Nada

^ Upp till kursens hemsida.

Kursanalys 2D1420 Datorseende gk VT'02 (5 p)

Kursdata

Mål

Kursens mål är att ge

för att studenterna ska

Förändringar relativt förra kursomgången

I förhållande till föregående kursomgång genomfördes följande förändringar:

Sammanfattning

Detta var sjunde gången som datorseendekursen gavs i denna form. Det är kul att kunna ge en kurs i ett så utvecklande ämne som datorseende i grundutbildningen, och stimulerande att se hur väl många av studenterna tillgodogör sig ämnet. På den första ordinarie tentan presterade ett antal studenter utomordentligt bra resultat.

Ett flertal studenter i tidigare kursomgångar har arbetat vidare i området (främst examensarbeten och doktorandstudier) med mycket goda resultat.

Antalet aktiva deltagare ökade med cirka 10 studenter till 62 st (71 studenter registrerade i res). Antalet examinerade studenter var dock på samma nivå som förra kursomgången.

I kursutvärderingen (se nedan) tycker flertalet studenter att kursen är bra men att den är svår. Kursen är pressad tidsmässigt, men det verkar som om detta märks tydligare för årets kursomgång. Kursen skulle nog må bra av att förenklas. Kursen skulle även kunna ge fler poäng.

Även om resultatet från årets kursutvärdering inte är lika positivt som tidigare kursutvärderingar må resultatet anses vara bra.

Examination

Examinationen består laborationsredovisningar och en skriftlig tentamen.

Laborationer:

Vid varje laboration lämnar studenterna en skriftlig labrapport till assistenten som omfattar experimentella resultat och svar på ett antal frågor som givits i laborationsinstruktionen. Dessutom ger studenterna en muntlig redovisning vid terminalen, där de vid behov reproducerar experimenten genom att exekvera script-filer i Matlab-miljö och visa resultaten på skärmen.

För obligatoriska laborationer som redovisas före vissa datumgränser erhålles upp till 5 bonuspoäng på tentamen. Genom ytterligare frivilliga laborationsmoment finns möjlighet att erhålla upp till 5 extra bonuspoäng.

Tentamen:

Tentamen har bestått av ett tiotal frågor, av vilka

Ett primärt syfte med tentamen är att den relativt väl skall avspegla kursens olika delområden, och att man till viss del skall vara hjälpt av att ha väl tillgodogjort sig laborationerna. I vissa fall förekommer alternativuppgifter.

Tentamen ger maximalt 50 poäng, och för godkänt räcker om halva detta poängantal uppnås.

Kommentar:

Systemet med bonuspoäng fungerar bra. Det är viktigt att laborera parallellt med föreläsningsserien, och det är en relativt stark koppling mellan studenter som presterar bra på laborationer och tentamen.

I praktiken har laborationsrapporterna varit av mycket skiftande kvalitet. För att uppmuntra väl genomarbetade labrapporter kunde man tänka sig att låta dessa kunna påverka betyget. En bra mekanism för detta har dock inte kommit fram.

Tyvärr har alltför många studenter skjutit upp labredovisningarna till sista dagen för bonuspoäng, vilket bla leder till praktiska problem att kunna ta alla dessa redovisningar, trots påpekanden vid såväl föreläsningarna och i kurspm.

Kurslitteratur

Tyvärr finns ingen bok tillgänglig som samtidigt uppfyller kraven på att vara rimligt aktuell och täcka kursens kunskapsområde. Av denna anledning används två böcker kompletterat med föreläsningsanteckningar och utdrag ur annat material (se den detaljerade specifikationen som givits ovan):

Kursboken av Nalwa har tagits slut på förlaget. Detta problem löstes genom att delar av innehållet gjordes tillgängliga via kopiering.

Studentenkät

Under kursens gång genomfördes en informell studentenkät, och efter kursens slut en elektronisk kursutvärdering via kursens www-sidor.

Datorstödd kursutvärdering

Vid kursens slut genomfördes en datorstödd kursutvärdering, där studenterna fyllde i ett formulär som hämtades från kursens hemsida. Totalt 31 svar har kommit in.

Den största delen av svaren i denna enkät har lämnats de närmaste veckorna efter den första tentamen skrivits, dvs innan resultaten annonserats. Nedan ges en kort sammanfattning. Det fullständiga resultatet finns som bilaga.

Allmänt.

På det hela taget var resultatet mycket positivt. På frågan

och på frågan

Svårighetsgrad och förkunskaper.

Däremot är kursen krävande. På frågan

Gällande svårighetsgraden, kan en viss del bero på varierande förkunskaper. På frågan Många studenter kommenterar genomgående att kursen förutsätter att matematikkunskaperna antas vara aktuella, vilka de i praktiken inte är.

Kommentar: Genom att jämföra andelen studenter som anger
  1999 2000 2001 2002
``Mycket svår'' 14 % 23 % 50 % 26 %
framstår det spm om kursen upplevs som svårare de senaste åren. Dock syns en klar minskning i förhållande till 2001 års kursomgång. Ansträngningarna att förenkla kursinnehållet kan därför ha haft viss effekt.

Att matematikkunskaperna fallit i glömska kan bero på att många matematikkurser läses relativt tidigt i civilingenjörsutbildningen.

Kurslitteratur.

Gällande kurslitteraturen framgår det klart att det skulle vara bra om det fanns bättre böcker att tillgå:

``Digital Image Processing'' av Gonzalez och Woods

23 % ``Mycket bra'', 35 % ``Bra'' och 13 % ``Hyfsad''.

``A Guided Tour of Computer Vision'' av Nalwa

6 % ``Mycket bra'', 10 % ``Bra'', 6 % ``Hyfsad'', 58 % ``Har inte använt den''
Det kan noteras att nästan alla av studenterna använt boken av Gonzalez och Woods, medan 58 % av studenterna inte använt boken av Nalwa. Föreläsningsanteckningarna får blandad kritik Föreläsningsanteckningarna verkar uppfattas som ett bra stöd och komplement till den övriga kurslitteraturen, och de flesta studenterna verkar tycka att det är mycket bra att de finns i en så utförlig form.

Dock framföra ett flertal studenter synpunkter på den grafiska framtoningen, klagomål på att föreläsningsanteckningarna är handskrivna, att det är svårt att hitta i föreläsningsanteckningarna och att det är svårt att tolka bilderna pga av kopieringskvaliteten. Många studenter skulle vilja att föreläsningsanteckningarna skulle produceras med bättre kopieringskvalitet och vara datorskrivna. Det har också föreslagits att föreläsningsanteckningarna borde sammanfattas till ett kompendium.

Kommentar: Som nämnts ovan vill ett flertal studenter vill att föreläsningsanteckningarna hellre skulle vara maskinskrivna. Dock innebär det en mycket stor arbetsinsats att typsätta detta material i elektronisk for (troligen cirka två månaders) heltidsarbete att datorsätta. Om man skall ta fram bättre kopieringsmaterial för bilderna kommer detta också att kräva en stor insats. I vissa fall kan re-implementering av algoritmer krävas för att ta fram bättre kopieringsoriginal. Resurser (ekonomiska och personella) för att genomföra detta har hinitills inte gått att uppbringa.

Exempelsamlingen.

Till denna kursomgång utvecklades en exempelsamling med 75 frågor. Till 45 av frågorna finns detaljerade lösningar. För övriga frågor ges antingen en ledning eller referens till kurslitteraturen om svaret går att läsa i denna. För ett 10-tal av de uppgifter som saknar lösning presenteras denna lösning på någon av räkneövningarna.

Synpunkterna på exempelsamlingen varierar. En student anger ``Super!'' medan en annan student klagar på att det för ofta hänvisas till föreläsningsanteckningarna eller endast ges ledningar.

Föreläsningar.

Gällande föreläsningarna, har en stor del av studenterna (43 %) varit på mer än 80 % av föreläsningarna. I övrigt svarar 25 % mellan 60-80 %. På frågan

och på frågan Kommentarerna som kommer in är positiva när det gäller innehållet. Dock anser flera studenter att nivån på föreläsningarna är väl hög och att förkunskaperna i matematik förutsätts.

På frågan om du förbereder dig till föreläsningarna svarar de flesta ``Ibland'' (29 %), ``Sällan'' (26 %) eller ``Aldrig'' (39 %). På frågan om du läser du kurslitteraturen parallellt med kursen, svarar 19 % ``Ja, till stor del'' och 45 % ``Till viss del''. Resterande studenter läser kurslitteraturen endast till mindre del under kursen (13 %), eller när tentaveckan kommer (10 %).

Jämfört med tidigare kursomgångar följer färre av studenterna med kontinuerligt med i kursmaterialet under kursen. I de studieråd som utdelas till studenterna understryks att det är av stor vikt att läsa kontinuerligt i kursmaterialet under kursen, samt att det är viktigt att förbereda sig.

Laborationer.

Laborationsdelen av kursen måste anses som mycket lyckad. På frågan

Vidare gällande frågan

Kommentar: Jämfört med tidigare år får laborationsanvisningarna lägre betyg trots att uppdateringar skett. Den genomsnittliga tid som använts av flertalet laboranter är vilket är rimligt. De flesta (77 %) anser mängden laborationer vara lagom. Det kan noteras att den tid det tagit att lösa Laboration 3 varierar mycket mellan studenterna.

Grupparbete.

Under kursen arrangerades ett grupparbete. 48 % deltog i detta, medan 52 % valde att avstå. Värderingen av grupparbetet varierar; vissa studenter tycker det är mycket bra, och att man borde ha mer av detta på KTH, medan andra studenter ser grupparbetet som onödigt.

Handledning.

Flera studenter har uttryckt önskemål om mer personlig handledning till laborationerna. På frågan

Kommentar: Svaren tyder på att situationen upplevs som rimlig för många studenter, och den utökning som skett av antalet handledningstillfällen jämte den fokusering som gjorts till tiden strax innan deadline har gett positivt resultat.

Detta år, liksom tidigare år, har dock de första labtillfällena varit mycket glest besökta, medan det blivit en anstormning i närheten av bonusgränserna.

Arbetsinsats.

Gällande arbetsfördelningen de flesta studenterna läst en (32 %), två (42 %) eller tre (16 %) kurser parallellt med denna kurs. Den andel av studietiden som använts till denna kurs har varit 30-50 % (29 %), 50-70 % (45 %) och mer än 70 % för (23 %) av studenterna. Många studenter anser att 5 p är lagom (29 %), medan 39 % anser att kursen poängantal borde höjas till 6 p och 26 % att poängantalet borde höjas till 7 p.

Öppna frågor

Slutligen ställdes ett antal öppna frågor. Nedan återges valda svar bland dessa.

På frågan om ett sammanfattande omdöme gavs följande svar och kommentarer:

Kursens belastning

Kursen är relativt arbetskrävande. En orsak härtill är att ett primärt mål med kursen är att lära ut kunskaper om datorseende, och till detta krävs grundläggande kunskaper i bildbehandling och bildanalys.

På många lärosäten utomlands finns flera kurser inom det kunskapsområde som täcks av denna kurs, bla ges en grundläggande kurs i bildbehandling och bildanalys som förberedelse till en kurs i datorseende.

Pga ämnets natur skulle nog undervisningen vinna på om kursen kunde spridas ut över två perioder, och/eller om kursmaterialet kan uppdelas till två kurser. Flera studenter har lämnat förslag i denna riktning.

I svaren från kursenkäten tycker knappt hälften att 5 poäng är lagom, medan flertalet vill öka antalet poäng. 6 poäng förefaller som det mest rimliga alternativet.

En viss reduktion i kursens omfång skedde till detta år. Fortsatta bantningar kommer att betraktas till nästa år.

Förkunskaper

Till denna kurs kommer deltagare från ett flertal studieprogram, främst D, E och F, men också L, M och T. Nivån på förkunskaper är därmed synnerligen varierande.

Ett flertal studenter från främst D-linjen skulle ha önskat bättre förkunskaper i matematik, speciellt gällande transformer.

För att möjliggöra deltagande från de olika studieprogrammen har kursens förkunskapskrav angivits till basblocket för D, E eller F. Kurser i signalteori och/eller numerisk analys har rekommenderats som komplettering, och även kurser i matematik och analys är nyttiga. Sådana kurser anses dock inte nödvändiga.

Kursutvärderingen stödjer denna ståndpunkt. Gällande förkunskaper är det snarare matematikkunskapernas avklingande som dominerar.

Vid studentenkäten konstaterades att ett antal studenter läser denna kurs redan i den tredje årskursen. Denna kurs är tänkt att läsas i fjärde årskursen, pga att de övriga kurser man läser mellan de tredje och fjärde åren innebär en allmän nivåhöjning som kan ge ett stöd för denna kurs. För deltagare från D-programmets kompetensinriktningar, kan dock det tredje året vara lämpligast av schematekniska skäl.

Verkligt kursinnehåll

Det verkliga kursinnehållet överensstämde i huvudsak med det planerade, och materialet som gicks genom på lektionerna beskrivs väl av de föreläsningsanteckningar som delades ut under kursen.

Övrigt

Ett flertal studenter har framfört synpunkter dåliga kopior för föreläsningsanteckningarna och att det är svårt att hitta i kursbunten.

Planerade förändringar

Följande ideer till förändringar beaktas inför nästa läsår:

^ Upp till kursens hemsida.


Sidansvarig: <tony@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 april 2003
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>