Kursanalys för Kommunikation (2D1346) för D1, hösten 1996


Kursansvarig: Kerstin Severinson Eklundh.

Kursassistent: Åsa Rex.

Föreläsare: Marianne Sterner, Staffan Romberger, Kerstin Frenckner, Kerstin Severinson Eklundh, samt tre gästföreläsare: Patric Hadenius, Mikael Danielsson från KTHB och Nils-Erik Gustavsson från Eriksson Utvecklings AB.

Övningslärare: Marinne Sterner, Eva Stilling, Kristina Schött, Åsa Rex, Rickard Domeij och Kerstin Frenckner.

Handledning av laborationer: Staffan Romberger, Kerstin Frenckner, Axel Henriksson och Ulf Berggren. Vid enstaka tillfällen: Rickard Domeij och Åsa Rex.

Kvantitativa resultat


Tre månader efter kursens slut har 79% av studenterna klarat alla laborationer samt 82% lämnat in uppsatsen och klarat alla skrivövningar.

Resultat av studentutvärdering


Två utvärderingar har genomförts, en av studenterna själva och en av de kursansvariga i form av en enkät. Enkäten gjord av de kursansvariga besvarades av 90 studenter, dvs. 52% av kursdeltagarna. Resultatet diskuterades på ett möte i december med fyra studenter, Kerstin Severinson Eklundh, Staffan Romberger, Kerstin Frenckner och Åsa Rex. En skriftlig sammanställning av resultaten blev klar i mars.

Svaren på enkäterna visar att studenterna tyckte att kursen stämde relativt bra överens med deras förväntningar, de tyckte inte att kursen var för svår, de tyckte att det var bra att ha den på det här stadiet i utbildningen, de har på ett acceptabelt sätt kunnat tillgodogöra sig kursen och de kommer att ha nytta av den.

Som vid tidigare års kursutvärderingar fick laborationerna mest kritik och övningarna var mest uppskattade. På frågan om respektive laboration var givande, är svaren jämnt fördelade mellan "Ja" och "Nej, inte alls". Det största problemet verkar dock ha varit att det blev för långa väntetider för att få hjälp och för att redovisa laborationerna.

Övningarna och övningslärarna är, enligt svaren, det som har varit mest givande på kursen.

En del föreläsningar ansågs tråkiga och ibland även meningslösa. Det var dock väldigt låg närvaro (70% av studenterna gick på färre än 5 föreläsningar) eftersom den obligatoriska närvaron var borttagen. Därför verkar det svårt att ge ett enhetligt intryck av föreläsningarna.

Kursbunten ansågs av många lite tråkig, dåligt strukturerad och för omfattande. 15% av studenterna hade inte använt den alls. Många verkar mest ha använt laborationsanvisningarna.

Den andra utvärderingen, som utfördes av ett par utvärderingsansvariga studenter, gav liknande resultat. Ett intryck som ibland kom fram där var att kursen var för lik gymnasiesvenskan.

Laborationerna uppskattades för att de var grundläggande, men bedömningen och möjligheten till hjälp var inkonsekvent.

I studenternas utvärdering kom det också fram att de var positiva till uppsatsen, dels som examinationsform, dels för att det var ett välbehövligt inslag av akademiskt skrivande.

Lärarnas värdering av kursen

Schemaläggning, administration m.m.

Vissa problem uppstod vid kursstarten för att kursledaren (KSE) var sjukskriven, varför en annan lärare med kort varsel fick ta hand om kursintroduktionen samt hennes övningsgrupp.

Den låga närvaron vid föreläsningarna hade till följd att studenterna var dåligt förberedda vid övningarna. Detta gör att vi troligen måste återinföra obligatorisk närvaro vid föreläsningarna till 75%.

Labbarna

Laborationerna kan förbättras ytterligare till sitt innehåll och utformning. De bör betona helhet snarare än detaljer där så är möjligt. Laborationen om dokumentutformning på WWW har utökats, vilket har fungerat bra och ansetts positivt.

Missnöjet med väntetider vid laborationsredovisningarna gör att man bör överväga att schemalägga redovisningarna vid fasta tider, t.ex. varje 15 minut,. så att studenterna kan planera sin tid bättre. Dessutom bör organisationen av arbetet mellan labassistenterna förbättras. Granskningen bör inte vara alltför detaljerad för att tidsschemat ska hållas.

Kursmaterialet

Kursbunten bör struktureras bättre så att materialets karaktär framgår. Vid föreläsningar och övningar bör fler hänvisningar göras till materialet så att dess relevans framgår tydligt.

Allmänna slutsatser

Kursens mål i olika avseenden bör göras tydligare för studenterna. Det är också viktigt att lärarna aktivt försöker förmedla ett positivt perspektiv på skrivande.

Vi bör försöka profilera kursen bättre gentemot gymnasiet, genom att öka tonvikten på akademiskt skrivande både i föreläsningar och övningar.

Kursens utvidgade tim- och poängantal bör användas till att ytterligare markera uppsatsarbetets betydelse samt öka momentet muntlig framställning.

Momenten om skrivprocessen som sådan respektive datorstöd för skrivande bör integreras bättre tidsmässigt och innehållsmässigt.