ACPU'98 - Smarta ting för samverkan i hemmiljöer

Ett genomgående drag för ACPU projekten är att vi ger teman som projektgruppernas arbete följer. Ofta har temat varit tvådelat i en del som anger intresseområde för projektet och en del som anger området för en teknisk lösning.

Exempel på tidigare års teman är; Rum i Stockholm & infotainment. Utbildning & portabilitet samt Kommunikation & integrering av virituella och fysiska världar.

1 Tema

Året tema är "Smarta ting för samverkan i hemmiljöer".

Datorn börjar få en alltmer spridd användning. Vi börjar se radikalt nya sätt att bruka datateknik i nya former för många olika typer av människor, såväl barn som gamla, i hemmiljöer, för studier, fritid och arbete. Vi vill att ni i årets ACPU kurs utforskar någon aspekt kring hur datorer kommer användas som vardagsteknik i hemmiljöer.

Det här är naturligtvis en fråga som engagerat både produktutvecklare och forskare i allt större skala under de senaste åren. Som vanligt visar sig svaret vara relativt långt ifrån vad som en gång förutspåddes. Datorn i sin vanliga form, som ordbehandlare, redskap för grafisk formgivning, för kommunikation med e-post och webtjänster m.m. kommer att till stora delar påminna om hur man redan idag professionellt använder dessa system. Alternativa användningsområden inom multimediaområdet som video-on-demand eller videokonferens låter fortfarande vänta på sig. I ett flertal studier har man funnit att dessa tjänster fortfarande är alldeles för primitivt utformade, med dålig tillgänglighet till en hög kostnad.

Ny användning av datorer i våra hem kommer till stor del ske genom andra produkter. Datorer och datorkraft kommer snart eller finns redan idag i vardagsteknik av alla sorter. Man brukar referera till denna utveckling med den engelska termen ubiquitous computing (sv. överallt förekommande). Datorer och datorkraft kommer att smyga in i vardagsföremål som lampor, spisar, brödrostar och därigenom utöka dessa produkters användningsområde.

Det finns två starka bakomliggande skäl till denna utveckling. För det första så är datorchip idag mycket billiga. Det är inte ovanligt att man i en vanlig diskmaskin använder en datorkrets som för fem-sex år sedan var huvudkomponent i en avancerad persondator (tex. Motorola 68020). Härmed överger man även den tidigare förhärskade synen på att det är EN dator som kommer till våra hem. Idag verkar det snarare realistiskt att datorkraft ständigt kommer finnas tillgänglig, ett flertal datorer - kanske hundratals eller tusentals, i våra hem, i bilen, på resan, samt på fritiden.

För det andra så sker, parallellt med billigare och snabbare processorer, utvecklingen inom sensortekniken med en rasande fart. Ett flertal traditionella sensorer finns nu tillgängliga som små strömsnåla komponenter, t ex en-chips videokameror, att monteras i portabla batteridrivna enheter. Inom medicinsk teknik så börjar man i allt mer vardagliga sammanhang använda olika typer av bio-sensorer, som mäter t ex muskelstress, hudkapacitans och gör signalanalys av nervspänningar m.m. Vi ser även en utveckling av nya matrial, som t ex piezo-kretsar vilka kan ändra karaktär genom svaga styrströmmar, plastbatterier som kan sys in i kläder, samt enkla komponenter som kan broderas direkt på tyger.

Området kring smarta ting och smarta miljöer kommer att föra er till nya frågeställningar kring användarorienterad design av IT. Detta är framförallt en konsekvens av att många tillämpningar, användargrupper och miljöer ligger utanför det arbetsrelaterade / uppgiftsrelaterade området som traditionellt studerats inom Människa-Dator-Interaktion. Centralt kommer således vara de sociala frågor som detta område väcker, som t ex principer för utformning av användbar vardagsteknik. Som exempel på sådana frågor kan nämnas roller och ansvarsfördelning inom familjer.

Ett annat sätt att angripa detta område är att studera olika typer av sociala trender inom vårt samhälle. Genom sådana studier kan vi skissa framtidsscenarier där teknik av den typ vi är intresserad av kan få en betydelse.

Ett scenario kan byggas upp kring hur vi kan kommunicera och samverka i framtiden. Många uttrycker idag en stress och osäkerhet kring hur man skall hantera den enorma mängd av information som omger oss. En av dagens grundtankar kring hur man löser denna informationsexplotion är att istället för att ta del av mera information så använder man den nya kommunikationstekniken till att skapa kontaktnät av människor som hjälps åt med att selektera och sålla kunskap och information. Ett alternativt scenario bygger på att man istället utveckla kvaliteten i kommunikationen. Människan är fantastisk på att perceptivt tolka en händelserik miljö genom subtila förnimmelser, backgrundsljud, ljus, temperatur etc. Genom att addera / byta ut element i kommunikationen från direkt kommunikation till indirekt kommunikation så skulle man kunna hitta nya former av kontakter över avstånd och tid med ett högt kvalitativt värde.

Andra scenarier kan byggas upp kring de artefakter vi omger oss med, där enkelhet är viktig och kring hur gränserna mellan arbete, hem och fritid tenderar att suddas ut.

Ert primära mål med projektet blir att försöka förstå denna utveckling av små datorer som styr, hjälper, effektiviserar vår vardag. Detta är ett stort och outforskat område så ert mål blir att utveckla och illusterera ett exempel på möjlig användning av smarta ting och sensorer i hemmiljö, genom studier och prototyper, i nära samarbete med avsedda användargrupper.

2 Genomförande

Denna sektion ger en överblick av de delar som ingår i projektarbetet och diskuterar upplägg, krav och bedömningskriterier.

2.1 Hållpunkter

2.2 Projektbeskrivning

Varje projekt skall inom en vecka efter projekt-kick-offen som möjligt sända in en projektbeskrivning. I denna beskrivning ska uppgifter om vilka studenter som ingår i projektet, dess kompetensområden, e-postadresser, kontaktperson för gruppen och projektidé inkluderas. Denna beskrivning sänds via epost till kicki@nada.kth.se och alz@nada.kth.se

Syftet med beskrivningen är att anmäla projektet och att ge handledaren möjlighet att ge återkoppling så tidigt i projektet som möjligt.

2.3 Handledning

När projektbeskrivningen lämnats in kommer ni via e-post få besked om den person som utsetts till er handledare. Syftet med handledare är dels att bredda kompetensen inom projektgruppen dels att få en utomstående person som kan bedöma relevans och möjlighet till genomförande av projektidén. Möten med handledare skall ske vid projektstart och efter halva projekttiden.

2.4 Projektprocessen

Projektarbetet baseras på årets tema och projektgruppen ska vara tvärvetenskapligt sammansatt med medlemmar från olika discipliner för att kunna belysa projektidén från flera håll. Designprocessen bygger på användarcentrerad programutveckling där faktiska och relevanta användare inkluderas i en iterativ designprocess. Projektgruppens arbete ska ta upp användares behov och utmynna i en lösning vilken ska utgöras av god design, vara konsistent, genomtänkt i form och funktion samt lätt att använda. Det är viktigt att visa någonting unikt och nytt både beträffande idé och lösning men arbetet ska ändå vara realistiskt och baseras på befintlig teknik eller teknik som kan göras möjlig de närmaste 2-3 åren. Projektarbetet förfinas helst fram tid den punkt då det är klart och specifikt, men behöver inte vara en detaljerad implementation.

Presentationen av projektet ska vara professionellt men fokus ska vara på att möjliggöra för åhörare att lätt förstå och granska det presenterade materialet.

2.5 Presentationsformer

Berätta en historia för oss om hur ni har utformat en design på temat "Smarta ting för samverkan i hemmiljöer".

Kraven för varje projektpresentation i samband med slutredovisningen presenteras nedan. Tiden för slutpresentationen är 10 minuter per projekt där varje presentation ska inkludera:

Under generalrepetitionen kommer varje projekt att under 20 minuter dels redovisa det som ska bli er slutpresentation (10 minuter) dels redovisa annat material projektet arbetat med. Under generalrepetitionen kommer projekten få kritik på framställning och innehåll, detta i syftet att ge tips till förbättring inför slutpresentationen. Det material som redovisas och lämnas in i samband med slutpresentationen kommer att vara underlag för bedömning av projekten. Skrivet material kommer också att delas ut till besökare i samband med slutredovisning och även göras tillgängligt via WWW.

2.6 Redovisning

Följande material ska lämnas in i samband med slutredovisningen:

Alla presentationsformer utförs och lämnas in för att en helhetlig bedömning av projektet ska kunna göras. Tänk på att besökarna vid slutpresentationen kommer att vara personer med varierande bakgrund, kompetens och intresseinriktning och försök att göra er presentation klar och enkel att förstå för alla.

2.7 Bedömningskriterier

Med hjälp av ert inlämnade material och er slutpresentation kommer projekten att bedömas på följande punkter:

2.8 Kontaktpersoner