Nada

^ Upp till kursens hemsida.

Kursanalys 2D1420 Datorseende gk VT'98 (5 p)

Kursdata

Mål

Kursens mål är att ge

för att studenterna ska

Förändringar relativt förra kursomgången

I förhållande till föregående kursomgång genomfördes följande förändringar:

Sammanfattning

Detta var tredje gången som datorseendekursen gavs i denna form. Det är kul att kunna ge en kurs i ett så aktuellt ämne som datorseende i grundutbildningen, och stimulerande att se hur väl ett stort antal av studenterna tillgodogör sig ämnet.

Ett flertal studenter i tidigare kursomgångar har arbetat vidare i området (främst examensarbeten och doktorandstudier) med mycket goda resultat.

Tyvärr minskade dock examinationsfrekvensen kraftigt detta år jämfört med de två senaste åren, både gällande laborationerna och tentamen, från totalt sett cirka 80 % till drygt 50 %. Orsakerna till detta är inte kända.

Examination

Examinationen består laborationsredovisningar och en skriftlig tentamen.

Laborationer:

Vid varje laboration lämnar studenterna en skriftlig labrapport till assistenten som omfattar experimentella resultat och svar på ett antal frågor som givits i laborationsinstruktionen. Dessutom ger studenterna en muntlig redovisning vid terminalen, där de vid behov reproducerar experimenten genom att exekvera script-filer och visa resultaten på skärmen.

För laborationer som redovisas före vissa datumgränser erhålles upp till 5 bonuspoäng på tentamen.

Tentamen:

Tentamen har bestått av ett tiotal frågor, av vilka

Ett primärt syfte med tentamen är att den relativt väl skall avspegla kursens olika delområden, och att man till viss del skall vara hjälpt av att ha väl tillgodogjort sig laborationerna. I vissa fall förekommer alternativuppgifter.

Tentamen ger maximalt 50 poäng, och för godkänt räcker om cirka halva detta poängantal uppnås.

Kommentar:

Systemet med bonuspoäng fungerar bra. Det är viktigt att laborera parallellt med föreläsningsserien, och det är en relativt stark koppling mellan studenter som presterar bra på laborationer och tentamen.

I praktiken har laborationsrapporterna varit av mycket skiftande kvalitet. För att uppmuntra väl genomarbetade labrapporter skulle man kunna tänka sig att låta dessa kunna påverka betyget. En bra mekanism för detta har dock inte kommit fram.

Tyvärr har alltför många studenter skjutit upp labredovisningarna till sista dagen för bonuspoäng, vilket bla leder till praktiska problem att kunna ta alla dessa redovisningar, trots påpekande vid såväl föreläsningarna och i kurspm.

Kurslitteratur

Tyvärr finns ingen bok tillgänglig som samtidigt uppfyller kraven på att vara rimligt aktuell och täcka kursens kunskapsområde. Av denna anledning används två böcker kompletterat med föreläsningsanteckningar och utdrag ur annat material (se den detaljerade specifikationen som givits ovan):

Strax före kursstarten 1998 tog boken av Nalwa var slut på förlaget. Detta problem löstes genom att innehållet i denna bok gjordes tillgängligt via kopiering.

Studentenkät

Under kursens gång genomfördes två informella studentenkäter, dels under den tredje veckan, och nära kursens slut. Vid dessa ställdes följande öppna frågor

Bland svaren lämnades i huvudsak följande synpunkter:

Kommentar:

Gällande behovet av mer handledning till laborationerna var de första labtillfällena mycket glest besökta, medan det blev en anstormning vid bonusgränserna. Gällande utdelandet av föreläsningsanteckningarna var det stora praktiska förseningar vid kopieringen av dessa.

Kursens belastning

Kursen bedöms nog som relativt arbetskrävande. En orsak härtill är att ett primärt mål med kursen är att lära ut kunskaper om datorseende, och till detta krävs grundläggande kunskaper i bildbehandling och bildanalys.

På många lärosäten utomlands finns flera kurser inom det kunskapsområde som täcks av denna kurs, bla ges en grundläggande kurs i bildbehandling och bildanalys som förberedelse till en kurs i datorseende. Pga ämnets natur skulle nog undervisningen vinna på om kursen kunde spridas ut över två perioder. Man skulle även kunna fråga sig om kursens poängantal kan räknas upp till mer än 5 poäng.

En viss reduktion av kursens omfång skulle eventuellt kunna göras genom att skära i kursmaterialet. Detta kommer att betraktas till nästa kursomgång.

Förkunskaper

Till denna kurs kommer deltagare från ett flertal studieprogram, främst D, E och F, men också L, M och T. Nivån på förkunskaper är därmed synnerligen varierande.

Ett flertal studenter från främst D-linjen skulle ha önskat bättre förkunskaper i matematik, speciellt gällande transformer.

För att möjliggöra deltagande från de olika studieprogrammen har kursens förkunskapskrav angivits till basblocket för D, E eller F. Kurser i signalteori och/eller numerisk analys har rekommenderats som komplettering, och även kurser i matematik och analys är nyttiga. Sådana kurser anses dock inte nödvändiga.

Vid studentenkäten konstaterades att ett antal studenter läser denna kurs redan i den tredje årskursen. Även om detta är möjligt utgående från de formella förkunskapskraven är det dock inte att rekommendera. Denna kurs är tänkt att läsas i fjärde årskursen, och de övriga kurser man läser mellan de tredje och fjärde åren innebär en allmän nivåhöjning som är att rekommendera inför denna kurs.

Verkligt kursinnehåll

Det verkliga kursinnehållet överensstämde i huvudsak med det planerade, och materialet som gicks genom på lektionerna beskrivs väl av de föreläsningsanteckningar som delades ut under kursen.

Planerade förändringar

Följande ideer till förändringar beaktas inför nästa läsår:

^ Upp till kursens hemsida.


Sidansvarig: <tony@nada.kth.se>
Senast ändrad 27 december 2000
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>