Kursanalys för Kommunikation (2D1346) för D1, hösten
1996
Kursansvarig: Kerstin Severinson Eklundh.
Kursassistent: Åsa Rex.
Föreläsare: Marianne Sterner, Staffan Romberger, Kerstin
Frenckner, Kerstin Severinson Eklundh, samt tre gästföreläsare:
Patric Hadenius, Mikael Danielsson från KTHB och Nils-Erik Gustavsson
från Eriksson Utvecklings AB.
Övningslärare: Marinne Sterner, Eva Stilling, Kristina
Schött, Åsa Rex, Rickard Domeij och Kerstin Frenckner.
Handledning av laborationer: Staffan Romberger, Kerstin Frenckner,
Axel Henriksson och Ulf Berggren. Vid enstaka tillfällen: Rickard Domeij
och Åsa Rex.
Kvantitativa resultat
Tre månader efter kursens slut har 79% av studenterna klarat alla
laborationer samt 82% lämnat in uppsatsen och klarat alla skrivövningar.
Resultat av studentutvärdering
Två utvärderingar har genomförts, en av studenterna själva
och en av de kursansvariga i form av en enkät. Enkäten gjord av
de kursansvariga besvarades av 90 studenter, dvs. 52% av kursdeltagarna.
Resultatet diskuterades på ett möte i december med fyra studenter,
Kerstin Severinson Eklundh, Staffan Romberger, Kerstin Frenckner och Åsa
Rex. En skriftlig sammanställning av resultaten blev klar i mars.
Svaren på enkäterna visar att studenterna tyckte att kursen stämde
relativt bra överens med deras förväntningar, de tyckte inte
att kursen var för svår, de tyckte att det var bra att ha den
på det här stadiet i utbildningen, de har på ett acceptabelt
sätt kunnat tillgodogöra sig kursen och de kommer att ha nytta
av den.
Som vid tidigare års kursutvärderingar fick laborationerna mest
kritik och övningarna var mest uppskattade. På frågan om
respektive laboration var givande, är svaren jämnt fördelade
mellan "Ja" och "Nej, inte alls". Det största problemet
verkar dock ha varit att det blev för långa väntetider för
att få hjälp och för att redovisa laborationerna.
Övningarna och övningslärarna är, enligt svaren, det
som har varit mest givande på kursen.
En del föreläsningar ansågs tråkiga och ibland även
meningslösa. Det var dock väldigt låg närvaro (70%
av studenterna gick på färre än 5 föreläsningar)
eftersom den obligatoriska närvaron var borttagen. Därför
verkar det svårt att ge ett enhetligt intryck av föreläsningarna.
Kursbunten ansågs av många lite tråkig, dåligt strukturerad
och för omfattande. 15% av studenterna hade inte använt den alls.
Många verkar mest ha använt laborationsanvisningarna.
Den andra utvärderingen, som utfördes av ett par utvärderingsansvariga
studenter, gav liknande resultat. Ett intryck som ibland kom fram där
var att kursen var för lik gymnasiesvenskan.
Laborationerna uppskattades för att de var grundläggande, men
bedömningen och möjligheten till hjälp var inkonsekvent.
I studenternas utvärdering kom det också fram att de var positiva
till uppsatsen, dels som examinationsform, dels för att det var ett
välbehövligt inslag av akademiskt skrivande.
Lärarnas värdering av kursen
Schemaläggning, administration m.m.
Vissa problem uppstod vid kursstarten för att kursledaren (KSE) var
sjukskriven, varför en annan lärare med kort varsel fick ta hand
om kursintroduktionen samt hennes övningsgrupp.
Den låga närvaron vid föreläsningarna hade till följd
att studenterna var dåligt förberedda vid övningarna. Detta
gör att vi troligen måste återinföra obligatorisk
närvaro vid föreläsningarna till 75%.
Labbarna
Laborationerna kan förbättras ytterligare till sitt innehåll
och utformning. De bör betona helhet snarare än detaljer där
så är möjligt. Laborationen om dokumentutformning på
WWW har utökats, vilket har fungerat bra och ansetts positivt.
Missnöjet med väntetider vid laborationsredovisningarna gör
att man bör överväga att schemalägga redovisningarna
vid fasta tider, t.ex. varje 15 minut,. så att studenterna kan planera
sin tid bättre. Dessutom bör organisationen av arbetet mellan
labassistenterna förbättras. Granskningen bör inte vara alltför
detaljerad för att tidsschemat ska hållas.
Kursmaterialet
Kursbunten bör struktureras bättre så att materialets karaktär
framgår. Vid föreläsningar och övningar bör fler
hänvisningar göras till materialet så att dess relevans
framgår tydligt.
Allmänna slutsatser
Kursens mål i olika avseenden bör göras tydligare för
studenterna. Det är också viktigt att lärarna aktivt försöker
förmedla ett positivt perspektiv på skrivande.
Vi bör försöka profilera kursen bättre gentemot gymnasiet,
genom att öka tonvikten på akademiskt skrivande både i
föreläsningar och övningar.
Kursens utvidgade tim- och poängantal bör användas till att
ytterligare markera uppsatsarbetets betydelse samt öka momentet muntlig
framställning.
Momenten om skrivprocessen som sådan respektive datorstöd för
skrivande bör integreras bättre tidsmässigt och innehållsmässigt.