Nada

Kursanalys för 2D1352 Algoritmer (datastrukturer) och komplexitet, våren 2004

Kursvarianter

Kursomgången är en samläsning mellan två kurser: Kurserna är identiska till innehållet och examinationen så när som på labbkursen och betygen. Labbkursen för KTH-kursen är 2 poäng och består av tre labbar. Labbkursen för SU-kursen är 1 poäng och består av två labbar. På KTH-kursen används betygskalan 3-5 och på SU-kursen G och VG, där gränsen för VG ligger mitt emellan 4 och 5.

Kursdata

Tid: period 3-period 4 läsåret 2003/2004 dvs januari-maj 2004
Poängantal KTH: 6 (varav 2 på labb, 1 på mästarprov, 3 på tenta)
Poängantal SU: 5 (varav 1 på labb, 1 på mästarprov, 3 på tenta)
Tenta: ordinarietenta efter period, omtenta i augusti
Föreläsningar: 44 timmar.
Övningar: 24 timmar.
Kursledare och föreläsare: Viggo Kann
Övningsassistenter: Jakob Nordström, Gustav Hast, Rafael Pass/Jon Larsson, Johan Thuresson (SU) (alla utom Jon är doktorander i datalogi).
Antal aktiva (gjort någon labb) elever, KTH: 185 varav 173 från D (1 D-97, 4 D-99, 9 D-00, 21 D-01, 126 D-02, 12 D-03) samt 3 från E, 1 från F, 1 från M, 1 från I, 1 från V, 2 från ME, 1 doktorand och 2 fristående kurs.
Antal aktiva (gjort någon labb eller tenta) elever, SU: 12
Prestationsgrad KTH: 74%
Examinationsgrad KTH: 66% (123 godkända av 185 aktiva)
Prestationsgrad SU: 77%
Examinationsgrad SU: 50%, (6 godkända av 12 aktiva)

STATISTIK 040601 --- efter ordinarietentan

TENTASTATISTIK (KTH)
 24 x U (16%)  55 x 3 (36%)   42 x 4 (28%)  30 x 5 (20%)
 Totalt 127 godkända av 151 tentander (82% var uppe)

TENTASTATISTIK (SU)
 4 x U (40%)  4 x G (40%)   2 x VG (20%)
 Totalt 6 godkända av 10 tentander (83% var uppe)

LABBSTATISTIK (KTH)
  Labb nr 1: 169 (91%), 2: 169 (91%), 3: 155 (84%)
  Hela labbkursen: 152 st (82%)

LABBSTATISTIK (SU)
  Labb nr 1: 10 (83%), 2: 12 (100%)
  Hela labbkursen: 10 st (83%)

MÄSTARPROV (KTH)
Prov  Antal inl  Antal tot   % inl     Medelp (inl)
 1      159        185       86        3.9
 2      140        185       76        4.4
Godkända på mästarprovsmomentet: 138 (75%)

MÄSTARPROV (SU)
Prov  Antal inl  Antal tot   % inl     Medelp (inl)
 1       11         12       92        4.1
 2        9         12       75        4.6
Godkända på mästarprovsmomentet: 10 (83%)

Mål

Kursens mål är att för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Resultatet på kursen var något sämre än 2003 och markant sämre än 2002. Våren 2002 var prestationsgraden efter ordinarietentan 83% för KTH jämfört med 74% våren 2004. För SU var prestationsgraden densamma (77%), men det är så få elever på SU att det är svårt att dra slutsatser från det.

Ordinarietentan 2002 underkändes 7% av KTH-tentanderna och 2004 underkändes 16%. Labbarna och mästarproven har också gått sämre. I kursutvärderingen märks också att det finns en del elever som har svårt att ta till sig undervisningen och har mycket svårt att klara såväl labbar, mästarprov och tenta. Flera efterlyser enklare mästarprov för den som bara siktar på godkänt i kursen.

Därför ska jag prova att nästa år ha alternativuppgifter i mästarproven som ger olika betyg på mästarprovsmomentet. Slutbetyget på kursen blir medelvärdet av betygen på mästarprovsmomentet och tentan.

Faktiskt innehåll i kursen

Kursens faktiska innehåll finns beskrivet. Omfattande dokumentation av kursen finns också tillgänglig på kursomgångens webbsida.

Elevernas synpunkter

En kursutvärdering gjordes på webben efter undervisningens slut och mästarprovens redovisningar men före tentan. Den besvarades av 104 stycken, varav 6 SU-studenter och 92 D-teknologer, vilket är 52% av kursdeltagarna.

Här följer en sammanfattning av enkätsvaren.

Kursinnehåll

Kursen ansågs vara ganska svår (40%) av de flesta, medan några tyckte den var medelsvår (36%) eller mycket svår (21%). År 2002 var det 15% som ansåg kursen vara mycket svår.

65% fick i början av kursen klart för sig vad kursens mål var, 29% var tveksamma och 9% svarade nej. Det är betydligt fler som missat kursens mål än för två år sedan. 72% tyckte kursen var intressant och meningsfull (jämfört med 84% år 2002).

Kurslitteratur

15% tyckte kursboken var bra eller mycket bra och 20% att den var mindre bra eller dålig, något sämre än förra året. Boken ansågs av många vara tråkig och svårläst. Många har valt att plugga enbart med föreläsningsanteckningarna. Eftersom boken får blandad kritik är det fortfarande aktuellt att leta efter alternativ kurslitteratur. Förra året användes en annan bok, men den fick ingen bra kritik.

Föreläsningsanteckningarna (138 sidor), med kopior på alla stordiabilder som visades samt alla övningsuppgifter med lösningar, ansågs vara mycket bra (27%) eller bra (43%) av dom flesta. Veckans föreläsningsanteckningar delades ut i början av första föreläsningen varje vecka och fanns sedan tillgängliga inskannade på webben. En del kommentarer klagar på dålig upplösning, vilket nu är åtgärdat. Alla föreläsningsanteckningar finns nu som PDF-filer med tillräckligt hög upplösning. För kursledaren är det mycket enklare att ha anteckningarna på webben än att behöva se till att det alltid finns överex kvar utanför expeditionen.

Kommentarerna visar att olika personer har olika förväntningar på föreläsningsanteckningar och använder dom på olika sätt. Jag har inte tänkt att föreläsningsanteckningarna ska vara självförklarande och ersätta kursboken.

Undervisningen

Kursen är upplagd så att den som vill läsa in den själv ska kunna göra det. Trots detta gick 45% på i stort sett alla föreläsningarna. 10% gick nästan inte på några föreläsningar. Pedagogiskt sett ansågs föreläsningarna mycket bra eller bra av 46% medan 23% ansåg dom vara mindre bra eller dåliga. Jag har valt att visa alla stordiabilder som ingår i föreläsningsanteckningarna och att ha stordiabilder på allt viktigt jag tar upp på föreläsningarna, och detta har både för- och nackdelar. Jag tror att den som är van vid att själv anteckna på föreläsningar istället för att aktivt försöka förstå kan tycka att tempot är långsamt. Den som är aktiv och anstränger sig att hänga med på vad som tas upp borde inte uppfatta det som långsamt. I början av kursen rekommenderade jag aktiv förståelse under föreläsningarna, men det räckte tydligen inte för alla. Nästa år kommer jag inte att visa alla stordiabilder utan gå igenom mera på tavlan. Då kanske tempot uppfattas som högre och föreläsningarna som intressantare av flera.
50% av eleverna gick på minst 60% av övningarna. Gustav Hast hade flest elever. 65% tyckte att övningarna pedagogiskt sett var mycket bra eller bra, vilket är högre än för två år sedan. Omdömena om varje assistent varierar, men eftersom det är fritt val så verkar nästan alla få en assistent dom är nöjda med.

Examinationsformen

Examinationsformen med till hälften tenta och till hälften labbar och mästarprov ansågs mycket bra (41%) eller bra (41%). Det är ett problem om mästarproven är för svåra för vissa elever. En lösning vore att ge enklare uppgifter till den som siktar på betyg 3.

Labbarna

Det märks stor skillnad i programmeringsfärdighet. Den som är flink och förstår det algoritmiska klarar av labbarna mycket snabbt för det är inte så mycket kod som behöver skrivas. Den som har svårt med algoritmerna eller är ovan vid programmering har det ganska jobbigt. För vissa blir labb 2 och 3 för enkla, men det är min bestämda uppfattning att labbarna tränar på viktiga saker som de flesta behöver träna (mer) på.

Just i ADK tycker jag att det är rimligt att kräva att programmen går riktigt effektivt. I andra kurser är nog inte kraven på effektivitet lika uttalade.

Det har inte varit så trångt i datorsalarna, och det har funnits tillräckligt med handledare även på redovisningspassen. Därför har det nästan inte kommit någon kritik på det.

Jag har samlat handledarna till möte inför labbarna och gått igenom hur labbarna ska bedömas. Handledarna har också fått skriftliga bedömningsregler. Men många handledare har varit nya i år. Nästa år kommer det att vara mera erfarna handledare, vilket förhoppningsvis hjälper.

Mästarproven

Lärarens feedback vid muntliga redovisningarna av mästarproven ansågs av 49% vara mycket bra eller bra. 17% ansåg att den var mindre bra eller dålig.

Mästarproven är som alltid en het potatis. Det är hårt för den som (trots ledning) tycker att uppgiften är för svår. Att större vikt sätts vid den muntliga redovisningen än vid den skriftliga är ovant för studenterna.

Jag anser att var och en ska fundera på algoritmer själv, men för att den som har svårt med ämnet inte ska köra huvudet i väggen så tänker jag nästa år ge betygsgraderade uppgifter i mästarproven.

Assistenterna har haft riktlinjer för hur de muntliga redovisningarna ska gå till och hur bedömningen ska göras. I år gjorde vi inför första mästarprovet ett test där en äldre D-teknolog (Elina Eriksson) ställde upp och redovisade en mästarprovslösning för alla assistenterna. Hon fick precis samma poäng av alla, men hon upptäckte några skillnader i bemötandet hos olika assistenter som hon påpekade efteråt. Det var en nyttig övning som visade att bedömningarna är någorlunda lika. Trots det kan gränsfall bedömas olika, och då kan problem i kommunikationen mellan assistenten och eleven vara avgörande för poängsättningen. Detta är svårt att komma runt om inte alla 200 redovisningar ska göras för samma lärare.

Glädje av kursinnehållet

54% tror sig ha nytta av hela eller en hel del av kursinnehållet i framtiden. 17% tror sig inte ha nytta av mer än någon enstaka del av kursen.

Förslag till förbättringar och allmänna kommentarer

Kommentarerna visar problemet med att olika elever har så olika förkunskaper, inställning till och förutsättningar för kursen. En förbättring är förmodligen att införa graderade betyg på mästarproven så att det blir lättare att hänga med i kursen och klara kursen för dom som har det svårast.

Anpassning till andra kurser

Kursen samordnades med Diskret matematik för D2 i period 3. På grund av att det var en ny mattelärare i år så hade diskreta mattekursen planerats om så att den inte längre passade ihop med ADK. Kontakter med programansvarig på D och studierektorn på matte strax före kursstart gjorde att diskreta mattekursen kunde stuvas om igen så att upplägget passade med ADK. Samordningen yttrade sig till exempel i att rekursionsekvationer och grafteori presenterades i matten och tillämpades i ADK.

Fortsättningskurserna (Avancerade algoritmer, Kryptografins grunder, Seminariekurs i teoretisk datalogi, Algoritmisk bioinformatik, Komplexitetsteori och Problemlösning och programmering under press) är planerade att passa ihop med ADK.

Planerade förändringar

Mästarprovsmomentet får graderade betyg (3,4,5). Varje mästarprov kommer att bestå av två alternativa uppgifter och varje elev får lämna in lösning på en av dessa. Båda uppgifterna kommer att kunna ge 6 poäng, men den lättare uppgiften ger betyg 3 medan den svårare ger betyg 5. Betyget på mästarprovsmomentet blir medelbetyget av dom inlämnade mästarprovens betyg. Motsvarande tal på tentan kommer att motsvara dom enklare betyg 3-uppgifterna.

Slutbetyget på kursen blir medelvärdet av betygen på mästarprovsmomentet och tentan, men tentabetyget väger tyngst. Om medelvärdet blir 3,5 eller 4,5 så blir slutbetyget alltså samma som tentabetyget. För gamlingar som har gjort gamla mästarprovet utan graderat betyg så blir slutbetyget samma som tentabetyget.

Kursboken ska nog bytas.

Mindre stordia ska visas på föreläsningarna.

^ Upp till kursomgången våren 2004.


Sidansvarig: <viggo@nada.kth.se>
Senast ändrad 27 juli 2004
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>