Nada

Kursanalys för 2D1418, Språkteknologi, hösten 1998

Kursdata

Tid: period 2 läsåret 1998/99 dvs november-december 1998.
Poängantal: 4 (varav 2 på labbar och 2 på tenta).
Tenta: ordinarietenta efter period 2 (16 december), omtenta i påskperioden (7 april).
Föreläsningar: 42 timmar samt två frivilliga föreläsningar.
Labbar: 12 timmar.
Inga övningar.
Kursledare: Rickard Domeij
Huvudföreläsare: Rickard Domeij, Viggo Kann, Björn Gambäck, Fredrik Ohlsson, Jussi Karlgren.
Gästföreläsare: Jocke Gustafsson (Waxholmsprojektet), Ola Knutsson (grammatikgranskning, Granska), Peter Svanberg (internationalisering och lokalisering).
Antal elever: 13 elever från D, 2 från F, 2 från E, 2 doktorander och 1 gäststuderande, totalt 20 elever.
Kurslitteratur: Bengt Sigurd: Språk och språkforskning, Studentlitteratur, 1991.

Avklarade moment en månad efter kursens slut:

Tenta          14 av 14 (100% G av tentander, 70% av alla)
Labbkurs       14       (70% av alla)
Prestationsgrad:    70%
Examinationsgrad:   55%

 

Mål

Kursens mål är att ge för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Detta var andra gången kursen gick. Den största förändringen var nog att jag (läs Rickard Domeij) var kursledare eftersom Viggo var pappaledig och bara hade tid att genomföra sina föreläsningar. En annan förändring var att Fredrik Ohlsson gick in som ny föreläsare på parsningsdelen och att jag tog över föreläsningarna i morfologi och pragmatik. Distansföreläsningen om textgenerering ersattes av en extra föreläsning i statistiska metoder. Två nya frivilliga introduktionsföreläsningar kom till: Intro till Prolog (Fredrik) och Intro till svensk grammatik (Rickard). Fredrik utarbetade en ny parsningslabb för språkteknologiplattformen svensk (som han installerade på KTHs datorer).

Sammanfattning

Eftersom det var första gången för mig som kursledare var jag ganska orolig för hur jag skulle klara jobbet. Men det fungerade bra mycket tack vare benäget stöd från Viggo. Dock tog jobbet tog en enormt stor del av min tid. Även i år kändes det som om kursdelarna hängde ihop bra trots att vi har så många föreläsare. Den uppfattningen skaffade jag mig genom att närvara på de flesta föreläsningar och labbar. Fredrik som var ny fungerade bra i gänget och gjorde en mycket bra insats.

Kurslitteraturen förändrades något, delvis på grund av att Fredrik ville ha annan litteratur på parsningsdelen än den Björn använde. Grundboken (Sigurd) var densamma som förra året trots att vi inte var helt nöjda med den. Det kompendium som Björn arbetat med och som skulle ersätta Sigurds bok blev inte klart. Björn använde delar av det på sina föreläsningar som bredvidläsningslitteratur. Omfattningen på kurslitteraturen är ganska diger och det skulle vara bra om vi kunde skära ner på den lite.

På de muntliga framställningarna gjorde jag upp en responslista så att det alltid fanns någon som var ansvarig för att ge synpunkter på innehåll och presentation. Andra fick naturligtvis också ge sina synpunkter. Det fungerade bra.

Lite strul var det på kursen. Jocke Gustafsson blev sjuk och kunde varken förbereda eller hålla i Gulanlabben. Labben gjordes snabbt om till ett seminarium som hölls av Jockes kollega Kåre Sjölander. Det var också lite problem på några av labbarna men inte mer än att det gick att få ihop det. Dock behövs bättring till nästa år. Labbarna måste vara klara i tid och fungera utan strul.

Det var inte lika många studenter på kursen i år som förra gången. Dock verkade de studenter som gick mycket motiverade och kompetenta. Resultatet på labbar, tenta och slutuppgifter blev mycket bra.

Faktiskt innehåll på kursen

Här finns en beskrivning av kursens faktiska innehåll. På kursens hemsida finns mer information om kursen.

Elevernas synpunkter och kursledarens kommentarer

En enkät (10 svar, 50%) gjordes med ACE. Fullständigt resultat finns på webben. Här följer en sammanfattning av enkätsvaren. Kursledarens kommentarer är kursiverade.

Kursinnehåll och kursuppläggning

På frågan om kursen upplevdes lätt eller svår svarade 60% medel. 30% tyckte att den var ganska svår och en ansåg att kursen var lätt.

Bara 60% fick i början av kursen klart för sig vad kursens mål var. 30% var tveksamma och en fick inte målet klart för sig. Detta var ett sämre resultat än förra året och lite oväntat eftersom större delen av första föreläsningen ägnades åt en snabbgenomgång av hela kursen. Vi får se till att tala mer om kursmål på introduktionsföreläsningen nästa år.

Alla tyckte att kursinnehållet var bra. Kursens form ansågs av 50% vara mycket bra och av resterande 50% vara bra. Fördelningen mellan lingvistiska metoder, statistiska metoder och tillämpningar ansågs inte helt lyckad. 50% ville ha mindre lingvistiska metoder och 40% ville ha mer tillämpningar. 90% tyckte att det var lagom mycket statistiska metoder vilket bekräftar att det var rätt att lägga till en föreläsning på detta område i år.

Resultaten är överlag positiva vilket är kul. Missnöjet med de lingvistiska metoderna verkar av kommentarerna att döma mest rikta sig mot syntax och semantik som anses abstrakta och svåra. Även om alla var nöjda med innehållet avslöjade kommentarerna att flera tyckte att kursen spänner över ett väl stort område. Men det har ju varit vårt mål att göra en bred kurs.

Kurslitteratur

Kursboken ansågs bra av 40%. 30% ansåg att den var hyfsad. Detta är klart bättre resultat än förra året då vi bestämde att försöka byta bok. Det är svårt att hitta bättre alternativ.

Kompendiet (Natural language interpretation i Prolog) fick liksom förra året dåligt omdöme (60% tyckte det var mindre bra eller dåligt, 20% hade inte läst det). Liksom förra året ansågs det svårläst och för Prologorienterat. Redan förra året bestämde vi oss för att skriva om delar av kompendiet men detta har inte hunnits med. Björn jobbar dock på ett nytt kompendium som även ska kunna ersätta kursboken.

Många av artiklarna i kursbunten ansågs bra. Vissa artiklarna ansågs svåra eller för specialiserade (särskilt den om HPSG). Flera tyckte att omfånget var för stort. Vi bör åter se över artiklarna till nästa år och försöka skära ned på antalet.

Undervisningen

Närvaron var hög (60% gick på i stort sett alla föreläsningar och 40% på de allra flesta).

I flera kommentarer understryks att kursen generellt sett har mycket bra föreläsare. Viggo och Jussi ansågs mycket bra av nästan alla (90%). Björn ansågs bra (10%), mindre bra (30%) eller dålig (60%). På grund av slarv från min sida i uppdateringen av enkäten finns ingen statistik på mig själv och Fredrik (inte heller på Jocke Gustafsson). Gästföreläsarna Peter Svanberg respektive Ola Knutsson fick i snitt omdömena bra respektive acceptabelt.

Det är jättekul att studenterna tycker att kursen har bra föreläsare. Det märks också på närvaron. Tråkigt att Björn får så hård kritik. Till stor del verkar det bero på ämnet. Det är abstrakt och går djupt in på områden som studenterna har svårt att motivera sig för. Studenterna klagar på att ämnet är svårbegripligt, att Björn inte konkretiserar tillräckligt, att materialet är för omfattande (för många OH-bilder) och att OH-bilderna är på engelska. Till nästa omgång bör vi överväga att ändra omfattningen och utformningen av denna kursdel.

Examinationen

Examinationsformen (mindre labbar, avslutande större uppgift, skriftlig tenta) fick gott betyg (20% mycket bra, 40% bra, 30% hyfsat). Lite sämre än förra året men ändå bra. Verkar som om flera upplevde det jobbigt på slutet med både uppgift och krävande tenta.

Labbarna fick till största delen gott betyg med ett undantag, Syntax och parsning, som var svårbegriplig. Det största problemet med labbarna var att de inte funkade som de skulle, mycket strul som irriterade studenterna. Vi måste se till att labbarna funkar enligt instruktionerna till nästa år.

I slutet av kursen fick eleverna göra antingen en uppsats med anknytning till någon av föreläsningarna eller en extrauppgift till någon av labbarna. Uppgiften är ett uppskattat inslag som ansågs intressant av 70%. 20% tyckte att uppgiften ska få ta mera tid. Uppgiften redovisades både skriftligt och muntligt vid speciella tillfällen då ungefär fem grupper fick 15 minuter var att redogöra för sina uppgifter.

Kul att uppgiften är så uppskattad. Ett problem är att de egentligen borde komma igång med uppsatsen tidigare på kursen, samtidigt som det också vore bra om de fått gå på alla föreläsningar  när de väljer ämnen. Hur kommer vi ur det dilemmat?

Tentan ansågs spegla kursinnehållet bra (30%), hyfsat (30%) eller mindre bra (30%). En tyckte speglingen vara dålig. Att döma av kommentarerna innehöll tentan för många detaljfrågor och upplevdes svår.

Alla föreläsare skrev sina egna frågor och jag (Rickard) hade svårt att bedöma hur svåra de var. Väldigt få svarade på frågan om Chart parsing, till exempel. Till nästa år bör frågorna vara av bredare karaktär.

Allmänna elevkommentarer

 

Anpassning till andra kurser

Förkunskapskrav är Inda eller Tilda (för datalogins och programmeringens skull) samt matematisk statistik (för sannolikhetsläran och markovprocesserna). Dessutom rekommenderas förkunskaper i formella språk motsvarande kursen Artificiella språk och syntaxanalys.

Vi har en frivillig föreläsning om formella språk och syntaxanalys för dem som inte läst detta tidigare. Ytterligare två frivilligföreläsningar tillkom i år: intro till programmeringsspråket Prolog och svensk grammatik.

Planerade förändringar

Inga förändringar är bestämda än men här är några frågor som underlag för en diskussion om förändringar.  

^Upp till kursomgångar.


Sidansvarig: <domeij@nada.kth.se>
Senast ändrad 21 januari 1999.
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>