KTH

Skolan för datavetenskap och kommunikation

   
   

     
     
    arrow rigth
     
     
     
     
     
     

 

   

KTH / Nada / Utbildning / Kurser / 2D1347 / Rapport

Rapport

Delmoment och datum - Beskrivning av uppgiften - Rapportmall - Granskning och bearbetning av text - Rapportens språkliga stil - Arbetsgång - Bedömning och återlämning - Bedömningskriterier - Ämnesförslag för rapporterna

Kursens huvudsakliga examinationsform utgörs av en egen författad rapport på cirka 2 000 ord, räknat från inledning till och med slutsats (framsida, abstract, innehållsförteckning och referenslista räknas inte). Olika led i rapportskrivandet utgör också stommen i kursen. Ämnena för rapporten tar sin utgångspunkt i lektionerna och omfattar i stort sett kursens hela omfång, det vill säga muntlig och skriftlig kommunikation, informationsteknikens användning och teknikinformation och litteratur som hör till dessa områden. Rapporten ska utformas på ett sådant sätt att den kan ses som en förebild för hur rapporterna bör se ut i den högre tekniska utbildningen. Du förväntas självständigt söka efter information som är av relevans för ditt ämne med hjälp av bibliotek och nätet. Under lektionerna lär du dig grundläggande regler för att korrekt författa en rapport, till exempel regler för hur man refererar till undersökningar och hur man hänvisar till litteratur, sådant som kommer att vara av värde för dig som student under hela din KTH-utbildning. Handledning, inlämning och redovisning av rapporten sker enligt särskilda anvisningar som distribueras på lektionerna. Rapporten ska också presenteras muntligt. (Se vidare länkar på denna webbplats som hänvisar till arbetsgång för rapportskrivande, betygskriterier och ämnesförslag.)

Delmoment och datum

1. pm1 på rapporten. Inlämning enligt gruppschema
2. utkast. Inlämning enligt gruppschema
3. färdig rapport. Inlämning lektion 12
4. muntligt presentation av egen rapport
5. opposition på kamrats rapportpresentation
6. pm2 på rapporten. Inlämning 3/2

Beskrivning av uppgiften

Rapporten i kommunikation är en övning i att arbeta fram en längre text i flera steg: pm, utkast och färdig text, med ett antal granskningar och nedslag på vägen. Ämnen för rapporten finns i slutet av denna beskrivning.

Rapporten ska ha ett omfång på cirka 2 000 ord. Tänkt mottagare är en KTH-student, vilken som helst. Du skriver alltså för någon som skulle kunna vara du själv eller dina studiekamrater, men det kan lika gärna någon med en helt annan ämnesinriktning eller med annan ålder och bakgrund. Rapporten ska vara författad på funktionell och lättbegriplig svenska. Den ska ha en saklig men gärna personlig stil. Rapporten kommer att bedömas utifrån kriterierna språk, innehåll och typografi. Den ska skrivas enskilt. Se vidare "Bedömning och återlämning av rapporten".

Till din hjälp har du din kamratgranskningsgrupp och din lärare. Om du väljer ett ämne som din lärare inte behärskar lämnas rapporten till en fackgranskare på institutionen. Läraren kan dock alltid bedöma språk och typografi samt i vilken utsträckning texten är mottagaranpassad (läraren är ju del i den tänkta mottagargruppen!).

Arbetssättet kring rapportskrivandet kan liknas vid det professionella skrivandet, där man oftast skriver utkast som granskas och revideras i olika steg. På det sättet är skrivandet av rapporten ett sätt att öva det verkliga skrivandet även utanför högskolan. Rapportskrivandet är dessutom en bra övning inför andra skrivuppgifter under utbildningen. Den mall du skapar för kommunikationsrapportern kan du spara och återanvända på andra kurser.

Checklista för rapporten finns här.

Upp

Mall för utformning av rapport

Mallar för de obligatoriska delarna av rapporten finns att hämta här:

Titelblad Abstract Innehållsförteckning Referenser
LaTeXmall

Upp

Granskning och bearbetning av text

Följande punkter är tänkta att underlätta granskning och bearbetning av texter:

1. Att tänka på syftet: Framgår syftet med texten? Kommer texten att uppnå syftet?

2. Att anpassa texten efter läsaren: Har skribenten skrivit för sin läsare? Är texten anpassad till läsaren?

3. Att se till att innehållet är vettigt: Finns det bara med sådant som är relevant för läsaren och för ämnet? Fattas fakta som bör vara med? Håller sig skribenten till saken?

4. Att disponera materialet: Är dispositionen vettig utifrån textens syfte och målgrupp? Håller skribenten ihop det som hör ihop? Har texten en röd tråd?

5. Att ge texten en synlig struktur: Görs textens struktur synlig med hjälp av innehållsrika rubriker med lämplig underordning? Finns metakommunikativa inslag som underlättar för läsaren att orientera sig i texten?

6. Att ge texten en språklig form: Är språket tydligt och konsekvent? Är texten korrekt vad gäller skiljetecken, stavning, ordval och meningsbyggnad? Visas det språkligt hur texten hänger ihop innehållsligt? Är styckena lagom långa? Innehåller varje stycke en huvudtanke?

7. Att utforma texten grafiskt: Är texten överskådlig, lättläst och snygg att titta på? Är texten och dess delar (stycken, rubriker osv) utformade enligt typografiska tumregler? Är bilder och figurer vettigt utformade och använda?

Upp

Rapporters språkliga stil

En rapport kan ha många olika syften och oändligt många olika mottagare. Den rapport du står i begrepp att skriva inom kursen Kommunikation har dock som syfte att informera och eventuellt argumentera för ett ämne, och mottagaren är en allmän KTH-student (inte nödvändigtvis en D-teknolog). En bra utgångspunkt är att försöka vara saklig i texten, men för den skull inte opersonlig. Dina läsare är ju ungefär som du själv och de ska bli lockade till läsning och förstå innehållet. Och de målen uppnår du bland annat genom att hålla en saklig, begriplig och korrekt språklig stil.

Här följer en lista med fem punkter som handlar om vilken språklig stil du kan försöka eftersträva.

1. Saklig men inte onödigt formell. PRECISION: Använd termer och begrepp enhetligt och entydigt. Skriv på allmänspråk så långt det går (undvik t ex onödiga modeord och luddigheter). ÖVERSKÅDLIGHET: Planera styckeindelning, rubriker, mellanrubriker symmetriskt och konsekvent. Låt innehållsförteckningen synliggöra strukturen. KONCENTRATION: Håll dig till saken. Undvik talspråklig mångordighet, utan att ge avkall på begripligheten.

2. Fackspråklig men inte svårbegriplig. Använd och förklara facktermer i löpande text, i not eller i ordlista. Förklara ordet första gången du använder det, hänvisa till förklaringen vartefter i texten.

3. Resonerande och reflekterande. Ha ett resonerande och reflekterande förhållningssätt: värdera och diskutera källor och tidigare forskning, i till exempel bakgrundsavsnitt och i diskussion av resultat.

4. Korrekt. Var hederlig gentemot andra undersökningar och auktoriteter inom området. Referera till dina källor i den löpande texten! Använd Svenska skrivregler eller TNC:s skrivregler för språkriktighet (till exempel citat, källhänvisningar, förkortningar, siffror i text). Använd Svenska akademiens ordlista för stavning och böjning. Använd Svenska datatermgruppen! Korrekturläs!

5. Personlig men inte subjektiv. Skriv ”jag” när du menar ”jag”. (Passivform passar där t ex undersökningen står i fokus.) Visa ditt eget intresse och engagemang, i till exemepel inledningen och avslutningen. Vänd dig till läsaren!

Upp

Arbetsgång

1. Välj ett ämne för rapporten utifrån listan på rapportämnen. Har du förslag på eget ämne, kontakta din lärare för diskussion.

2. Studera listan för workshops och välj 2 - 3 tillfällen som är lämpliga för ditt val av rapportämne och för dig själv. Vad behöver du lära dig mer om för att rapporten ska bli bra och för att du ska höja din egen kompetens inom området kommunikation?

3. Skriv en pm (pm1) på rapporten där du anger följande: ämnesval, val av workshops, egna tankar och funderingar kring rapportskrivandet, egna tidigare erfarenheter av muntlig och skriftlig presentation. Inkludera även gärna egna reflexioner kring kursupplägget och de första föreläsningarna. Omfång 1 - 1 1/2 sida.

4. Lämna denna pm till din lärare enligt kursschema. E-posta gärna! På efterföljande lektion får du tillbaka din pm med kommentarer.

5. Börja arbeta på rapporten: disposition, källsökning, inläsning. Kontakta gärna din lärare om du stöter på problem eller kör fast.

6. Skriv ett utkast på rapporten. Bestäm själv hur pass färdig rapport du lämnar in. Utkastet ska dock minst innehålla: titel, syftes- och problemformulering, avgränsning, disposition, källförteckning samt minst ett avsnitt löpande text (t ex inledningen eller en litteratursammanfattning).

7. Kopiera ditt utkast i 3 exemplar och lämna det till din lärare och till din kamratgranskningsgrupp enligt schema.

8. Läs ditt och dina kamratgranskares utkast och förbered en genomgång av texterna till nästa lektion (enligt schema). Hela lektionen ägnas åt dessa texter och du får också tillbaka ditt utkast av din lärare, för vidare bearbetning.

9. Skriv färdigt din rapport med utgångspunkt från kamratgranskarnas och övningslärarens synpunkter på utkast.

10. Lämna in en papperskopia av den färdiga rapporten lektion 12. Det är inte tillåtet att lämna in en elektronisk version av rapporten.

11. Förbered och genomför en muntlig presentation av rapporten inför hela övningsgruppen enligt schemat. Tänkt mottagare är dina studiekamrater. Syftet är att intressera åhörarna för rapportens innehåll. Välj att presentera hela innehållet eller delar av det. Motivera val av innehåll.

12. Förbered dig på att opponera på minst en av dina kamratgranskares presentationer. En beskrivning av opponentuppgiften kommer att finnas på webbplatsen. Var uppmärksam på vilken dag de ska göra sina presentationer (det behöver inte vara samma dag som din egen presentation). Minst en opposition måste du göra; om ni vill kan ni fördela arbetet i gruppen och opponera på var sin rapport. Planera detta gemensamt.

13. Skriv ytterligare en pm (pm2) med reflexioner på rapportskrivande och kommunikationskursen som helhet (se även punkt 3) med ledning av bland andra följande frågor: Vad har du lärt dig på kursen? Är det något moment på kursen du tycker har varit onödigt? Hur har du använt kunskaperna från de workshops du valt i din rapport? Lämna in pm2 senast din sista lektion (papperskopia eller e-post).

Upp

Bedömning och återlämning av rapporten

Rapporten bedöms och betygssätts sedan i första hand av din lärare. Om du inte är nöjd med bedömningen konsulteras i första hand de andra lärarna, i andra hand en extern granskare. Rapporten återlämnas cirka 3 veckor efter sista inlämningsdagen.

Bedömingskriterier

Hur bedöms rapporten? Denna fråga dyker ofta upp i olika diskussioner på övningar. Här följer en specificering av vilka kriterier som gäller för bedömning av rapporten. Om du har eventuella frågor vad avser just detta kan du lämpligen vända dig till din lärare eller kursansvarig.

Språklig bedömning

Rapporten ska vara skriven på korrekt och välformulerad svenska, idiomatisk, fri från syftningsfel, väl sammanhängande med tydliga logiska samband utskrivna. Texten som helhet ska ha en lämplig och konsekvent disposition. Stycken ska vara logiskt kopplade till varandra och ha en lämplig disposition. Rubrikerna ska vara väl valda och förekomma lagom ofta (utifrån ett funktionellt perspektiv). Termer och fackord ska vara förklarade där så behövs. Punktuppställningar och andra språkliga utformningar ska vara korrekt genomförda. Texten ska vara anpassad för sin tänkta mottagare på alla ovan nämnda nivåer.

Typografisk bedömning

Texten ska vara lättillgänglig, tydlig, korrekt och följa de typografiska konventioner som finns (se t ex Frenckner och Rombergers "Tumregler för typografisk utformning" och Rombergers "Utformning av enkla dokument med datorstöd" - finns hos kursansvarig). Texten ska vara väl korrekturläst. Rubriknivåer ska vara synliga och överskådliga. Källförteckningen ska vara korrekt utformad. Raderna i texten ska vara lagom långa, nya stycken korrekt markerade. Förkortningar, siffror i text etc. ska vara korrekt återgivna. Rapporten ska ha de obligatoriska delarna titelsida, abstract (på engelska), innehållsförteckning och källförteckning, utöver själva brödtexten. Eventuella bilder och diagram ska ges ordentligt utrymme samt ha bildtext och källhänvisning.

Bedömning av innehållet

Innehållet ska vara anpassat till rapportens omfång och mottagare. Syftet med texten ska vara tydligt angivet, och avgränsningarna som gjorts ska vara konsekvent redovisade och genomförda. Texten ska ha ett tilltal där läsaren uppmärksammas, och eventuella komplicerade resonemang ska förklaras och sättas i ett sammanhang. De källor som används ska vara refererade till i texten och författaren ska tydligt redovisa när och hur källorna använts.

Upp

Ämnesförslag för rapporter

Upp

I kursfordringarna för Kommunikation ingår bl a att skriva en rapport om cirka 2 000 ord (för övriga kursfordringar se ovan). Skrivandet av denna rapport är en individuell uppgift. Ämnet för denna rapport ska diskuteras med övningsläraren. Texten kommer att skrivas i olika etapper under kursens gång, i olika skeden kommer studentkamrater att granska och diskutera din text. I övningarna kommer vi att diskutera författandet och utformningen av rapporten. Den färdiga texten ska inlämnas lektion 12 hos din lärare eller i dennes postfack i hus E.

Nedanstående ämnen är att betrakta som förslag där både innehåll och rubrik kan varieras efter önskemål. Även andra ämnen för rapporten är möjliga att välja, detta ska dock ske i samråd med övningslärare.

Det är viktigt att tänka på att i samtliga rapporter ska den kommunikativa aspekten vara i fokus. Detta gäller således även när du skriver om sådana ämnen som har med ny och avancerad teknologi att göra. Skriver du till exempel om Artificiell intelligens (AI), så ska rapporten behandla dess betydelse för kommunikation, men däremot kanske inte om dess tekniska eller filosofiska aspekter.

Den tänkta mottagaren för rapporten är den allmänbildade och intresserade KTH-studenten. Skriv alltså en text som du själv skulle vilja läsa, men räkna inte med att alla läsare t ex har särskilda förkunskaper i datateknik.


MODELLER OCH METAFORER FÖR KOMMUNIKATION

Design som kommunikation. Från 80- och tidiga 90-talets fokus på användarvänlighet och gränssnitt
har man inom Människa-Datorinteraktion (MDI) allt mer börjat intressera
sig för hur man ska kunna designa interaktionen med programmet på ett
för användaren användbart sätt (eng. nyckelord: usability). För att
kunna göra det krävs insikter i hur aktiviteten som ska stödjas med det
nya systemet utförs och i vilket sammanhang. Detta har varit självklart
inom närliggande designområden som arkitektur och industridesign. Gör en
kritisk analys av någon/några av dina vardagsprylar eller en website och
diskutera utifrån begreppet användbarhet vilka fördelar och nackdelar de
har. Hur väl är de anpassade till ditt behov? Vilka funktioner behöver
du verkligen - vilka inte? Vad är tilltalande design för dig?

IT-politik. I politiska sammanhang har informationsteknologiska frågor numera en självskriven plats. Ofta har de olika politiska partierna och intressegrupperna i samhället IT som en del av sina politiska program. Man kan tänka sig att diskussionerna om IT på denna politiska nivå ofta är allmän och framtidsorienterad, på så sätt att man beskriver ett samhälle där människor kommunicerar med hjälp av tekniken på ett särskilt (utopiskt? dystopiskt?) sätt. Hur ser dessa sätt ut? Hur blir IT en viktig del av en framtidsvision och hur blir det kanske ibland ett sätt/en metod att förverkliga en samhällelig utopi? Studera den bild och de metaforer som används av politiker och opinionsbildare för att beskriva kommunikationen i framtidens samhälle!

Kommunikation och demokrati.

Cyborgkommunikation. Den växande integrationen av människa och maskin, av biologiska och digitala system går ibland under namnet cyborg. Cyborgen - både människa och maskin - är en vanlig aktör i science fiction sammanhang, men den är inte bara en fiktiv framtidsvision utan också vanlig i modern teknik, biologi och medicin. Beskriv några aktuella tillämpningar av integrerade människa-maskinsystem, t ex i form av transplantationer, implantat och andra exempel som du själv känner till och diskutera särskilt vad som kännetecknar kommunikationen med/mellan cyborgare.

Science fiction. Populärkulturen är ett viktigt fält för förhandling av värden av olika slag. Bland annat är det viktigt i sådana genrer som science fiction och fantasy, både som litteratur, film och dataspel, att gestalta möjliga framtidsscenarier utifrån de problem och möjligheter som vi förknippar med samtidens tekniska utveckling. I sådana scenarier tar kommunikationen mellan människor och maskiner ofta en viktig plats och är i själva verket en förutsättning för att skapa en berättelse och en intrig. I din rapport kan du utgå från någon science fictionberättelse för att beskriva hur författaren tänker sig kommunikation i framtiden? Hur blandas fiktion och vetenskap i sådana skildringar?

IT och kultur. Kan man säga att utvecklingen inom informationstekniken är särskilt beroende av ett visst sätt att förstå språk och kommunikation? Dvs. det sätt som förknippas med det vi kan kalla det västerländska tänkandet? Hur kan informationsteknologin förverkligas i det mångkulturella samhället? Vilka normer om kulturellt baserade kommunikationsuppfattningar förmedlas (omedvetet eller medvetet) genom den nya tekniken?

KOMMUNIKATION OCH TÄNKANDE

Kan datorer förstå språk? Mycket forskning har gjorts och görs vad avser möjligheterna att kommunicera med datorer med hjälp av naturligt språk (t ex det vanliga talspråket). Tillämpningarna finns bl a inom databasområdet samt inom området för hjälp- och expertsystem. I din rapport kan du ta upp forskningsläget och diskutera möjligheter och problem inom detta område.

Psykologi och datorer. Kognitionspsykologin sysslar bl a med studier av tänkande, medvetande, minne och inlärning. Detta ämne har självklara tillämpningar inom forskningsområden som människa-datorinteraktion (MDI), artificiell intelligens, robotik och autonoma system. Vad har man för nytta av psykologi när man utformar program för olika datorer (och för olika funktioner)? Hur har psykologiska teorier påverkat utformningen av dagens datorer och hur har påverkan även skett i motsatt riktning?

Kunskapsbaserade system. Artificiell Intelligens (AI) handlar om att bygga system som producerar resultat (output) som ger intrycket av att vara intelligenta. Med andra ord, om en annan varelse (människa eller djur) skulle komma fram till motsvarande resultat skulle man säga att det var intelligent. Kunskapsinsamling handlar om att samla in och representera information och kunskap på ett såpass övertygande sätt att man kan använda kriteriet 'intelligent' för att beskriva dess funktion. Kan de artificiella system vi använder i dag anses vara intelligenta på detta sätt? Om inte, hur kan vi utveckla sådana system? Vad ligger i begreppen 'intelligens', 'artificiell' och 'maskin'? Vilken betydelse har AI för kommunikation mellan människor, liksom mellan maskiner och människor?

Robotar och lärandet. Robotar är maskiner som vi tillverkar med syftet att de ska utföra vissa manuella och/eller kalkylerande uppgifter. För utvecklingen av funktionella robotar kan det vara viktigt att vi förser dessa med en perception och urskiljningsförmåga som är anpassad efter funktionen och som gärna arbetar med liknande distinktioner som vi människor använder oss av i våra liv. Är det ett önskemål att robotar utvecklas i denna kommunikativa riktning eller är det bra att robotar utvecklar andra kommunikativa förmågor än de vi redan har? Ska robotar likna människor eller ska de inte göra det? Välj något eller några konkreta exempel på robotar för att beskriva och visa hur teknikerna tagit ställning i dessa grundläggande kommunikativa frågor.


TAL OCH SAMTAL

Talteknologi. Talsyntes - att skapa konstgjort tal - är språkteknologins hittills mest framgångsrika område med viktiga tillämpningar inom bank- och reseområdena samt inom olika tillämpningar och stöd för handikappade. Det angränsande området taligenkänning är också under stark utveckling och kommer, om det utvecklas övertygande tillämpningar, att kunna förändra interaktionen mellan människa och maskin. Men vägen till sådana framgångsrika applikationer är svår: diskutera några av de kommunikativa svårigheter som föreligger och aktualiseras av olika utvecklingar inom talsyntes och taligenkänning.

Datainfluenser i språket. Den tekniska utvecklingen påverkar samhällsförändringar men även vårt sätt att tala. Den omfattande förändringen med avseende på elektronisk kommunikation som vårt samhälle just nu genomgår speglas också i språket och mer konkret syns det på vilka ord med datoranknytning som smyger sig in i det talade språket. Omvänt kanske vardagliga metaforer används för att förstå vissa aspekter av de tekniska systemen, t ex att jämställa IT med en motorväg som man "kör" på och som kan "köra av" eller "köra på" och som kanske "leder" någonstans. Studera detta samspel mellan teknik och språk genom några aktuella exempel.

Hackers och crackers diskurser. Vissa grupper i samhället är särskilt integrerade med informationstekniken, det gäller vissa yrkesgrupper och tillämpningsområden, men kanske i synnerhet de sub-grupper där en viss form av datoranvändning också förknippas med en särskild identitet. Kanske denna identitet kännetecknas av mycket avancerad datoranvändning men även en stor grad av kritik eller likgiltighet för övriga aspekter av det sociala livet. Kanske datoranvändningen för dem har andra syften än att förbättra de system som stöder en rådande samhällsstruktur. Kanske en studie av hackers och nördars diskurs kan hjälpa oss att förstå på vilket sätt de uttrycker en form av motstånd eller likgiltighet mot ett samhälle?

Det talade språket. En betydande del av den samtida kommunikationsforskningen handlar om att studera vad som händer i det talade språket. Det talade språket förefaller ofta vara ofullständigt, inkorrekt och "fult" men i själva verket kanske dess ofullständiga karaktär kan ses som en positiv egenskap som innebär god anpassningsförmåga till olika situationer. Som en del av denna uppgift kan du med hjälp av bandspelare spela in ett samtal från någon valfri situation och analysera struktur, form och innehåll i detta samtal med hjälp av begrepp från litteraturen. Sådana samtal kan vara t ex ett samtal kring ett middagsbord, ett samtal mellan två vänner, ett gräl i en parrelation, kommunikationen i ett klassrum eller en intervju på televisionen (eller något annat konkret exempel som du själv föreslår).

Det inklusiva språket. Manligt och kvinnligt språk finns det många ytliga stereotyper kring. Det är ett populärt föreläsningsämne med hög igenkänningsfaktor. Tyvärr brukar dessa presentationer sällan förklara eller diskutera de underliggande faktorerna; mäns och kvinnors olika villkor i samhället eller hur dessa villkor kan överbryggas. Det har visat sig att både män och kvinnor uppfattar det som om kvinnorna pratar mer i en grupp när den
faktiska mätningen visar att man pratat lika mycket. En annan aspekt av
kön och språk är att det har utformats utifrån det manliga perspektivet
och erfarenheten. Vi använder uttryck som "till det projektet behövs tre
man" och "mannen på gatan", yrkesbetäckningar som riksdagsman och
tjänsteman samt präster, läkare, fotbollsspelare i relation till
kvinnliga präster, kvinnliga läkare och damfotbollsspelare. Diskutera
könsroller i språket och/eller samtal i förhållande till vår historia
och kultur. Vad har kön för betydelse i språket och betyder detta något
för kvinnors och mäns olika villkor i samhället?

Språkkulturer. Man kan säga att mänskliga samhällen både liknar och skiljer sig från varandra med avseende på språkanvändning. Sätten att kommunicera är kulturberoende och möten mellan olika kulturer innebär ofta ett möte mellan olika språkkulturer. Använd detta rapportämne för att diskutera språket (särskilt i dess talade form) i relation till olika kulturer och särskilt mötet mellan olika kulturer.


RETORIK

Kommunikation och marknadsföring. Retorik förstått som konsten att övertyga är förstås en viktig del av den verksamhet som kallas reklam och marknadsföring. Dessa verksamheter har som sitt syfte att manipulera eller på annat sätt ändra attityder och beteenden hos människor. Begrepp och termer från retoriken kan användas för att beskriva och analysera olika reklam och marknadsföringstexter (och bilder). Under denna rubrik kan du försöka använda sådana begrepp för att analysera en reklamtext som intresserar dig för att förstå hur den är strukturerad på ett retoriskt sätt.

Politisk retorik. Politik är ett annat område där viljan att övertyga spelar en stor roll. En känd svensk politiker har t ex sagt att politik är "konsten att vilja". Man utövar sitt viljande bland annat med hjälp av språket och detta sker ofta med hjälp av de kommunikativa strategier och "knep" som kan kallas för retoriska. Här kan du välja ett exempel från politisk kommunikation för att med hjälp av retoriska begrepp beskriva och analysera detta tal eller denna text.

Kroppsspråk. När vi träffas och kommunicerar med varandra är det betydelsefullt att iaktta vad vi säger men också hur vi säger detta, och hur gester, mimik och andra rörelser kan stödja eller förstärka det vi avser. I själva verket är detta en mycket viktig del av vardaglig ansikte-mot-ansikte-kommunikation, utan vilken vi kanske skulle behöva ett mycket mer exakt talat språk. Kroppsspråket är kulturellt varierande och det råder inga universella konventioner inom detta område. Betydelsen av kroppsspråk blir kanske extra tydlig när vi kommunicerar elektroniskt, för vi blir då medvetna om hur viktig denna funktion är för att stödja en vardaglig kommunikation. Under denna rapportrubrik kan du diskutera olika aspekter av kroppsspråk, t ex vilken betydelse det har i vardaglig kommunikation, i kommunikationen i medierna eller hur den skiftar i ett mångkulturellt samhälle.


TYPOGRAFI OCH DATORSTÖD FÖR SKRIVPROCESSEN

Elektroniska böcker . Det har relativt nyligen utvecklats en gemensam standard för elektroniska böcker som kallas "Open e-book" och som flera stora tillverkare har knutit sig till, t ex Softbook, Nuovomedia och Everybook. I dag finns en hel del titlar tillgängliga på CD-ROM och på Internet, inte bara handböcker och manualer utan även fackböcker och skönlitteratur. Utmaningen för e-book industrin är att producera "böcker" som i läsvänlighet motsvarar eller påminner om kvaliteten hos vanliga (pappers) böcker. Diskutera denna utveckling ur ett kommunikativt perspektiv, med särskild hänsyn tagen till användares läsning av böcker. Kommer e-book-industrin att förändra vårt läsande på ett annat sätt än dagens vanliga datorer och dataskärmar gör? Hur fungerar de nuvarande tillämpningarna på detta område i kommunikativ mening?

Datorn och skrivprocessen. Den tekniska utvecklingen har inneburit en stor förändring för dem som använder skrivande och text i sitt arbete/utbildning. Datorer används genom hela skrivprocessen och författaren/skribenten har därvid tillgång till en hel rad med hjälpmedel (varav kanske endast en bråkdel faktiskt kommer till användning). Detta gäller både vid skrivprocessen betraktad som en individuell verksamhet och andra former för mer kollaborativt skrivande. Diskutera kritiskt hur datorn stödjer de olika stadierna i skrivprocessen. Vilka möjligheter finns? Vilka problem har eventuellt uppstått för skribenter till följd av teknikens utformning?

Läs- och skrivsvårigheter och andra kommunikativa handikapp. Sverige tillhör de länder i världen där man snabbast fick en läskunnig majoritet av befolkningen. Detta skedde redan från reformationen och framåt när enkla men stränga läskunnighetstest var en naturlig del av församlingsprästernas husförhör. På 1800-talet var det för de flesta människor inte något större problem att ha läs- och skrivsvårigheter, arbetsvillkoren i ett samhälle som dominerades av jordbruk och manuellt industriarbete förutsatte inte alltid användningen av texter. I dag ställer arbetslivet och samhällsliv andra och större krav på denna kommunikativa förmåga. Man kan fråga sig om den ökande datoriseringen och beroendet av gränssnitt som bygger på texter kommer att göra det svårare för människor som eventuellt har dessa problem? Eller kommer vi att kunna utveckla verktyg som stöder deras kommunikativa färdigheter, t ex att utveckla dialog och samtal?


TEXTER OCH SKRIVANDE I UTBILDNING OCH ARBETSLIV: TEKNIK, VETENSKAP OCH POPULÄRVETENSKAP

Kommunikation och medier i (civil-) ingenjörens vardag. En (civil-) ingenjör använder en stor del av sin vardag i arbetet till att kommunicera. I själva verket vittnar många ingenjörer om att de ägnar mer tid åt att skriva och prata med andra, enskilt eller i grupp, än den tid de ägnar åt "ren" teknik. Men man kan fråga sig vad teknikutvecklingen vore utan denna miljö av kommunikation där avstämning och förhandling sker. Sök upp några verksamma ingenjörer på deras arbetsplats (här kan man tänka sig olika typer av ingenjörsarbetsplatser, t ex inom programmering, konstruktion, Internetutveckling, etc.) och gör intervjuer med dem. Följ dem gärna under några dagar för att se hur deras vardag kan gestalta sig med avseende på de olika verksamheterna. Diskutera särskilt de olika kommunikationssituationer där de befinner sig och vad olika genrer och medier för kommunikation betyder i deras vardag.

Datorstöd för samarbete. Datorer som stöd för samverkan mellan människor i olika verksamheter går ofta under benämningen CSCW (Computer Supported Cooperative Work) i forsknings- och utvecklingssammanhang. Allt fler datortillämpningar avser att stödja samarbete och kommunikation. Vilka är problemen vid utformningen av sådana verktyg? Vilken typ av verktyg behövs för att kunna utveckla samarbete i olika verksamheter? Om de tekniska problemen kan överbryggas, vilka problem och möjligheter kan då finnas vid användningen av samarbetsteknologi?

Elektroniska sekreterare. Gamla tiders sekreterare får nya arbetsuppgifter samtidigt som en del av de uppgifter som traditionellt har förknippats med deras yrkesgrupp successivt försvinner, bl a som ett resultat av den tekniska utvecklingen. Med sekreterarnas kompetens inom skrivandet försvinner också en mängd "tyst kunskap" som kan vara svår att ersätta med maskiner och tekniska funktioner. Vad händer med detta yrke i IT-samhället? Kan sekreterarnas uppgifter utföras av s.k. agenter? Vad kan vi förstå som vinster respektive förluster i denna process där skrivstödet ändrar form?

 

TEXTER PÅ WEBBEN

"Det var på webben vi mötte varandra". E-post, datorkonferenser, BBS, chat och MUD är några av de olika former för elektronisk kommunikation som snabbt ökar i omfattning. Man kan fundera på hur dessa nya kommunikationsformer liknar och skiljer sig från traditionella kommunikationsformer (t ex att tala med varandra eller skriva på traditionellt vis) och om denna förändring har någon återverkan på samhället i stort. Diskutera olika former av datorstödd kommunikation ur användarnas perspektiv. Vad innebär dessa nya medier? Vilka möjligheter och problem kan aktualiseras? Vilka krav ställer de på användarna? Hur kan de jämföras med andra kommunikationsformer? Under denna rubrik kan du studera sådant som vänskap och relationer på webben, umgängeston vid personliga möten och vid datormedierad kommunikation, e-post och Internetanvändning som ett redskap för kontroll och övervakning (av arbetsgivare och myndigheter).

Bra webbdesign.

Konstnärliga aspekter på design av gränssnitt. Att utforma ett gränssnitt har många konstnärliga aspekter. Detta blir mer och mer uppenbart när flera interaktionskanaler kan tas i anspråk. Vilken betydelse kan en dramaturg, scenograf eller konstnär ha för utformningen av gränssnitt? Vad kan en skulptör, rockmusiker eller filmvetare tillföra?


INFORMATIONSSÖKNING OCH BIBLIOTEKSANVÄNDNING

Cybrarian - navigatör i cyberspace. Rollen som förmedlare av information (t ex bibliotekarier) har sedan relativt lång tid varit byggd kring användningen av avancerad informationsteknologi, men kanske håller ändå rollen på att förändras ytterligare när Internet som en källa för information blir alltmer förgrenad och differentierad. Vilka behov kan vi identifiera för framtidens "cybrarians", vilken kompetens kommer de att kunna ha som både liknar och skiljer sig från den som vanliga användare har?

Sökverktyg i kommunikativt perspektiv. Olika verktyg som sökprogram och browsers förutsätter ett särskilt förhållningssätt till kommunikation. De browsers vi använder i dag har kanske både fördelar och nackdelar i ett perspektiv där vi strävar efter de ideala verktygen för informationssökningen. Använd några samtida sökverktyg för att kritisera deras utformning och skissa samtidigt på en tänkt kommunikativ utformning av ett bättre verktyg.

IT och lärande. Platser och institutioner för förmedling av kunskap - skola, museum, bibliotek, medier och populärkultur - använder på olika sätt den utvecklade informationsteknologin. Kanske kan tekniken stödja utvecklingen av lärandet? Finns det sådana kvaliteter i lärandet som tekniken inte kan stödja? Vilka är de kommunikativa kvaliteter i lärandet som tekniken borde kunna stödja?

Upp


 
Sidansvarig: Informationsred., Nada, KTH <infomaster@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2004-01-20