Nada

Kursanalys för 2D1352 Algoritmer (datastrukturer) och komplexitet, våren 2002

Kursvarianter

Kursomgången är en samläsning mellan två kurser: Kurserna är identiska till innehållet och examinationen så när som på labbkursen och betygen. Labbkursen för KTH-kursen är 2 poäng och består av tre labbar (fyra för betyg 6). Labbkursen för SU-kursen är 1 poäng och består av två labbar. På KTH-kursen används betygskalan 3-6 och på SU-kursen G och VG, där gränsen för VG ligger mitt emellan 4 och 5.

Kursdata

Tid: period 3-period 4 läsåret 2001/2002 dvs januari-maj 2002
Poängantal KTH: 6 (varav 2 på labb, 1 på mästarprov, 3 på tenta)
Poängantal SU: 5 (varav 1 på labb, 1 på mästarprov, 3 på tenta)
Tenta: ordinarietenta efter period 4 (1 juni), omtenta 12 augusti
Föreläsningar: 44 timmar.
Övningar: 24 timmar.
Kursledare och föreläsare: Viggo Kann (professor i datalogi)
Övningsassistenter: Jonas Holmerin (SU), Gustav Hast, Rafael Pass, Fredrik Niemelä (alla utom Fredrik doktorander i teoretisk datalogi).
Vid mästarprovsredovisningar har även Johanna Albinsson, Jonas Sjöstrand, Isaac Elias och Johan Karlander hjälpt till.
Antal aktiva elever, KTH: 115 från D (18 D-99, 94 D-00 och 2 D-01) samt 4 från E, 1 från M, och 2 doktorander; totalt 122 elever. Dessutom deltog 21 D-äldre som påbörjat men inte avslutat kursen tidigare. 13 stycken var uppe och tentade utan att ha redovisat någon labb på kursen i år; 4 av dessa klarade tentan.
Antal aktiva elever, SU: 7 MD/SU-98, 19 MD/SU-99, 2 MD/SU-00, 6 MD/SU-äldre; totalt 34 elever. Dessutom deltog 3 SU-äldre som påbörjat men inte avslutat kursen tidigare. Ingen var uppe och tentade utan att ha redovisat någon labb på kursen i år.
Kurslitteratur: Baase och Gelder: Computer Algorithms - Introduction to Design & Analysis, upplaga 3, 2000, Addison-Wesley.

Avklarade moment, KTH, efter ordinarietentan 2002-06-01

Tenta         99 av 122 (93% G av tentander, 81% av alla)
              betyg: 8 U, 42 3, 35 4, 29 5, 6 6 (inklusive D-äldre)
Labb 1        126 (inklusive D-äldre)
Labb 2        136 (inklusive D-äldre)
Labb 3        127 (inklusive D-äldre)
Labb 4        11  
Alla labbar   103 (84%)
Mästarprov    107 (88%)
Medelpoäng för redovisade mästarprov 4,5 och 3,3

Prestationsgrad:    83%
Examinationsgrad:   78%
Avklarade moment, KTH, efter omtentan 2002-08-12
Tenta         12 stycken tentander på omtentan
              betyg: 5 U, 48 3, 39 4, 32 5, 6 6 (inklusive D-äldre)
Labb 1        128 (inklusive D-äldre)
Labb 2        141 (inklusive D-äldre)
Labb 3        131 (inklusive D-äldre)
Labb 4        12  
Alla labbar   108 (89%)
Mästarprov    110 (90%)
Medelpoäng för redovisade mästarprov 4,5 och 3,3

Prestationsgrad:    87%
Examinationsgrad:   82%
Avklarade moment, SU, efter ordinarietentan 2002-06-01
Tenta         25 av 34 (89% G av tentander, 74% av alla)
              betyg: 3 U, 18 G, 7 VG
Labb 1        29 (inklusive SU-äldre)
Labb 2        35 (inklusive SU-äldre)
Alla labbar   27 (79%)
Mästarprov    28 (82%)
Medelpoäng för redovisade mästarprov 3,8 och 3,5

Prestationsgrad:    77%
Examinationsgrad:   56%
Avklarade moment, SU, efter omtentan 2002-08-12
Tenta         6 tentander på omtentan
              betyg: 2 U, 21 G, 10 VG
Labb 1        32 (inklusive SU-äldre)
Labb 2        35 (inklusive SU-äldre)
Alla labbar   29 (85%)
Mästarprov    29 (85%)
Medelpoäng för redovisade mästarprov 3,8 och 3,5

Prestationsgrad:    84%
Examinationsgrad:   74%

Mål

Kursens mål är att för att eleverna ska

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Resultatet på tentan var mycket bra för både SU och KTH, bara 11 underkända av 150 tentander (7%).
Labbarna och mästarproven har fått eleverna att hänga med i kursen. Prestationsgraden var hög (83%) på KTH-kursen och något lägre (75%) på SU.

Därmed har prestationsgraden på SU återgått till vad den var för två år sedan. På KTH är prestationsgraden samma som förra året.

Muntliga redovisningar av mästarproven och teoriuppgifterna har fungerat ganska bra. Trots att många insatser görs för att alla ska få samma bedömning så finns det några elever känner sig orättvist behandlade på labbar och mästarprov. Otillåtet samarbete på mästarproven gör att moralen hos icke-fuskande elever riskerar att urholkas. Det är svårt att lösa dessa problem. En idé värd att pröva nästa år är att låta en äldre elev provredovisa första mästarprovet muntligt för alla assarna i förväg. På ett assistentmöte diskuteras sedan olika bedömningar och bemötande innan övriga redovisningar görs.

De reviderade labbarna har fungerat utmärkt och redovisningarna har löpt utan problem.

Jag rekommenderar nästa års kursledare, Stefan Nilsson, att i stort sett behålla årets upplägg av kursen.

Faktiskt innehåll i kursen

Jag har gjort en beskrivning av kursens faktiska innehåll, som överensstämde med det planerade.

Omfattande dokumentation av kursen finns också tillgänglig på kursomgångens webbsida.

Betyg 6

Den som ville ha betyg 6 (på KTH-kursen) skulle göra den annars frivilliga labb 4 och dessutom få minst 50 poäng på tentan. Labbuppgiften var att bygga en del av ett sammanhängande system av heuristiker för lösning av det viktade hörntäckningsproblemet. 11 personer gjorde labb 4 (12 i fjol). Av dessa har 6 fått minst 50 poäng på tentan och därmed betyg 6. Övriga har fortfarande chans att tenta 50 poäng på två omtentor.

Labb 4 fungerade bra, säkert delvis beroende på att bara de duktigaste och ambitiösaste kursdeltagarna gjorde den. Jag tycker experimentet med betyg 6 har fallit mycket väl ut. Alla som fått betyg 6 har gjort en särskilt god insats i kursen och är värda att belönas särskilt.

Elevernas synpunkter

Elina Eriksson och Oscar Göthberg från D var studeranderepresentanter. Vi har haft några möten och diskuterat kursen. De har gjort sitt jobb seriöst och deras synpunkter har varit mycket värdefulla för mig.

En enkät (66/15 svar, det vill säga 54%/44%) gjordes med Evalsystemet och utformades i samråd med Elina och Oscar. Svarsfrekvensen var något högre på SU än förra året men betydligt lägre på D. Jag har ingen förklaring till det.

Här följer en sammanfattning av enkätsvaren. Jag har delat upp resultaten i redovisningen på KTH och SU när det är signifikanta skillnader.

Kursinnehåll

Kursen ansågs vara ganska svår (51%) av de flesta, medan några tyckte den var medelsvår (30%) eller mycket svår (15%). Jag tror att kursen är en av de svåraste obligatoriska kurserna på D på grund av sitt teoretiska innehåll och krav på kreativitet. En större andel på SU (73%) än på KTH (45%) tyckte att kursen var ganska svår.

84% fick i början av kursen klart för sig vad kursens mål var; resten var tveksamma utom en som svarade nej. En stor majoritet (84%) tyckte kursen var intressant och meningsfull.

Kurslitteratur

21% tyckte kursboken var bra eller mycket bra och 29% att den var mindre bra eller dålig, något sämre än förra året. Boken ansågs ojämn i presentationen, pratig men pedagogisk. Flera har valt att plugga enbart med föreläsningsanteckningarna eller läst CLR istället. Bara en kommentar sa att boken var dyr, vilket tyder på att det framförhandlade lägre priset i år var rimligt. Eftersom boken får blandad kritik är det fortfarande aktuellt att leta efter alternativ kurslitteratur. Jag känner dock inte till någon bättre bok.

Föreläsningsanteckningarna (138 sidor), med kopior på alla stordiabilder som visades samt alla övningsuppgifter med lösningar, ansågs vara mycket bra (38%) eller bra (44%) av nästan alla. Veckans föreläsningsanteckningar delades ut i början av första föreläsningen varje vecka och fanns sedan tillgängliga inskannade på webben. En del kommentarer klagar på dålig upplösning, vilket förstås bör kunna åtgärdas till kommande år. För kursledaren var det mycket enklare att ha anteckningarna på webben än att behöva se till att det alltid finns överex kvar utanför expeditionen som tidigare år.

Kommentarerna visar att olika personer har olika förväntningar på föreläsningsanteckningar och använder dem på olika sätt. Jag har inte tänkt att föreläsningsanteckningarna ska vara självförklarande och ersätta kursboken.

Undervisningen

Kursen är upplagd så att den som vill läsa in den själv ska kunna göra det. Trots detta gick 51% (67% på SU) på i stort sett alla föreläsningarna. 9% gick nästan inte på några föreläsningar. På en skala från 0 till 100 fick föreläsningarna omdömet 66 (78 på SU). Jag har valt att visa alla stordiabilder som ingår i föreläsningsanteckningarna och att ha stordiabilder på allt viktigt jag tar upp på föreläsningarna, och detta har både för- och nackdelar. Jag tror att den som är van vid att själv anteckna på föreläsningar istället för att aktivt försöka förstå kan tycka att tempot är långsamt. Den som är aktiv och anstränger sig att hänga med på vad som tas upp borde inte uppfatta det som långsamt. Nästa gång jag håller kursen ska jag rekommendera aktiv förståelse under föreläsningarna.
41% på KTH och 14% på SU gick på minst 60% av övningarna. På SU är det en drastisk minskning. Gustav Hast hade flest elever. 54% av dem som gick på övningarna tyckte att de pedagogiskt sett var mycket bra eller bra. Omdömena om varje assistent varierar mycket. Genomgång av mästarprov 1 på en övning är en bra idé. Önskemål om samma sal varje vecka lämnas till schemaläggningen nästa år.

Labbarna

Labb 1 ansågs bra och svårast, labb 2 var rolig och lättare, labb 3 bra och givande, men för enkel algoritmiskt enligt vissa. Medelvärdet för den nedlagda tiden på varje labb var 20 timmar, 15 timmar respektive 20 timmar, alltså totalt 55 timmar, vilket är drygt 10 timmar mer än förra året, men fullt rimligt eftersom labbkursen är värd 2 studiemedelspoäng (1 poäng på SU som bara har två labbar). Det märks stor skillnad i programmeringsfärdighet. Den som är flink och förstår det algoritmiska klarar av labbarna mycket snabbt för det är inte så mycket kod som behöver skrivas. Den som har svårt med algoritmerna eller är ovan vid programmering har det ganska jobbigt. För vissa blir labb 2 och 3 för enkla, men det är min bestämda uppfattning att labbarna tränar på viktiga saker som de flesta behöver träna (mer) på.

Det har inte varit så trångt i datorsalarna, och det har funnits tillräckligt med handledare även på redovisningspassen. Därför har det för ovanlighets skull inte kommit någon kritik om det.

Mästarproven

Mästarprov 1 tog i genomsnitt 12 timmar och mästarprov 2 i genomsnitt 8 timmar, vilket är tio timmar mindre än förra året. Resultaten på D har också blivit sämre än förra året. Jag förstår inte varför.

40% ansåg sig ha blivit helt rättvist bedömda på mästarproven och 41% i stort sett rättvist. 5% (4 stycken) ansåg sig klart orättvist bedömda.

Jag anser att var och en ska fundera på algoritmer själv. Den som inte kommer på en lösning kan kvittera ut en ledtråd från assistenten. Jag kan inte acceptera att det skulle vara omöjligt ("absurt") att ge en hemuppgift som ska lösas individuellt på en kurs i årskurs två eller tre på universitetsnivå. Assistenterna har haft riktlinjer för hur de muntliga redovisningarna ska gå till och hur bedömningen ska göras. Analys av resultaten visar att det inte finns några signifikanta genomgående skillnader i poängbedömningen mellan olika assistenter. Men det är naturligt att denna typ av examination uppmuntrar till förmodan om orättvisor. En god idé från teknologutvärderarna är att nästa år ha en testelev (lämpligen en fjolårselev) som redovisar sin uppgift för alla assistenter innan övriga redovisningar går av stapeln.

Examinationsformen

Examinationsformen med till hälften tenta och till hälften labbar och mästarprov ansågs mycket bra (41%) eller bra (46%). Labbarna är obligatoriska. Man får 1 poäng för att man gör en labbuppgift i tid, vilket är något jag vill uppmuntra, både för den kontinuerliga inlärningens skull som för att det inte ska bli så många sena redovisningar. Teorin är inte obligatorisk, men de 2 poängen ska vara en sporre för dem som gör teoriuppgifterna i tid.

Råd till den som ska gå kursen nästa år

Helhetsomdömet om kursen var 70 på en skala från 1 till 100.

Anpassning till andra kurser

Kursen samordnades med Diskret matematik för D2 i period 3. Samordningen yttrade sig till exempel i att rekursionsekvationer och grafteori presenterades i matten och tillämpades i ADK. Labb 1 var en graflabb. Motsvarande kurs på SU lästes tidigare och verkade passa bra ihop med ADK.

Fortsättningskurserna (Avancerade algoritmer, Kryptografins grunder, Seminariekurs i teoretisk datalogi, Algoritmisk bioinformatik och Komplexitetsteori) tror jag ska passa bra ihop med ADK.

Planerade förändringar

Trots att kursen var samma som förra året med mindre finputsningar så var teknologerna mindre nöjda med den i år än förra året. Det är nedslående och det är inte lätt att se vad man kan göra åt det. De kritiska kommentarerna i kursenkäten uppvägs av lika många positiva kommentarer om samma sak. Resultatet var ungefär detsamma som förra året.

Nästa vår har jag forskningstermin och kursen kommer då att hållas av Stefan Nilsson. Jag rekommenderar faktiskt Stefan att köra kursen med samma upplägg som tidigare, men att läsa igenom kursenkäten och denna kursanalys ordentligt för att försöka förstå hur eleverna kan uppfatta olika moment. En del kritik kan nog motverkas genom att kursens upplägg och innehåll motiveras ännu bättre i början av kursen.

Här är några förslag till mindre förändringar av kursen:

^ Upp till kursanalys 2001.


Sidansvarig: <viggo@nada.kth.se>
Senast ändrad 25 augusti 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>