UppsatserPå denna kurs ska du skriva två
olika uppsatser. (1) En kortare (4-5 sidor) som ska utgöras av en
review av en artikel ur antologin Mass Media and Society. (2) En något
längre (6-8 sidor) ska vara en uppsats i ett ämne som är relevant
för kursen och som väljs i samråd med lärare (senast vecka
50). Din färdiga uppsats ska lämnas in tillsammans med övriga handlingar
i en portfolio senast i vecka 9. Utformningen av uppsatsernaDina
uppsatser ska i denna kurs skrivas individuellt. Målgrupp: Skriv
din text för en läsekrets av intresserade personer med ungefär
samma bakgrund som du själv, t.ex. studenter på KTH eller andra högskolor.
Läsaren förutsätts vara allmänbildad, men kan inte förutsättas
ha specialkunskaper inom det aktuella ämnesområdet. Ämne:
Ämnet för din uppsats ska knyta an till kursens huvudområden,
dvs. till studiet av mänsklig och medierad kommunikation. Den ska omfatta
ett sådant kunskapsområde eller en sådan frågeställning
som du själv bedömer vara relevant. Ditt ämne kan du föreslå
själv och/eller diskutera fram i samråd med kursledaren. Längd
och utformning: De uppsatser som du ska att skriva är i två olika två
format. Den ena (1) ska vara 5 sidor och den andra (2) minst 6-8 sidor (i bägge
fallen räknas dessa sidor exklusive illustrationer och källförteckning).
Den första uppgiften (review av en text i antologin) är av ganska
fri karaktär och ska omfatta följande frågeställningar och
inslag: · I vilket vetenskapligt sammanhang hör texten hemma
(inklusive angivande av fullständiga referenser till texten)? ·
Vilka centrala medie- och kommunikationsvetenskapliga frågeställningar
är det som berörs? · Vilken är författarens huvudsakliga
tes? · Hur argumenterar författaren för sin tes (dvs. gör
ett välvilligt referat av dennes text)? · Gör en analys av
författarens argumentation och ange några av dess möjliga implikationer
(för kommunikation, medier, teknik, samhälle, kultur, etc.). ·
Avsluta med att själv göra en bedömning av denna text utifrån
de kriterier som du bedömer relevanta för vår förståelse
av kommunikation och medier. Här följer en beskrivning
av utformningen av den längre uppsatsen: Inled ditt längre arbete
med en kort sammanfattning på 50-100 ord på engelska (en s.k. abstract). Den
egentliga uppsatsen inleds med en kort presentation av ämne och problemställning,
varpå bör följa en informell presentation av uppsatsens disposition.
Därefter följer uppsatsens huvuddel. Uppsatsen ska avslutas med en sammanfattning
och gärna även något slags konklusion. Tänk på
att utforma texten klart, tydligt och sammanhängande både i fråga
om struktur och språk. Om du använder underrubriker bör inte avsnitten
under varje rubrik vara för korta. Använd gärna illustrationer,
men glöm inte att på ett korrekt sätt hänvisa till och kommentera
dessa inne i texten. Illustrationer ska dessutom vara försedda med en förklarande
bild- eller figurtext. Ge din uppsats en typografisk utformning som är
tydlig och tilltalande. Glöm inte sidnumreringen. Gör en separat titelsida
med titel på din text samt ange ditt namn, utbildningsprogram, mailadress,
personnummer och datum. Kursledaren kommer att ge dig allmän (och frivillig)
handledning under arbetet med dina uppsatser (kom gärna på mottagningstiderna
eller använd mail). Under vecka 50 kommer mer koncenterad handledning att
ges. Till denna handledning ska du helst ha författat en PM som kortfattat
beskriver följande aspekter av ditt uppsats: ämne, problemformulering,
tillvägagångssätt, tidsplan, litteratur. Oftast handlar handledningen
om att man får tillfälle att ställa frågor om sådant
man funderar på eller allmänt att stämma av arbetets fortskridande.
Handledaren kan också ge dig en del tips om litteratur och andra informationslänkar.
Allmänna råd inför arbetet med dina uppsatserDet
är viktigt att du påbörjar funderingarna kring ämnesval och
problemformulering i god tid och att du planerar skrivandet i förväg
genom att t ex göra preliminära (och ändringsbara) dispositioner.
Använd gärna dispositionsläget i Word både för att utveckla
dina idéer och för att utforma dispositionen. Planeringen av ditt
skrivande spar tid och ger bättre kvalitet på slutresultatet. Börja
inte att formulera texten färdigt för tidigt, utan genomför först
en analys av ämnet/problemet, samla sedan in material, vilket därefter
sovras och struktureras (jfr Schött, Melin, Strand, Moberg (1998)). Som
delmoment i skrivandet ingår handledningen och inlämning av en PM.
Denna kan ses som ett första moment i produktionen av ditt längre arbete.
Med en PM som utgångspunkt kan du sedan bygga vidare på och fortsätta
arbetet till dess avslutning (jfr ovan). Det är viktigt att du i slutet
av din uppsats anger de källor som du har använt, men även att
du i texten refererar på ett korrekt sätt till den lästa litteraturen
(ett exempel på hur man refererar ser du efter detta avsnitt). Här
följer en beskrivning av hur arbetsprocessen kan gå till: ·
Inled ditt uppsatsarbete med att skriva en PM som kortfattat beskriver ämne
och uppsatsens disposition. Här bör också finnas angivet det material
du vill använda. Denna PM ska lämnas in till kursansvarig senast under
vecka 49. · Börja arbeta på uppsatsen: disposition, källsökning,
inläsning. Kontakta gärna din lärare om du stöter på
problem eller kör fast. · Gör ett utkast till uppsatsen som
innehåller titel, syftes- och problemformulering, avgränsning, disposition,
källförteckning samt minst ett avsnitt löpande text (t ex inledningen
eller en litteratursammanfattning). Diskutera detta utkast med någon eller
några av dina kamrater, och gärna även med din lärare.
· Var beredd att läsa och kommentera dina kamraters uppsatsutkast.
· Skriv färdigt din uppsats med utgångspunkt från dina
kamraters -- och eventuellt din lärares -- synpunkter på ditt utkast. Granskningen
av dina uppsatser: Dina uppsatser kommer att granskas med avseende på följande
aspekter: innehåll, språk, typografisk och grafisk utformning (se
nedan). Kursledaren kommer vid behov att konsultera annan lärare för
medbedömning. De olika aspekterna sammanvägs för att ge en så
rättvis bedömning som möjligt. Dina uppsatser betygsätts i
skalan 3-5. Om någon uppsats inte uppfyller kraven för betyg 3 (=godkänt)
kommer i första hand att begäras en komplettering, så att ett
betyg sedan kan delas ut. Viss hänsyn kan tas vid bedömningen
av uppatsen om du har annat språk än svenska som modersmål. Betygskriterier
för uppsatserna (och för kursen)Kriterier för bedömning
av examination Du ska visa att du har förstått ämnesinnehållet
och kan tillämpa det i examinationsuppgifterna; att du kan identifiera betydelsen
av denna kunskap för din roll som civilingenjör och lärare; att
du kritiskt värderat det som behandlats i kursinnehållet avseende trovärdighet
och relevans; insiktsfullt, tydligt och relevant sätt genomfört varje
uppgift; kan uttrycka de viktigaste lärdomarna av kursen som din kommunikativa
och mediala filosofi. För uppsatsen finns dessutom följande tre
betygskriterier avseende deras innehåll, språk, utformning och layout. 1.
Innehåll. Innehållet ska vara anpassat till uppsatsens omfång
och mottagare. Syftet med texten ska vara tydligt angivet, och avgränsningarna
som gjorts ska vara konsekvent redovisade och genomförda. Texten ska ha ett
tilltal där läsaren uppmärksammas, och eventuella komplicerade
resonemang ska förklaras och sättas i ett sammanhang. De källor
som används ska vara refererade till i texten och författaren ska tydligt
redovisa när och hur källorna använts. För att uppsatsen
ska godkännas (betyg 3) krävs vidare att studenten i den visar att hon/han
tillgodogjort sig, väl förstått och kan använda grundläggande
begrepp och teorier inom kulturteori, kommunikations- och kognitionsvetenskap.
För att uppsatsen ska få betyg 4 krävs dessutom att studenten
i den visar en god förståelse för hur dessa begrepp och teorier
hänger samman med varandra. För att uppsatsen ska få betyg 5 krävs
att studenten i den kan föra abstrakta resonemang kring kulturteori, kommunikations-
och kognitionsvetenskap. 2. Språk. Uppsatsen ska vara skriven
på korrekt och välformulerad svenska, idiomatisk, fri från syftningsfel,
väl sammanhängande med tydliga logiska samband utskrivna. Texten som
helhet ska ha en lämplig och konsekvent disposition. Stycken ska vara
logiskt kopplade till varandra och ha en lämplig disposition. Rubrikerna
ska vara väl valda och förekomma lagom ofta (utifrån ett funktionellt
perspektiv). Termer och fackord ska vara förklarade där så
behövs. Punktuppställningar och andra språkliga utformningar ska
vara korrekt genomförda. Texten ska vara anpassad för sin tänkta
mottagare på alla ovan nämnda nivåer. Här följer
en lista med fem punkter som handlar om vilken språklig stil du kan försöka
eftersträva: Saklig men inte onödigt formell. PRECISION:
Använd termer och begrepp enhetligt och entydigt. Skriv på allmänspråk
så långt det går (undvik t ex onödiga modeord och luddigheter).
ÖVERSKÅDLIGHET: Planera styckeindelning, rubriker, mellanrubriker symmetriskt
och konsekvent. Låt innehållsförteckningen synliggöra strukturen.
KONCENTRATION: Håll dig till saken. Undvik talspråklig mångordighet,
utan att ge avkall på begripligheten. Fackspråklig
men inte svårbegriplig. Använd och förklara facktermer i löpande
text, i not eller i ordlista. Förklara ordet första gången du
använder det, hänvisa till förklaringen vartefter i texten. Resonerande
och reflekterande. Ha ett resonerande och reflekterande förhållningssätt:
värdera och diskutera källor och tidigare forskning, i till exempel
bakgrundsavsnitt och i diskussion av resultat. Korrekt. Var hederlig
gentemot andra undersökningar och auktoriteter inom området. Referera
till dina källor i den löpande texten! Använd Svenska skrivregler
eller TNC:s skrivregler för språkriktighet (till exempel citat, källhänvisningar,
förkortningar, siffror i text). Använd Svenska akademiens ordlista för
stavning och böjning. Använd Svenska datatermgruppen! Korrekturläs! Personlig
men inte subjektiv. Skriv "jag" när du menar "jag". (Passivform
passar där t ex undersökningen står i fokus.) Visa ditt eget intresse
och engagemang, i till exempel inledningen och avslutningen. Vänd dig till
läsaren! 3. Utformning & layout. Texten ska vara lättillgänglig,
tydlig, korrekt och följa de typografiska konventioner som finns. Texten
ska vara väl korrekturläst. Rubriknivåer ska vara synliga och
överskådliga. Källförteckningen ska vara korrekt utformad.
Raderna i texten ska vara lagom långa, nya stycken korrekt markerade. Förkortningar,
siffror i text och dylikt. ska vara korrekt återgivna. Uppsatsen ska ha
de obligatoriska delarna titelsida, abstract (på engelska), innehållsförteckning
och källförteckning, utöver själva brödtexten. Eventuella
bilder och diagram ska ges ordentligt utrymme samt ha bildtext och källhänvisning. Det
slutliga betyget på kursen utgör en sammanfattning av alla ovanstående
insatser PortfolioPortfolio har länge använts
som medel av konstnärer, designers och arkitekter för att visa upp sin
produktion. Det är traditionellt en samling av sådant (målningar,
skisser, modeller, etc.) som man tycker sig ha anledning att visa upp och som
man bedömer kan öka värdet av den egna kompetensen och av självpresentationen
i stort. I allmänhet råder stor valfrihet och uppfinningsrikedom när
det gäller utformningen av en portfolio, vare sig den förekommer som
objekt eller som webb- och multimedieproduktion. I själva verket är
själva formgivningen av en portfolio en gestaltningsform i sin egen rätt
och som dessutom raskt ökar i popularitet. En portfolio används
i denna kurs som benämning på den samling av arbeten som en student
lämnar in i slutet av en kurs. En portfolio ska omfatta de specificerade
dokumenten (objekten, övningarna eller motsvarande), men själva inramningen
kan vara varierad och behöver inte specificeras på förhand. I
detta sammanhang är det portfolions innehåll som är det intressanta
och som kommer att bedömas, men det står var och en fritt att själva
experimentera med utformningen. För kursen 2D1348 gäller att
portfolion ska omfatta följande delar: · CV (högst 2 sidor) ·
Kontrollskrivning · en kortare uppsats (5 sidor) · en längre
uppsats (högst 6-8 sidor) · kort sammanfattning av en eller flera
artiklar (högst en A4 per artikel) · eventuellt andra kortare
inlämningsuppgifter på kursen Källförteckning (ett
urval av relevanta böcker på området)Becker, Howard (1986)
Writing for Social Scientists : How to Start and Finish Your Thesis, Book, or
Article (Chicago Guides to Writing, Editing, and Publishing). Chicago: University
of Chicago Press Jarrick, Arne & Olle Josephson (1998) Från tanke
till text. Lund: Studentlitteratur Schött, Kristina, Lars Melin, Hans
Strand & Bodil Moberg (1998) Studentens skrivhandbok. Stockholm: Almqvist
& Wiksell Strömqvist, Sven (1998) Uppsatshandboken. Stockholm:
Hallgren & Fallgren Svenska akademiens ordlista (SAOL), 11:e upplagan
(1986) Esselte Svenska skrivregler (1996) Esselte Se
vidare http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1347/kurslitt.html.
|