Nada

Kursanalys för 2D1418, Språkteknologi, hösten 1997

Kursdata

Tid: period 2 läsåret 1997/98 dvs november-december 1997.
Poängantal: 4 (varav 2 på labbar och 2 på tenta).
Tenta: ordinarietenta efter period 2 (17 december), omtenta i påskperioden (15 april).
Föreläsningar: 42 timmar samt en frivillig föreläsning.
Labbar: 12 timmar.
Inga övningar.
Kursledare: Viggo Kann
Huvudföreläsare: Viggo Kann, Björn Gambäck, Jussi Karlgren.
Gästföreläsare: Jesper Högberg (Waxholmsprojektet), Hercules Dalianis (textgenerering), Anna Sågvall (textgranskning, Scarrie), Ola Knutsson (grammatikgranskning, Granska), Peter Svanberg (internationalisering och lokalisering).
Antal elever: 18 elever från D, 3 från F, 3 från E, 2 doktorander och 2 enstakakurselever, totalt 28 elever. Dessutom anmälde sig 2 personer utan att göra något enda moment i kursen.
Kurslitteratur: Bengt Sigurd: Språk och språkforskning, Studentlitteratur, 1991.

Avklarade moment en månad efter kursens slut:

Tenta          19 av 21 (90% G av tentander, 68% av alla)
Labbkurs       21       (75% av alla)
Prestationsgrad:    71%
Examinationsgrad:   57%
Avklarade moment efter omtentan 1998-04-15:
Prestationsgrad:    79%
Examinationsgrad:   68%
Avklarade moment efter omtentan 1998-08-29:
Prestationsgrad:    80%
Examinationsgrad:   79%

Mål

Kursens mål är att ge för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Detta var första gången kursen gick. För flera år sedan gick det en kurs med samma namn på DSV. Den kursen innehöll inga statistiska metoder och hade inte lika stort inslag av tillämpningar. Björn och Jussi var inblandade i denna kurs också och sa att den bara följdes av systemvetare och doktorander på DSV.

Sammanfattning

Jag var före kursstart orolig för hur det skulle gå att hålla ihop en kurs med så många föreläsare där ingen föreläsare, i synnerhet inte jag själv, kan hela kursmaterialet. För att kursens olika delar skulle bli så samordnade som möjligt la jag tidigt upp en plan för vad varje föreläsning och labb skulle innehålla och krävde att varje föreläsare skulle presentera innehållet i varje föreläsning på en webbsida. Detta fungerade över förväntan. Alla föreläsningar och tre av sex labbar fanns vid kursstart. För att försäkra mej om att föreläsarna inte talade om samma saker eller förutsatte saker som inte sagts tidigare såg jag till att närvara vid alla föreläsningar. Mitt eget intryck var efter kursen att föreläsningarna hängde ihop mycket bra.

Det har varit en del strul i kursen. Eftersom Jussi och Björn samtidigt höll en kurs i Helsingfors var vi tvungna att flytta några föreläsningar. Tre av labbarna var inte klara förrän i sista sekunden och var inte riktigt avlusade. Det visade sig plötsligt att alla elever i kursen måste skaffa NT-konton. Detta ordnade systemgruppen galant efter påtryckningar. Rickard Domeij som skulle ha tagit hand om avsnittet datorstöd för skrivande med grammatikkontroll blev sjuk och vi fick i all hast leta reda på ersättare. Ola Knutsson på IPLab ställde som tur var upp helhjärtat och förberedde på mycket kort varsel både en föreläsning och en laboration. Den andra föreläsningen tog professor Anna Sågvall från Uppsala som berättade om textgranskning och Scarrieprojektet.

Trots strulet och tack vare tåliga och intresserade elever lyckades vi hålla kursen på rätt köl och slutintrycket och resultatet (på labbar, tenta och slutuppgifterna) brev mycket bra.

Jag vill passa på att tacka Jussi och Björn för deras stora insatser i kursen. Utan deras hjälp hade kursen inte kunnat bli av.

Faktiskt innehåll i kursen

Jag har gjort en beskrivning av kursens faktiska innehåll, som överensstämde med det planerade sånär som på en föreläsning. Rickard Domeij som skulle ha talat om datorstöd för skrivande och grammatikkontroll blev sjuk. I all hast fick vi tag på professor Anna Sågvall från Uppsala som berättade om textgranskning under en föreläsning. Ola Knutsson vikarierade för Rickard i föreläsningen om grammatikkontroll.

Omfattande dokumentation av kursen finns också tillgänglig på kursomgångens hemsida.

Elevernas synpunkter och kursledarens kommentarer

En enkät (16 svar, 57%) gjordes med ACE. Fullständigt resultat finns på webben. Här följer en sammanfattning av enkätsvaren. Kursledarens kommentarer är kursiverade.

Kursinnehåll och kursuppläggning

Kursen ansågs vara medelsvår (63%) av dom flesta, medan några tyckte den var lätt (31%). Bara en ansåg att kursen var ganska svår. Tanken var inte att kursen skulle vara svår utan att den skulle vara bred och intresseväckande.

88% fick i början av kursen klart för sig vad kursens mål var. Eftersom större delen av första föreläsningen ägnades åt en snabbgenomgång av hela kursinnehållet var detta väntat.

Om kursens innehåll tyckte 38% att det var mycket bra och 56% att det var bra. Kursens form ansågs av 25% vara mycket bra och av 69% vara bra. Fördelningen mellan lingvistiska metoder, statistiska metoder och tillämpningar ansågs bra av de allra flesta. 31% ville dock ha mer statistiska metoder i kursen.

Jag är glad över att eleverna har varit så positiva till kursens innehåll och form. Inför nästa år ska jag överväga att lägga till en föreläsning om statistiska metoder.

Kurslitteratur

Kursboken ansågs hyfsad av 50%. 25% ansåg att den var mindre bra. Av kommentarerna kan man utläsa att boken var rolig att läsa, hade dålig layout och kändes ofta inte relevant för kursen. Detta är den enda tänkbara svenska kursboken. Eftersom den egentligen är avsedd för lingvister är den förstås inte perfekt, men den åtminstone snuddar vid de flesta avsnitten i kursen. Vi håller på att undersöka om det kan finnas någon engelskspråkig kursbok som kan användas istället.

Kompendiet (Natural language interpretation i Prolog) fick ännu sämre omdöme (50% tyckte det var mindre bra eller dåligt, 13% hade inte läst det). Det ansågs tungläst och för Prologorienterat. Den som inte kunde Prolog sedan tidigare hade problem att läsa det. I många fall förlitar sig författarna på att Prologkoden ska vara självförklarande. Till nästa år måste delar av kompendiet skrivas om.

De flesta artiklar som ingick i kursbunten ansågs bra och läsvärda. Vissa artiklar var dock på för hög nivå eller överflödiga. Vi ska se över artiklarna till nästa år.

Undervisningen

I denna typ av kurs är det naturligt att föreläsningarna definierar kursinnehållet och därmed är viktiga. Detta stämmer med att närvaron genomgående var hög (50% gick på i stort sett alla föreläsningar och 24% på de allra flesta).

Föreläsarna fick ganska skiftande omdömen. Viggo ansågs mycket bra (75%) eller bra (25%), Jussi ansågs mycket bra (63%), bra (31%) eller acceptabel (6%), Björn ansågs bra eller acceptabel (13% var), mindre bra eller dålig (31% var). Av gästföreläsarna fick Peter Svanberg bäst betyg. Björn gjorde en dålig föreläsning tidigt i kursen, och ryktet från den fick han lida för resten av kursen, trots att han enligt min uppfattning var bra (jag gick på alla föreläsningarna) Jag hoppas han kan komma tillbaka med förnyade krafter nästa kursomgång trots detta nedslående omdöme.

En föreläsning (textgenerering) var virtuell; den var nämligen utformad som en webbföreläsning. Eleverna tyckte dock inte alls om detta grepp. Eleverna gav kommentarer som "Det gav ingenting" och "Värdelöst. Varför?". Nästa kursomgång stryker vi den virtuella föreläsningen.

Examinationen

Examinationsformen (mindre labbar, avslutande större uppgift, skriftlig tenta) fick mycket gott betyg (50% mycket bra, 44% bra).

Labbarna fick till största delen gott betyg och ansågs både intressanta och lagom stora. Flera labblydelser var dock svårbegripliga, delades ut sent och ändrades under själva terminalövningen. Labb 2 (syntax och parsning med Prolog) fick mycket kritik för att den krävde mer Prologkunskaper än de flesta elever hade. Nästa kursomgång ska vi dels ge en inledande 45-minuters genomgång av Prolog och dels ändra på labb 2. Övriga labbar behöver bara finputsas. Nästa gång kan alla labblydelser delas ut i kursbunten.

I slutet av kursen fick eleverna göra antingen en uppsats med anknytning till någon av föreläsningarna eller en extrauppgift till någon av labbarna. Denna uppgift ansågs intressant av 63% och okej av 31%. Uppgiften redovisades både skriftligt och muntligt vid speciella tillfällen då ungefär fem grupper fick 15 minuter var att redogöra för sina uppgifter. 11 redovisningar var av extrauppgifter och 4 var uppsatser. Uppgiftet måste redovisas före tentan. Några kommentarer:

Muntlig redovisning ska vi definitivt behålla. Synpunkter på presentationen bör nog ges direkt efter. Jag vet dock inte riktigt i vilken form ännu.

Tentan ansågs spegla kursinnehållet bra (63%), mycket bra (13%) eller hyfsat (13%).

Allmänna elevkommentarer

Anpassning till andra kurser

Förkunskapskrav är Inda eller Tilda (för datalogins och programmeringens skull) samt matematisk statistik (för sannolikhetsläran och markovprocesserna). Dessutom rekommenderas förkunskaper i formella språk motsvarande kursen Artificiella språk och syntaxanalys.

Jag höll en föreläsning om formella språk och syntaxanalys för dem som inte läst detta tidigare. Detta var tydligen tillräckligt för att alla skulle ha tillräckliga förkunskaper inom dessa områden. Det många av eleverna klagade på var att det i en labb och på föreläsningarna i syntax, parsning och semantik användes Prolog, ett språk som bara den som läst logikprogrammeringskursen kunde sedan tidigare. Eftersom det inte är så mycket Prolog man egentligen behöver kunna för att hänga med så tänker vi lägga in en 45-minuters genomgång i början av kursen.

Planerade förändringar

^ Upp till kursomgångar.


Sidansvarig: <hercules@nada.kth.se>
Senast ändrad 12 mars 1999
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>