Exempel på uppsatsämnen i Kommunikation 1996

OBS! Du kan välja en annan titel än den som anges här.

Datorn och skrivprocessen

Den tekniska utvecklingen under 80-talet har inneburit en stor förändring för dem som skriver som en del av sin dagliga arbete eller utbildning. Datorer används nu genom hela skrivprocessen, och författarna har därigenom tillgång till en stor arsenal av hjälpmedel. Det gäller både den individuella skrivprocessen och möjligheterna att samverka vid författandet. Diskutera kritiskt hur datorn stödjer de olika stadierna i skrivprocessen. Vilka möjligheter finns? Vilka problem har eventuellt uppstått för skribenter till följd av teknikens utformning?

Mer information från: Kerstin S.Eklundh, Rickard Domeij

Att "mötas via dator": en ny kommunikationsform

Datorpost, konferenser och BBS-er är några av de elektroniska kommunikationsmedier som skapats under de senaste årtiondena och som nu börjat få återverkningar inom hela samhället. Diskutera olika former av datorstödd kommunikation ur användarnas perspektiv. Vad innebär dessa medier? Vilka nya möjligheter ger de? Vilka krav ställer de på användarna? Hur kan de jämföras med andra kommunikationsformer?

Specialla inriktningar/teman:

* Vänskap via datornät och i verkligheten

* Umgängeston vid personliga möten och vid datorkommunikation

* E-post: ett kontrollinstrument för arbetsgivaren?

Mer information från : Kerstin S. Eklundh

Har vi elektroniska sekreterare i framtiden?

Gamla tiders sekreterare börjar försvinna, delvis som en följd av den tekniska utvecklingen. Med dem försvinner också en mängd "tyst kunskap" och kompetens som är svår att ersätta med maskiner. Vad händer med sekreteraryrket i IT-samhället? Kan sekreterarnas arbetsuppgifter delvis utföras av moderna s.k. agenter? Vad vinner man, och vad förlorar man?

Datorhjälpmedel för översättning

Datateknikens kanske första stora språkliga utmaning var översättning. Den visade sig mycket svårare än man trott, och ännu har man inte lyckats skapa ett översättningsprogram som ens kommer i närheten av den mänsklig förmågan. För de flesta programutvecklare är målet inte längre fullt automatisk maskinöversättning, i stället satsar man på stöd för mänsklig översättning.

Förslag på skrivuppgift: Skriv om hur ett visst översättningsprogram är konstruerat och fungerar, vilka fördelar men också vilka svårigheter och risker som finns i att automatisera eller stödja mänsklig översättning. Mer information från: Rickard Domeij.

Talteknologi

Talsyntes - att skapa konstgjort tal - är språkteknologins hittill mest framgångsrika område med viktiga tillämpningar som bank-på-telefon och handikapphjälpmedel. Nu är också det angränsande området taligenkänning nära ett genombrott som kommer att förändra interaktionen mellan människa-maskin på ett revolutionerande sätt. Trots det finns många tekniskt-språkliga svårigheter och begränsningar i tekniken.

Mer information från: Rickard Domeij.

Automatisk språkkontroll finns det?

Hur får man datorn att hjälpa skribenter granska sina texter, hitta fel och förbättra dem? De språkkontrollprogram som funnits för engelska i flera år har fått utstå mycket kritik. Idag finns enkla program för språkkontroll på svenska. Är de värda att användas? Kan de göras bättre?

Förslag på skrivuppgift: Pröva ett språkkontrollprogram för svenska och skriv om det utifrån ett resonemang om konstruktion, språkregler och användbarhet.

Mer information från: Rickard Domeij.

Datorverktyg för skrivplanering

Planering är en viktig del av skrivprocessen. Det handlar om att samla material och ideer, att organisera materialet, och att skapa en plan för själva texten. Många vill bara använda papper och penna under detta stadium, men datorn kan ofta vara till hjälp t.ex. genom att underlätta disposition och överblick av materialet. Uppsatsen kan t.ex. gå igenom några olika typer av datorprogram som sägs stödja planering, och diskutera deras utformning och användbarhet.

Mer information från: Kerstin S. Eklundh

Kommunikationsformer och -media i ingenjörens vardag

En ingenjör använder en stor del av sin arbetstid till att kommunicera: gå på möten, skriva rapporter och svara på brev etc. Sök upp några ingenjörer på deras arbetsplats och gör intervjuer. Rapportera med speciell tonvikt på vad olika kommunikationsmedier betyder för ingenjörens dagliga arbete.

Att läsa böcker på datorn

Redan i dag finns det en hel del böcker som säljs på CD-ROM. Det finns inte bara handböcker till datorprogram och uppslagsverk utan även böcker av underhållningskaraktär. Böcker kan naturligtvis också distribueras via datornät, åtminstone när man löst en del juridiska frågor. Tror du att vi i framtiden kommer att läsa böcker på datorn?

Mer information från: Kerstin Frenckner

Tidningar via datorn

Att skriva ut tidningar på papper och distribuera dem är tidsödande, dyrt och kräver mycket papper. Nu finns många tidningar på WWW. Kommer vi i framtiden att få tidningen distribuerad via datornät (kabeltevenät) och läsa den på datorskärm?. Sök upp litteratur om denna nya utveckling och skriv en översikt.

Tänkbara inriktningar av uppsatsen:

* Användarperspektiv: hur är det att söka information i en elektronisk tidning jämfört med papperstidningar? Vad är konsekvenserna för design av tidningar?

* Ekonomiskt perspektiv: kan elektroniska tidningar gå med vinst?

Mer information och tips från: Kerstin Frenckner.

Att handla varor och tjänster via Internet

Utvecklingen av de internationella datornäten går svindlande fort. Allt flera företag marknadsför sig via Internet. Man kan redan beställa många varor via nätet och få dem levererade inom några dagar. Vilka fördelar finns med denna utveckling, och vilka är riskerna?

Alternativ inriktning av ämnet: "Reklam på WWW".

Sätteknikens historia

Före sättningen blev handskrivna böcker systematiskt kopierade. Blytekniken var länge den gängse men har numera övertagits av datorer. Varje byte av utrustning har inneburit ändringar i kvaliteten som så småningom anpassats till behoven. Skriv en översikt över sätteknikens historiska utveckling. Det finns åtskilliga handböcker som har ett historiskt avsnitt. Mer information från: Staffan Romberger

Bildtelefonen - kommer den att ge oss en rikare kommunikation?

I flera årtionden har man pratat om bildtelefonens ankomst, men nu ligger den kanske ganska nära. Billig överföring av stora mängder data och att en tillräckligt stor andel av åtminstone en del av befolkningen köper den är vad som behövs. Men vad kommer den att innebära för vår kommunikation? Är den integritetskränkande? Kommer den att ersätta den rikare kommunikation vi får genom att träffas?

Läs- och skrivsvårigheter och den ökade datoriseringen

På 1800-talet var det för de flesta människor inte något större problem att ha läs- och skrivsvårigheter. Det gick rätt bra att leva ändå. Men i dag ställer både arbetsliv och samhällsliv stora krav i synnerhet på läsförmågan. Kommer en ökad datorisering att innebära att dessa personer kommer att få det lättare genom talade meddelanden, genom röstinmatning, genom stöd för skrivande (så att felaktigheter i den producerade texten tas bort) etc.? Eller kommer det bara att bli svårare för att det ställs allt högre krav på förmågan att kommunicera via skriven text?

Kroppsspråket

När vi träffas och pratar med varandra överför vi information inte bara genom vad vi säger utan också med gester, miner, genom att rodna etc. Detta kroppsspråk kan ibland förstärka det vi säger, men ibland kan också kroppsspråket förmedla ett annat budskap än det vi säger. Kroppsspråket är olika i olika länder och kulturer. Betydelsen av kroppspråk blir extra tydlig när man kommunicerar via datorer.

Kommunikation och marknadsföring

Ett bra budskap framkallar det slags inlärning, intryck, tro och handling, som åsyftas. Det gäller följaktligen att isolera de egenskaper hos konsumenten, som har betydelse för hur han reagerar. Budskapet anpassas sedan efter konsumentens förväntade reaktionssätt. Det här avsnittet är taget ur boken Jonsson E., 1985, Konsten att förföra konsumenten, ISBN 91 29 57260 6. Du kan t.ex. ta utgångspunkt i den boken och sedan leta vidare.

Postens roll förr, nu och i framtiden

Förr skrev vänner och släktingar ofta brev till varandra, när de i dag istället skulle ringa. På senare tid har telefax och e-post ersatt delar av den kommunikation som tidigare gjordes via brev. Om alla i framtiden har tillgång till telefax och e-post, kanske det inte finns något behov av traditionell post. Eller kommer posten att finna nya roller, t.ex. för att distribuera information som sänds digitalt till postkontoret och där skrivs ut på papper och delas ut till de boende i området?

Kryptering

Kryptering har gjorts av kungar och militärer under årtusenden, ofta med ganska enkla metoder. Men i och med att känslig information nu sänds över datornät finns ett stort behov av att koda den så att den kan tolkas bara av den som ska få läsa den. Denna kodning måste göras säkert och snabbt. Beroende på hur känslig informationen är ställs olika höga krav på säkerheten. Ett flertal metoder finns utvecklade. Diskutera några olika krypteringsmetoder på ett överskådligt och begripligt sätt.

Mer information från: Hans Liljenström (hali@nada.kth.se)

Inlärning av ordbehandlare

Det har gjorts en hel del studier av hur nybörjare lär sig en ordbehandlare, och vilka begrepp som är svåra för dem att förstå. Dessa studier har bl.a. relevans för hur en ordbehandlare bör vara konstruerad.

Mer information från: Kerstin S. Eklundh

Adaptiva gränssnitt

Det talas ofta om att ett gränssnitt ska vara adaptivt, dvs kunna anpassa sig till den som använder datorn. Hur kan man gå tillväga för att göra adaptiva gränssnitt? Vilka svårigheter finns? Är det enbart en fördel med adaptiva gränssnitt, eller finns det "risker" för användaren?

Mer information från: Kerstin S. Eklundh

Metaforer i människa-datorinteraktion

Användningen av en metafor för att beskriva datorers funktionssätt kan underlätta användarnas förståelse. Men det finns också många problem med metaforer. Uppsatsen kan utreda hur metaforer utnyttjas av användare och av systemutvecklare, och rapportera några forskningsresultat med avseende på hur metaforer påverkar tänkandet i samband med datorer.

Mer information från: Kerstin S. Eklundh

Konstnärliga aspekter på utformning av gränssnitt

Att utforma gränssnitt har många konstnärliga aspekter. Detta blir mer och mer uppenbart då fler interaktionskanaler kan tas i anspråk. Vilken glädje skulle en MDI-expert ha av en dramaturg, en rockmusiker och en filmvetare?

Direktmanipulation som interaktionsteknik

Direktmanipulation introducerades som en revolutionerande interaktionsteknik i början på 80-talet i samband med de grafiska arbetsstationernas intåg. Det betyder t.ex. att användaren pekar och klickar på objekt snarare än att ge kommandon (Apple Macintosh är ett typexempel). Nyligen har en reaktion mot detta paradigm uppstått på grund av informationsöverflödet, och man talar om "delegering" och "indirekt manipulation". Uppsatsen kan ta upp olika tillämpningar av direktmanipulativa gränssnitt, samt diskutera för- och nackdelar.

Mer information från: Kerstin S. Eklundh

Datorer som stöd för samverkan mellan människor

Datorstött samarbete (Computer-supported cooperative work) är ett nytt forskningsområde. Fler och fler datortillämpningar ger stöd för samarbete och kommunikation. Vilka är problemen vid utformningen av sådana verktyg? Om de tekniska problemen kan överbryggas, vilka problem finns vid användningen av samarbetsteknologi?

Mer information från: Kerstni S. Eklundh

Kan datorer förstå språk?

Mycket forskning har gjorts kring möjligheterna att kommunicera med datorer på naturligt språk (t.ex. vanlig svenska). Tillämpningarna har funnits bl.a. inom databasområdet samt inom området hjälpsystem. Uppsatsen kan ta upp forskningsläget samt möjligheter och svårigheter med detta område.

Psykologi och datorer

Kognitionspsykologin sysslar bl.a. med studiet av människans minne, tänkande och inlärning. Ämnet har självklara tillämpningar inom människa-datorinteraktion, artificiell intelligens m.m.. Vad har man för nytta av psykologi när man utformar datorprogram? Hur har psykologiska teorier påverkat dagens datorer, och tvärtom?

Artificiell intelligens (AI) och kunskapsbaserade system

Artificiell Intelligens handlar om att bygga system som producerar resultat som verkar vara intelligenta, dvs om en annan varelse (djur eller människa) skulle komma fram till motsvarande skulle man säga att det var intelligent.

Kunskapsinsamling handlar om att samla in och representera kunskap som sedan används för att driva kunskapsbaserade system. Ett semantiskt nätverk används t.ex. för att representera kunskap så att den är överblickbar och kan användas i ett kunskapsbaserat system.

Kunskapsinsamling handlar både om själva den mänskliga kontakten med experten och förmågan att analysera, formalisera och representera den insamlade kunskapen.

Maskininlärning är ett område som består av metoder för att hitta nya samband i en informationsmängd som sedan kan användas i kunskapsbaserade system. Maskininlärning används för att förfina tillgänglig kunskap och för att skapa helt ny kunskap utifrån tillgängliga exempelsamlingar.

Förslag till uppsatsämnen:

* Kan de artificiella system vi använder oss av idag anses intelligenta? Om inte, kan framtida system bli intelligenta?. Vad ligger i begreppen "intelligens" och "maskin"?

* Vad är ett expertsystem och under vilka former kan sådana integreras i en verksamhet?

* En översikt över metoder för kunskapsinsamling

* En översikt över olika metoder för maskininlärning.

Mer information från: Hans Liljenström (hali@nada.kth.se)

Artificiella neuronnät

Artificiella neuronnät (ANN), är en typ av datormodeller som försöker efterlikna hjärnans struktur och arbetssätt. De består av många enkla beräknande enheter sammankopplade via varierbara vikter. Dessa vikter förstärks när neuronnätet skall lära in mönster av olika slag, t.ex. handskrivna tecken. Tecknen kan sedan kännas igen av nätet även om de skrivs på annat sätt eller är ofullständiga. Detta beror på att informationen är utspridd i nätet, vilket gör systemet mycket robust. ANN kan också användas för att klassificera data eller for att lösa optimeringsproblem.

Tänkbara ämnen:

* Vad är ANN? Beskriv huvudprinciperna för några typiska artificiella neuronnät och ge exempel på olika tillämpningar.

* ANN:s historia. Ge den historiska bakgrunden och utvecklingen av artificiella neuronnät från 1940-talet och fram till idag.

* ANN och robotik. Beskriv hur ANN kan integreras i autonoma system och robotar. Vad är gjort, vad kan göras nu, vilka är framtidsmöjligheterna?

Mer information från: Hans Liljenström (hali@nada.kth.se)

Datorseende

Seende är det av våra fem sinnen som ger oss den rikaste informationen om världen omkring oss, och de flesta högre biologiska varelser förlitar sig på seende i någon form för att överleva. Inom datorseende studerar man de grundläggande principer som gör det möjligt att konstruera tekniska system som på ett liknande sätt kan utnyttja visuell information för att skaffa sig information om den tredimensionella omgivningen, t ex för att kunna navigera och förflytta sig eller känna igen och hantera objekt. Datorseende hänger nära samman med bildanalys där man studerar olika metoder för att bearbeta digitala bilder och extrahera information om bildens innehåll. Både datorseende och bildanalys har många viktiga tillämpningar inom t ex industriautomation, intelligenta robotar, analys av medicinska data, fjärranalys, bevakning och avsyning/inspektion.

Mer information från: Hans Liljenström (hali@nada.kth.se)