Agneta Holmberg

m98_hga@m.kth.se

 

Vargbarn

 

Det har långt tillbaka i historien funnits myter och historier om barn som har växt upp och uppfostrats av djur, allt ifrån Romulus och Remus till Tarzan och Mowgli. I början av 1900-talet kom rapporter om gasellbarn och babianbarn i Afrika och vargbarn i Indien [8].

 

Klassificering av arter har pågått i tusentals år. Tidigt delades organismer in i användbara och farliga grupper. Den grekiska filosofen och naturalisten Aristoteles delade på 300-talet f.Kr. in djur i två grupper, med eller utan rött blod. Dessutom delades växter in efter storlek och utseende. Aristoteles modell för klassificering tjänade som modell i nästan 2000 år [10].

 

1735 publicerade Carl von Linné Systemae Naturrae. Där hade Linne klassificerat organismer efter struktur. Detta arbete var baserat på Aristoteles arbete. I Systemae Naturrae delades alla levande organismer in efter genus och art. Homo delades in fem olika grupper, av dessa var en Homo ferus.

Homo ferus definieras som en vild, grym och ond människa.[10] Enligt Linne hade det förekommit tio fall av homo ferus under tidsperioden 1544-1731, dessa var främst barn som levt ensamma och uppfostrats i och av naturen.[9]

Kollektivnamnet vargbarn kom av dessa barns vilda beteende, bl.a. vilja att äta rått kött, blottande av tänder för att visa ogillande samt att de ofta ej haft en upprätt gång.

Det har totalt dokumenterats runt 40 fall där barn har vuxit upp med djur [7], det stora problemet med dessa fall är att de flesta har varit knapphälliga på viktiga detaljer och saknat bevis. Dessutom kommer informationen för många av dessa fall relativt långt tillbaka i tiden vilket gör att tilltron till dem i vissa fall kan vackla och betraktas delvis som myter.

 

Man kan undra varför vargbarnen inte blivit uppätna när de lämnats i naturen. Ett svar till detta kan vara en hämningsmekanism som bl.a. vargar har, vilken gör att de inte dödar runt sitt bo för att skydda sin avkomma att komma till skada. Det finns även spekulationer i en allmän oegennytta vilken många intelligenta djur bär, så som delfiner och elefanter. Detta visas mot andra arter genom att ta hand om utsatta individer så som om det vore en individ av dess egen art [6].

 

För att få en bättre bild av vargbarn kommer jag att berätta om några av dem. Dessa historier har i många fall påverkat sin omgivning bl.a. i form av traditioner, men även i försök att få barnet så mänskligt som möjligt

 

I den väl kända legenden om Romulus och Remus uppfostras tvillingparet av vargar. Dessa ska sedan bli grundare av Rom. Procas, kungen av Alba Longa som var en stad i närheten av det som senare kom att bli Rom; hade dött och lämnat efter sig två söner. Numitor, den äldre av de två, regerade över staden. Den ärelystne brodern Amulius samlade ihop en arme för att jaga bort brodern och överta staden.

Av rädsla att Numitors barn skulle hota tronen dödades hans son och hans dotter Silvia togs till ett tempel. Guden mars, som tyckte synd om Silvia, gav henne ett tvillingpar. När Amulius hörde talas om detta sattes Silvia i fängelse och tvillingarna slängdes i Tiber. Det var flod då tvillingarna i en korg slängdes i vattnet och korgen flöt till grunt vatten och fastnade på några rötter. Barnskriket gjorde en varghona nyfiken och hon tog hand om tvillingarna. De hittades senare av fårherden Faustulus. Han tog hem tvillingarna och kallade dem Romulus och Remus.

Genom gudomliga tecken fick Romulus och Remus reda på sitt ursprung, och de bestämde sig att grundlägga en stad. År 753 f.Kr. grundade de staden Rom, men hamnade senare i gräl med varandra och Romulus dödade Remus då han utmanat brodern genom att hoppa över stadsmuen vilket Romulus hade förbjudit[16].

Under Augustus regeringstid (1000 f.Kr.) återställdes grottan där Romulus och Remus levt med varghonan. Historien blev grund till en viktig festival som besöktes av hela den sociala eliten [6].

 

År 1799 hittades en naken pojke, som letade efter rötter och nötter, i skogen Caune i Frankrike. Pojken som kallades Viktor togs till en änka som skulle ta omhand om honom. Viktor rymde redan efter en vecka, men kom sedan tillbaka till civilisationen.

Så småningom togs han till en doktor, Itard; i Paris. Itard hade fem mål med Viktor. Dessa var att få Viktor intresserad av det sociala livet, intensifiera känslor, utöka hans sociala kontakt, lära honom tala samt att får Viktor utöva mentala processer så som att förstå instruktioner [5]. Itard var övertygad om att det mänskliga intellektet bygger på erfarenheter och att rätt fysisk och social utbildning skulle göra Viktor en fullkomligt normal människa [9].

Itard noterade att Viktors hörsel hade utvecklat på ett sätt som inte var normalt. Om någon knäckte en nöt noterade Viktor det direkt, men om någon sköt en pistol bredvid honom så reagerade han inte. Han hade uppmärksammade bara de ljud som hade varit av betydelse i hans liv i skogen [5].

Då människor besökte Viktor, var detta mest av nyfikenhet. Då han tröttnat på deras närvaro gav han hatt, rock och käpp till var och en av dem och sköt dem vänligt mot dörren. Vissa såg detta som ett djuriskt beteende, medan Ilard såg det som språket av människor i den tidiga civilisationen.[11]

Viktor utvecklade efter en längre tid ett emotionellt liv, vilket visade sig då Iltard under ett tillfälle beklagade sig. Itard sade att Victor lika väl kunde ge sig av till skogen, då alla hans försök att få honom civiliserad varit fruktlösa. Efter det att han talat färdigt såg han Viktor andas häftigt, han slöt därpå ögonen och en ström av tårar föll över hans kinder.[11]

Vad gäller Viktors språkfärdigheter hade han stora svårigheter och lärde sig bara ett fåtal ord. För det mesta var han inte kapabel till mycket mer än liknade väsningar till orden han försökte lära. Hans eget språk bestod till mestadels av grymtningar och ylningar. Det föreföll så som att Viktor förstod språk, även om han inte kunde uttala det, bl.a. så reagerade han på befallningar om att hämta vatten och duka bordet.

Tillslut blev Itard övertygad om att Victor ändå inte förstod språk utan i de fall där han gjort de saker Itard bett om berodde på andra tillfälligheter. Itard gav upp försöken att lära Viktor tala och diagnostiserade honom obotligt dum. [5] Tretio år senare dog Viktor på ett hem för döva och dumma.

 

Det mest väldokumenterade fallet av vargbarn är Kamala och Amala. 1920 hittades två flickor i den indiska djungeln av den katolska pastorn J.A.L Sigh. Flickorna levde i en grottliknade lya vid botten av en termitstack tillsammans med en flock vargar [3]. Pastor Sigh tog de två flickorna, som var ca 8 respektive 2 år gamla, till sitt barnhem.

Till att börja med var flickorna rädda för artificiellt ljus och människor, dom visade inga mänskliga kvaliteter så som utnyttjande av tummen eller kommunikation dem emellan [3]. När andra barn försökte leka med dem visade dom tänderna och gav ifrån sig skarpa ljud. Båda barnen gick på alla fyra och åt helst rått kött tillsammans med hundarna, som accepterade deras närvaro. Ett år efter att flickorna kommit till barnhemmet fångade Kamala en kyckling på gården och åt den rå.

Precis som Victor visade varken Kamala eller Amala några känslor.

1921 dog Amala, vilket visade sig bli en stor tillbakagång för Kamala som just börjat minska sin rädsla för människor [14]. Fru Sigh försökte med hjälp av bl a lösgörande massage lära Kamala att använda sin kropp på ett mänskligt sätt. Efter ytterligare fem år på barnhemmet kunde Kamala stå och gå [5]. Då hon skulle springa återgick hon dock ofta till alla fyra. Kamala använde kläder och välkomnade mänskligt sällskap, dessutom lärde hon sig att äta vanlig mat.

Ordförrådet uppgick till ca 50 ord och hon kunde bilda meningar av tre ord [4]. Tiden innan dess att Kamala dog gjorde hon stora framgångar, som kunde liknas vid det första stadiet då barn lär sig tala. För att jämnföras med att en tvååring kan lära sig ca 40 ord per vecka. Kamala var mentalt inte mer än tre och ett halvt år [14].Hon dog 16 år gammal 1929.

 

En individ kan inte bli fullkomligt mänsklig utan umgänge med andra människor och det mänskliga samhället. En tidig isolering från det mänskliga samhället under en längre tid kan vara ödesdiger för individens utveckling . Barn lär sig vem de är genom att umgås med andra individer. Genom detta umgänge bildas även personens moral och personliga värden som sedan följer människan genom livet.[13]

 

Mänskligt språk utvecklas endast i ett språkanvändande samhälle, d.v.s. språket utvecklas inte av sig själv p.g.a. människans genuppsättning [3]. Det ter sig som att barn som inte utsätts för ett mänskligt språksamhälle under tiden då barnet är 18 månader tills dess att det är 3 år, kommer denne inte lära sig språk även med intensiv träning.

 

I de fall av vargbarn som studerats har tiden i civilisationen visat sig vara betydelseful för lärandet. Ju bättre språkfärdigheter de fått desto större har det sociala jaget vuxit. Det finns troligtvis en kritisk period för att kunna lära sig språk. De barn som återvänt till civilisationen vid puberteten har missat den kritiska perioden och får, som tidigare sagt, ingen känsla för språk utan kan i stort sätt endast lära sig ord. Dessa barn kan, då de inte har några språkfärdigheter, dessutom inte blida ett socialt jag [3]. Utan det sociala jaget kan man inte relatera till andra individer eller bli en social varelse.

 

Gemensamt för studerade vargbarn är att de haft stora svårigheter att lära sig mänskligt språk. Skratt, tårar och leende har inte heller funnits naturligt, utan kommit efter år i civilisationen [14]. Ett annat karaktäristiskt drag som vargbarnen visat är en dålig förmåga att komma ihåg samt en dålig självkännedom [14]. Barnen hade en dålig uppfattning om nuet, dom lärde sig dock associera till personer och situationer, men kunde inte reflektera över framtid eller dåtid. Detta kan möjligen bero på att det inte finns något utvecklat socialt jag. Det ter sig som om vargbarnens sinnen är reducerade till djurnivå.

 

Det är omöjligt att säga hur mycket av en människas förmågor som är medfödda och stor del som är inlärda. En viktig fråga i detta sammanhang är vad som kan läras i vilken ålder.

Det kanske är så att vissa mentala aspekter gör att vissa saker kan läras i en viss ålder under särskilda omständigheter. Senare i livet eller under ogynnsamma förhållanden så är möjligheten till detta lärande omöjlig eller väldigt svår. Bristande utbildning av vargbarnen under unga år kan ha gjort att de i stort sätt inte kunde lära. [5]

 

De flesta vargbarn har varit i stort sett stumma och förblivigt så, vilket kan tyda på att mänsklig kontakt i tidig ålder är en förutsättning för normal utveckling. Andra tror att barnen har varit störda från födsel. Det har vid vissa fall av vargbarn förekommit spekulationer om att barnen haft autism [2]. Autism definieras av ett tillstånd av avskärmning från andra människor. En biologisk störning som resulterar i en försämrad förmåga till samspel med sina medmänniskor samt stora variationer i bland annat begåvning, språk och motorik [15]. En autistisk person har inte förmåga att kunna tolka människors ansiktsuttryck, kroppsspråk, sociala och känslomässiga relationer [12]. Enligt definitionen av autism så förefaller många likheter med vargbarn, frågan är om ett autistiskt barn skulle klara kommunikation med djur bättre än med människor.

De vargbarn som dokumenterats tyder på att isolering från det mänskliga samhället kan få ödesdigra konsekvenser vad gäller tal och social kompetens. Även vid intensiv träning återfås inte den naturliga inlärningsstadierna. Den största svårigheten verkar vara att återfå den naturliga språkutvecklingen. Utan språkfärdigheter kan heller inte jaget utvecklas, och människan får ingen socialt kompetens. Somliga säger att dessa barn haft någon störning med autism som ofta förekommande förslag. Frågan är om ett autistisk barn skulle klara kommunikation och beteendemönstren med djur i naturen, om så är fallet kommer vi troligtvis aldrig få veta.

 

Referenser

[1] Vargbarn, eller??, Thurén Bo. 2000-11-29, www.ciklid.se

[2] Has a human child ever been raised by wolves or other animals?, Adams Cecil. 200-11-29, www.straightdope.com/classics/a3_046.html

[3] Feral Children. 2000-11-29, www.halcyon.com/badams/feral.htm

[4] Bear Boys, Swine Girls, Wolf Children. 2000-11-29, www.prenhall.com/bookbind.htm

[5] Studies of feral children, Candland Douglas. 2000-11-30, www.ling.lancs.ac.uk/monkey/ihe/linguistics/lecture4/feral.htm

[6] The Wolf. 2000-11-29, www.wildhearts.org/wolf.html

[7] Wolf links and stories. 2000-11-29, rmorton.webspace.dellnet.com/wolf_links_and_stories.htm

[8] Werewolves. 2000-11-29, www.timberwolf.org/html/werewolf.html

[9] Shelley and the wild boy of Averon, Moore Tina. 2000-12-04, www.tulane.edu/~walker/webjournals/moore.htm

[10] Linneaus. 2000-12-04, www.msu.edu/course/atl/1_5h/fernandez/smedley.html

[11] Jean_Marc Gaspard Itard, and the Long Shadow He Cast Over the SientificStudy of Disabilities. 2000-12-04, www.staff.uiuc.edu/~linneman/diss/jeanmarc.html

[12] En människa utan biologi ett psyke utan hjärna, Mandre Eve. 2000-12-05, w1.545.telia.com/~u54507204/autism/mandre.htm

[13] The Nature of Humanity. 2000-11-30, www.sasked.gov.sk.ca/docs/special30/contiii.html

[14] Wolf children and the bifold mind, McCrone John. 2000-11-29, www.btinternet.com/~neuronaut/webtwo_features_feral_kids.htm

[15] Vad är autism. 2000-12-05, w3.informatik.gu.se/~a97netan/uppsatsinformationsteknologi.html

[16] Romulus and Remus. 2000-12-04, library.thinkquest.org/11402/romulus_and_remus.html