta är också något som föreläsaren eftersträvar, och som kunde uppnås lättare med bättre förberedelser till föreläsningarna.

På frågan om du förbereder dig till föreläsningarna svarar de flesta ``Ibland'' (46 %) eller ``Sällan'' (32 %). På frågan om du läser du kurslitteraturen parallellt med kursen, svarar 21 % ``Ja, till stor del'' och 50 % ``Till viss del''. Resterande studenter läser kurslitteraturen endast till mindre del under kursen (11 %), eller när tentaveckan kommer (11 %).

Kommentar: Kombinerat med det goda resultatet på tentamen (92 % godkända vid första tentamen) visar detta att studenterna arbetat bra med materialet och att inläsningen fungerat väl.

Laborationer.

Laborationsdelen av kursen måste anses som mycket lyckad. På frågan

Vidare gällande frågan Den negativa kritiken gäller främst den sista uppgiften i laboration 3.

Kommentar: Den sista uppgiften i laboration 3, som fått mest kritik, är av projektnatur. Där ges uppgiftslydelsen endast som en övergripande problemformulering, följd av en serie praktiska tips. Gissningsvis har inte detta framgått med önskad tydlighet (även om det sägs i de allmänna instruktionerna på första sidan), vilket kan ha lett till oönskade problem.

I övrigt gällande laborationsanvisningarna, har dessa uppdaterats väsentligt under de senaste fyra åren. För fyra år sedan genomfördes laborationerna med betydligt grövre anvisningar, men ändå var resultaten goda. Sedan dess har nya beskrivningar lagts till successivt, gällande de delar som inneburit bekymmer för vissa kursdeltagare. Kanske är det så att detaljerad information gällande vissa delproblem höjer förväntningarna om vad som finnas övriga delar. Alternativt kan den allmänna kunskapsnivån ha ändrats över tiden. Två av studenterna säger dock ``Det hade varit roligare om laborationerna hade mer av problemlösningkaraktär.'' respektive ``Kanske till och med för mycket hjälp.''

Sammanfattningsvis är dock kritiken överväldigande positiv, och laborationerna anses som mycket nyttiga och lärorika, även om de tar tid. Den genomsnittliga tid som använts av flertalet laboranter är

vilket är rimligt. De flesta (79 %) anser mängden laborationer vara lagom.

Handledning.

Flera studenter har uttryckt önskemål om mer personlig handledning till laborationerna. På frågan

Kommentar: Svaren tyder på att situationen upplevs som rimlig för många studenter, samtidigt som den kan förbättras. Speciellt tyder den breda fördelningen i svarsprofilen på att behovet av handledning är mycket individuellt.

Detta år, liksom tidigare år, har de första labtillfällena varit mycket glest besökta, medan det blivit en anstormning i närheten av bonusgränserna. Detta är ett logistiskt problem som inte är lätt att lösa för kursledningen. På föreläsningarna har kursledaren uppmanat studenterna att verkligen göra laborationerna i god tid innan bonusgränsen, men det är svårt att få denna information att verkligen gå fram.

Att det inte går för studenterna att på ett enkelt sätt att se vilka laborationstider som har bokats är en brist i bok-systemet som borde försöka åtgärdas.

Arbetsinsats.

Gällande arbetsfördelningen de flesta studenterna läst en (14 %), två (46 %) eller tre (29 %) kurser parallellt med denna kurs. Den andel av studietiden som använts till denna kurs har varit 15-30 % (4 %), 30-50 % (21 %), 50-70 % (39 %) och mer än 70 % för (18 %) av studenterna. Många studenter anser att 5 p är lagom (43 %), medan 39 % anser att kursen poängantal borde höjas till 6 p och 14 % att poängantalet borde höjas till 7 p.

Öppna frågor

Slutligen ställdes ett antal öppna frågor. Eftersom det är svårt att sammanfatta dessa på ett rättvisande sätt återges samtliga svar.

På frågan om ett sammanfattande omdöme gavs följande svar och kommentarer:

Kursens belastning

Kursen är relativt arbetskrävande. En orsak härtill är att ett primärt mål med kursen är att lära ut kunskaper om datorseende, och till detta krävs grundläggande kunskaper i bildbehandling och bildanalys.

På många lärosäten utomlands finns flera kurser inom det kunskapsområde som täcks av denna kurs, bla ges en grundläggande kurs i bildbehandling och bildanalys som förberedelse till en kurs i datorseende.

Pga ämnets natur skulle nog undervisningen vinna på om kursen kunde spridas ut över två perioder, och/eller om kursmaterialet kan uppdelas till två kurser. Flera studenter har lämnat förslatg i denna riktning.

Att genomföra kursen under en läsperiod är dock möjligt. Till detta läsår provades ett glesare föreläsningsschema med endast tre dubbelföreläsningar per vecka. Resultatet av denna reduktion må anses som lyckat.

I svaren från kursenkäten tycker knappt hälften att 5 poäng är lagom, medan flertalet vill öka antalet poäng. 6 poäng förefaller som det mest rimliga alternativet.

En viss reduktion i kursens omfång skedde till detta år. Fortsatta bantningar kommer att betraktas till nästa år.

Förkunskaper

Till denna kurs kommer deltagare från ett flertal studieprogram, främst D, E och F, men också L, M och T. Nivån på förkunskaper är därmed synnerligen varierande.

Ett flertal studenter från främst D-linjen skulle ha önskat bättre förkunskaper i matematik, speciellt gällande transformer.

För att möjliggöra deltagande från de olika studieprogrammen har kursens förkunskapskrav angivits till basblocket för D, E eller F. Kurser i signalteori och/eller numerisk analys har rekommenderats som komplettering, och även kurser i matematik och analys är nyttiga. Sådana kurser anses dock inte nödvändiga.

Kursutvärderingen stödjer denna ståndpunkt. Gällande förkunskaper är det snarare matematikkunskapernas avklingande som dominerar.

Vid studentenkäten konstaterades att ett antal studenter läser denna kurs redan i den tredje årskursen. Denna kurs är tänkt att läsas i fjärde årskursen, pga att de övriga kurser man läser mellan de tredje och fjärde åren innebär en allmän nivåhöjning som kan ge ett stöd för denna kurs. För deltagare från D-programmets kompetensinriktningar, kan dock det tredje året vara lämpligast av schematekniska skäl.

Verkligt kursinnehåll

Det verkliga kursinnehållet överensstämde i huvudsak med det planerade, och materialet som gicks genom på lektionerna beskrivs väl av de föreläsningsanteckningar som delades ut under kursen.

Övrigt

Kopieringsproblem

Kopieringen av föreläsningsanteckningarna fungerade mycket dåligt 1999. Det inträffade stora förseningar, och för vissa föreläsningar tog det upp till två veckor innan föreläsningsanteckningarna kom ut. Många föreläsningsanteckningar tog dessutom slut, trots att väsentligt flera exemplar kopierades upp än antalet studenter på kursen. Orsakerna till detta var att:

Pga förseningarna distribuerades föreläsningsanteckningarna på ett bord utanför expeditionen. Denna lätta åtkomst av materialet tycks ha ökat åtgången.

Ett annat administrativt problem har gällt återkopplingen till kursledaren när fördröjningar uppståt i kopieringen. Detta problem har diskuterats med den administrativa ledningen, och nya rutiner har tagits i bruk.

Planerade förändringar

Följande ideer till förändringar beaktas inför nästa läsår:

^ Upp till kursens hemsida.


Sidansvarig: <tony@nada.kth.se>
Senast ändrad 27 december 2000
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>