Nada

Kursanalys för 2D1352 Algoritmer (datastrukturer) och komplexitet, våren 2001

Kursvarianter

Kursomgången är en samläsning mellan två kurser: Kurserna är identiska till innehållet och examinationen så när som på labbkursen och betygen. Labbkursen för KTH-kursen är 2 poäng och består av tre labbar (fyra för betyg 6). Labbkursen för SU-kursen är 1 poäng och består av två labbar. På KTH-kursen används betygskalan 3-6 och på SU-kursen G och VG, där gränsen för VG ligger mitt emellan 4 och 5.

Kursdata

Tid: period 3-period 4 läsåret 2000/2001 dvs januari-maj 2001
Poängantal KTH: 6 (varav 2 på labb, 1 på hemtal, 3 på tenta)
Poängantal SU: 5 (varav 1 på labb, 1 på hemtal, 3 på tenta)
Tenta: ordinarietenta efter period 4 (26 maj), omtenta 20 augusti
Föreläsningar: 44 timmar.
Övningar: 24 timmar.
Kursledare och föreläsare: Viggo Kann (professor i datalogi)
Övningsassistenter: Jonas Holmerin (SU), Gustav Hast, Öjvind Johansson, Mårten Larsson (doktorander i teoretisk datalogi)
Antal aktiva elever, KTH: 128 från D (104 D-99, 2 D-00 och 22 D-äldre) samt 1 från F, 4 från E, 1 från I, 1 från IT och 4 fristående/doktorander; totalt 139 elever. 10 av D-äldre hade påbörjat men inte avslutat kursen tidigare. Av dessa klarade alla utom en sina återstående moment på kursen. 6 stycken var uppe och tentade utan att ha redovisar någon labb på kursen i år; ingen av dessa klarade tentan.
Antal aktiva elever, SU: 10 MD/SU-99, 18 MD/SU-98, 4 MD/SU-äldre och 2 doktorander; totalt 34 elever. Den enda SU-äldre som gick om kursen klarade alla moment. 2 stycken var uppe och tentade utan att ha redovisar någon labb på kursen i år; ingen av dessa klarade tentan.
Kurslitteratur: Baase och Gelder: Computer Algorithms - Introduction to Design & Analysis, upplaga 3, 2000, Addison-Wesley.

Avklarade moment, KTH, efter omtentan 2001-08-20

Tenta         115 av 138 (93% G av tentander, 83% av alla)
              betyg: 8 U, 42 3, 46 4, 19 5, 8 6
Labb 1        133
Labb 2        138
Labb 3        127
Labb 4        12
Alla labbar   127 (91%)
Hemtal        108 (78%)

Prestationsgrad:    85%
Examinationsgrad:   79%
Avklarade moment, SU, efter omtentan 2001-08-20
Tenta         19 av 34 (76% G av tentander, 56% av alla)
              betyg: 6 U, 15 G, 4 VG
Labb 1        29
Labb 2        34
Alla labbar   29 (85%)
Hemtal        22 (65%)

Prestationsgrad:    64%
Examinationsgrad:   50%

Mål

Kursens mål är att för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Resultatet på tentorna var mycket bra på KTH-kursen, bara 8 underkända av 123 tentander (7%), men lite sämre på SU: 6 underkända av 25 tentander (24%). 11% respektive 26% av de aktiva eleverna har inte gått upp på tentan än.
Labbarna och hemtalen har fått eleverna att hänga med i kursen. Prestationsgraden var hög (85%) på KTH-kursen men lite sämre (64%) på SU.

Förra året var prestationsgraden på SU 74% och examinationsgraden 55%, alltså något högre. Nedgången i examinationsgrad kan förklaras av att hemtalsmomentet blivit obligatoriskt (3 stycken är godkända på labbar och tenta men inte hemtal). Att prestationsgraden minskat beror alltså på att elever som inte klarat hela kursen har klarat en mindre del av kursen än förra året. Man kunde dock ha befarat en större försämring på SU eftersom man bytt föreläsningar i klassrum mot föreläsningar i stor sal med över 150 deltagare.

Muntliga redovisningar av hemtalen och teoriuppgifterna har fungerat ganska bra. Trots att många insatser görs för att alla ska få samma bedömning så finns det några elever känner sig orättvist behandlade på labbar och hemtal. På kursutvärderingen framför flera idén att den som kör fast på ett hemtal ska få gå till sin assistent och få en ledtråd. Jag tycker att detta är en intressant tanke och är benägen att prova det nästa gång istället för att tillåta samarbete mellan elever.

Jag har provat en helt ny kursbok som passar bättre med kursinnehållet än någon tidigare använd bok. Jag tycker att den har fungerat väl, men att den inte är perfekt för alla framgår av kursutvärderingen. Största problemet tycker jag är det höga priset. Jag ska undersöka om det går att göra något åt det.

Tidskraven för labbarna behöver ses över nu när nya Javakompilatorer, virtuella maskiner och snabbare datorer kommit. Jag kommer dessutom att se över labb 3 så att den inte går att klara med triviala algoritmer och datastrukturer.

C-föreläsningen kommer inte att behövas nästa år eftersom C++ då ingår i Oompakursen för D2.

Faktiskt innehåll i kursen

Jag har gjort en beskrivning av kursens faktiska innehåll, som överensstämde med det planerade.

Omfattande dokumentation av kursen finns också tillgänglig på kursomgångens webbsida.

Betyg 6

Den som ville ha betyg 6 (på KTH-kursen) skulle göra den annars frivilliga labb 4 och dessutom få minst 50 poäng på tentan. Labbuppgiften var att bygga en del av ett sammanhängande system av heuristiker för lösning av handelsresandeproblemet. 12 personer gjorde labb 4. Av dessa har 8 fått minst 50 poäng på tentan och därmed betyg 6. Övriga fyra har fortfarande chans att tenta 50 poäng på en omtenta. Ingen utöver dessa 8 fick minst 50 poäng på tentan, vilket visar att metoden att låta den som tror sig klara av att få så mång poäng göra en labb före tentan fungerar.

Labb 4 fungerade bra, säkert delvis beroende på att bara de duktigaste och ambitiösaste kursdeltagarna gjorde den. Jag tycker experimentet med betyg 6 har fallit mycket väl ut. Alla som fått betyg 6 har gjort en särskilt god insats i kursen och är värda att belönas särskilt.

Elevernas synpunkter

En enkät (107/14 svar, det vill säga 80%/41%) gjordes med det nya Evalsystemet och utformades i samråd med studentkursutvärderna på D. Här följer en sammanfattning av enkätsvaren. Jag har delat upp resultaten i redovisningen på KTH och SU när det är signifikanta skillnader.

Kursinnehåll

Kursen ansågs vara ganska svår (53%) av dom flesta, medan några tyckte den var medelsvår (21%) eller mycket svår (18%). Jag tror att kursen är en av dom svåraste obligatoriska kurserna på D på grund av sitt teoretiska innehåll och krav på kreativitet. En större andel på SU (31%) än på KTH (16%) tyckte att kursen var mycket svår.

85% fick i början av kursen klart för sig vad kursens mål var; resten var tveksamma. En stor majoritet (88%) tyckte kursen var intressant och meningsfull.

Kurslitteratur

30% tyckte kursboken var bra eller mycket bra och 19% att den var mindre bra eller dålig. Boken ansågs dyr, ojämn i presentationen, pratig men pedagogisk. Flera har valt att plugga enbart med föreläsningsanteckningarna eller läst CLR istället. Trots allt fick boken betydligt bättre totalt omdöme än tidigare års kursböcker. Det största problemet är priset. Jag ska försöka förhandla med förlaget om ett billigare pris, men om det misslyckas får jag överväga att byta kursbok.

Föreläsningsanteckningarna (138 sidor), med kopior på alla stordiabilder som visades samt alla övningsuppgifter med lösningar, ansågs vara mycket bra (47%) eller bra (41%) av nästan alla. Veckans föreläsningsanteckningar delades ut i början av första föreläsningen varje vecka och fanns sedan tillgängliga utanför expeditionen.

Mitt största problem med föreläsningsanteckningarna är att det är så många som vill ha dom att jag ideligen måste kopiera upp nya, även flera månader efter att föreläsningen varit. Jag ska därför försöka få tid att skanna in anteckningarna och lägga upp dom på webben efter föreläsningen för att slippa all extrakopiering.

Undervisningen

Kursen är upplagd så att den som vill läsa in den själv ska kunna göra det. Trots detta gick 57% (77% på SU) på i stort sett alla föreläsningarna. 9% gick nästan inte på några föreläsningar. På en skala från 0 till 100 fick föreläsningarna omdömet 78.
32% på KTH och 54% på SU gick på minst 60% av övningarna, vilket är mindre än tidigare år. Gustav Hast hade flest elever. Hälften av dem som gick på övningarna tyckte att de pedagogiskt sett var mycket bra eller bra.

Examinationen

Labb 1 ansågs bra och svårast, labb 2 var rolig och lättare, labb 3 bra och givande. Labb 4 gjordes bara av dem som ville ha betyg 6, och antalet svar om labb 4 på enkäten var för litet för att dra några slutsatser av. Medelvärdet för den nedlagda tiden på varje labb var 20 timmar, 8 timmar respektive 14 timmar, alltså totalt 42 timmar, vilket möjligen är i underkant eftersom labbkursen är värd 2 studiemedelspoäng. Hemtal 1 tog i genomsnitt 20 timmar och hemtal 2 i genomsnitt 12 timmar, men variationer i nedlagd tid har varit enorma. Såväl 30 minuter som 60 timmar har rapporterats på hemtal 1.

Examinationsformen med till hälften tenta och till hälften labbar och hemtal ansågs mycket bra (50%) eller bra (40%).

Kommentarer om labbarna

Labbkursen för KTH är två poäng och består av fyra labbar där den sista bara är för den som vill ha betyg 6. Labbkursen för SU är en poäng mindre och består bara av två labbar. Sista kommentaren ovan är alltså en missuppfattning, men nästa år ska jag tydligare tala om skillnaderna mellan kurserna. I år visade det sig möjligt att lösa labb 3 med triviala metoder och ändå uppfylla tidskraven. Jag ska se över tidskraven, öka datamängden och vara mer specifik i uppgiftslydelsen till nästa gång.

Kommentarer om hemtalen

Vissa elever uppfattar hemtalen som svåra för att de har fel förväntningar. Hemtalen ska inte vara första chansen till träning av grundläggande principer och metoder utan det tillfälle då man får tid att visa att man behärskar att lösa större och svårare problem. För att klargöra detta kommer jag nästa gång att kalla hemtalen mästarprov istället för hemtal.

För att elever som trots allt kör huvudet i väggen och inte kommer på någon lösning till uppgifterna ska få ut något av hemtalen tänker jag anamma idén i enkäten att den som vill i utbyte mot en poäng ska kunna vända sig till en assistent och få en ledtråd.

Ytterligare kommentarer

Det har funnits gott om plats i datorsalarna under alla terminalövningar utom vid sista redovisningstillfället för varje labb. Vid ett sånt tillfälle blev två handledare samtidigt sjuka, så trots stora ansträngningar från övriga tog det mer än en timme efter ordinarie labbslut innan alla hade redovisat. Nästa år blir det ytterligare några D-teknologer som läser kursen, så då hoppas jag få tre labbpass i veckan istället för två. Det borde göra susen.

Anpassning till andra kurser

Kursen samordnades med Diskret matematik för D2 i period 3. Samordningen yttrade sig till exempel i att rekursionsekvationer och grafteori presenterades i matten och tillämpades i ADK. Labb 1 var en graflabb. Motsvarande kurs på SU lästes tidigare och verkade passa bra ihop med ADK.

Fortsättningskurserna (Avancerade algoritmer, Kryptografins grunder, Seminariekurs i teoretisk datalogi, Algoritmisk bioinformatik och Komplexitetsteori) tror jag ska passa bra ihop med ADK.

Planerade förändringar

Efter tre år fungerar kursen mycket bra. De små bristerna som uppdagats ovan vill jag åtgärda med följande förändringar:

^ Upp till kursomgångar.


Sidansvarig: <viggo@nada.kth.se>
Senast ändrad 11 maj 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>