bild
Skolan för
datavetenskap
och kommunikation
KTH / CSC / Utbildning / 2D1345 / Datorintroduktion 05/06 / Kursanalys

Kursanalys för Datorintroduktion för D1, 1 poäng, hösten 2005

Nedan följer en kursanalys av datorintroduktionsdelen i kursen Introduktion till datalogi (2D1345) som är författad av kursledaren Joel Brynielsson. Datorintroduktionen utgör en högskolepoäng, av totalt elva, i kursen.

I texten refereras till två webbenkäter, utformade i samråd med studenterna, som har använts för att få in synpunkter från dels kursdeltagarna och dels assistenterna. Assistenterna på kursen består av studenter som gått kursen själva och det är därför givande att jämföra svaren på de olika enkäterna. Enkäten till studenterna har fyllts i av 85 (64 året innan) personer, av de 130 (146 året innan) som varit aktiva på kursen. Enkäten till assistenterna har fyllts i av 13 (15 året innan) personer, av de 34 (39 året innan) assistenter som har varit så pass engagerade i kursen att de har tillåtelse att registrera resultat i resultatrapporteringssystemet. Länkar till enkätsvaren återfinns som bilagor till detta dokument.

Kursdata

Kurs:Datorintroduktion för D1, 1 poäng
Examination:Fem stycken laborationer
Kursen genomförd:Period 1, 2005/2006
Föreläsningar:5 timmar
Laborationer:10 timmar
Kurslitteratur:Kursbunt
Antal studenter:130
Kursledare:Joel Brynielsson

Karakteristika

Datorintroduktionen är den första delen av kursen Introduktion till datalogi (2D1345). Kursen ger en introduktion till datorsystem och vanligt förekommande verktyg som används på D-linjen. Kursen har satts ihop gemensamt av äldre studenter på D-linjen och lärare på institutionen för Numerisk analys och datalogi med syfte att ge en introduktion till ämnet datalogi. De tre första veckorna anlitas labbhandledare direkt från D-sektionens mottagning som en följd av ett speciellt avtal mellan Datasektionen och Nada.

Mål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna
  • logga in på Nadas datorer,
  • använda vanligt förekommande verktyg på Nadas datorer,
  • lära sig mer om Unix genom att på egen hand använda kommandotolken för att inhämta information,
  • använda texteditorn Emacs effektivt,
  • skicka e-post och använda nyhetsgrupper,
  • kompilera och exekvera ett Javaprogram,
  • skapa en hemsida och göra denna tillgänglig på Internet via Nadas Unixsystem,
  • använda Matlab för numeriska beräkningar och visualiseringar av matematiska problem,
  • skapa, kompilera, visa och skriva ut ett LaTeX-dokument.

Sammanfattning av årets kursomgång

Helhetsintrycket från årets kursomgång är att kursen har fått sin form och har övergått i en förvaltningsfas. Genom att testköra datormiljön och laborationerna under sommarlovet kunde förra årets administrativa missöden till följd av programvaruuppgraderingar under sommaren till största delen undvikas. Det uppstod dock även detta år en mängd programvaruproblem som behövde åtgärdas och eftersom kursen börjar två veckor innan övrig verksamhet på institutionen kommer detta behöva uppmärksammas även i framtida kursomgångar.

Nyckeltal

Examinationsgrad 2006-05-30: 82% (107 av 130 aktiva studenter)

Nytt för i år

  • Kursens målformulering har omarbetats så att bedömningskriterierna blivit tydliga och synliggjorda. Som en följd av att målen har omarbetats har de blivit användbara som lärandemedel och har därför skrivits in i kursprogrammet. Tankarna bakom den nya kursdesignen återfinns som bilaga till detta dokument.
  • En ny modernare typhemsida togs fram i samråd med datasektionens informationsorgan.
  • Instruktionen gällande diskussionsgrupper/news har skrivits om och baseras nu på ett, förhoppningsvis mer aptitligt, grafiskt gränssnitt (Mozilla). I väntan på ett webbaserat forum, förhoppningsvis i form av ett gränssnitt till diskussionsgrupper/news, är det viktigt att teknologerna börjar använda diskussionsgrupper/news igen eftersom D-sektionen sedan några år i praktiken saknar ett tvåvägs diskussionsforum.
  • Nya Unix-föreläsningar togs fram från grunden.
  • Laborationen i Maple har ersatts av en laboration i Matlab.
  • Kursen samordnades ytterligare med Teknisk Fysik och bör nästa år kunna samköras fullt ut.
  • Datorarkitekturföreläsningen har blivit mer fokuserad på ett datorinköp och går bl.a. igenom hur man läser och förstår alla tekniska begrepp som förekommer i en datorannons.
  • Laborationslydelserna har uppdaterats så de avspeglar det e-postsystem som studenterna får tillgång till via KTH-ID.

Undervisning

Varje kursvecka består av en entimmes föreläsning och en tvåtimmars datorlaboration. De fem kursveckorna har i år delats upp på följande sätt:
v.35
Föreläsning och laboration: Unix
v.36
Föreläsning och laboration: Nadas datormiljö
v.37
Föreläsning: En dators uppbyggnad
Laboration: World Wide Web (egen hemsida)
v.38
Föreläsning och laboration: Matlab
v.40
Föreläsning och laboration: LaTeX
Laborationerna görs enskilt och utgör examination på kursen. Examination sker genom muntlig redovisning för assistent i datorsal. De två första veckorna av kursen syftar till att ge studenten tillräcklig kunskap om Nadas Unixsystem för att skapa en god grund för vidare datalogiundervisning inom ramen för undervisningen i Introduktion till datalogi (2D1345). Resterande veckor är förberedande för senare studier.

Examination

Laborationerna görs enskilt och utgör examination på kursen. Redovisning sker genom muntlig presentation för assistent i datorsal. Assistenten är en äldre student som har gått kursen själv.

Examinationens pedagogiska finesser:

  • kontinuerlig examination med start från dag ett,
  • omedelbar återkoppling,
  • återkoppling med social kontext.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen bestod av en kursbunt med följande papper och kompendier:
  • Kursprogram
  • Lydelser till laborationerna
  • Kompendium: Lathund i Unixanvändning på Nada
  • Kompendium: Skrivbordsmiljön Java Desktop System
  • Kompendium: Användarhandledning för MATLAB
  • Kompendium: Introduktion till LaTeX
  • Nadas hederskodex
Kursbunten kostade 50 kronor (80 kronor året innan) och fanns att köpa antingen på Nadas studentexpedition eller hos studenter i datasektionens mottagning som hade möjlighet att kvittera ut och sälja kursbuntar till nyantagna studenter.

Studenternas synpunkter och kursledarens kommentarer

En webbenkät (85 svar) utformades i samråd med deltagande lärare och assistenter. Fullständigt resultat finns på webben. Här följer en sammanfattning av de svar som inte behandlas på annat ställe i analysen med kommentarer från kursledaren.

Kurslitteratur

De flesta studenterna (83%) tyckte att laborationslydelserna var bra eller mycket bra och 14% att de var "hyfsade".

Ibland efterlyser dock studenterna steg-för-steg-instruktioner och tycker instruktionerna är flummiga och ger upphov till godtycke. Man vill klart och tydligt få veta hur mycket som skall åstadkommas för att man skall anses vara godkänd. Min uppfattning är att sådana kommentarer inte skall ses som klagomål utan snarare är ett tecken på uppvaknande vid övergång från gymnasiestudier till högskolestudier. Att det är på detta sätt styrks av assistentenkäten där de äldre studenterna inte verkar se detta som ett problem, gissningsvis för att de under sitt första år på KTH har fått erfara betydligt flummigare kurskrav än de mycket konkreta uppgifter som finns i datorintroduktionen.

Överlag fick kompendierna i kursbunten goda vitsord, men med visst undantag för kompendiet "Användarhandledning för MATLAB" som fick några negativa kommentarer beroende på att man inte kunde finna precis all den information som krävs för att lösa laborationen genom att uteslutande läsa i kompendiet. Till nästa år bör det därför förtydligas att det finns flera bra kompletterande sätt att finna information om Matlab på, t.ex. via det interaktiva stöd som finns inbyggt i Matlab.

Förkunskaper

Kursen är tänkt att kunna genomföras av studenter som helt saknar tidigare kunskaper i att använda en dator. De flesta, 79%, tyckte att detta stämde men hela 7% (6 personer) ansåg sig sakna tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig kursen vilket påvisar en kraftigt nedåtgående trend gentemot tidigare år. Oavsett anledningen är detta ett misslyckande för kursen som ju syftar till att framför allt vara till för studenter som helt saknar förkunskaper. Min gissning är dock att detta nedslående resultat beror på den nedåtgående trenden för datateknisk utbildning som helhet där D-linjens intagningspoäng minskat så att alla eller nästan alla har antagits. Slutsatsen är därför inte att kursen har blivit sämre utan snarare att vi måste fortsätta med att göra den ännu mer tillgänglig för precis alla som börjar på D-linjen.

Svårighetsgrad

59% tyckte att kursen var lätt eller mycket lätt och 34% tyckte den var medelsvår. Några (5 stycken) tyckte att kursen var ganska svår. Det är bra att studenterna inte känner att den här kursen är alltför svår. Tendensen sedan första kursomgången är dock att studenterna upplever kursen som allt svårare.

Arbetsbelastning

De flesta har inte behövt ägna de inledande momenten särskilt mycket tid, vilket var väntat. Det är rimligt att de som redan är datorvana kan åka lite snålskjuts på det. De senare delarna av kursen (Matlab och LaTeX) har tagit längre tid för de allra flesta. Någon enstaka har behövt ägna kursen orimligt mycket tid i proportion till den enda högskolepoäng man får. Min förhoppning är att denna person har utnyttjat de förhållandevis stora möjligheter att få hjälp som har erbjudits.

En majoritet av studenterna (75%) menar att en högskolepoäng är lagom för det nedlagda arbetet, men här finns viss spridning genom att 8% (7 personer) inte tycker kursen motsvaras en hel högskolepoäng samtidigt som 13% (11 personer) tycker att kursen borde ge mer än 1 högskolepoäng. Detta förhållande är och förblir kursens akilleshäl - att relatera studenternas mycket varierande förkunskaper till en lagom mängd kursinnehåll.

Kurshemsida

Merparten av studenterna tycker att informationen på kurshemsidan har varit "bra och uppdaterad" och ger den positiva omdömen. Jag har även märkt under kursens gång att webbsidan har fungerat bra för att nå ut till studenterna som i sin tur har ställt förhållandevis få frågor gällande det administrativa.

Assistenter från datasektionens mottagning

Kursen har fått tre A4-sidor med uteslutande positiva kommentarer angående samarbetet mellan Nada och D-sektionen. Någon föreslår t.o.m. att föreläsningarna slängs ut till förmån för små gruppövningar med äldre studenter. Studenterna ansåg att teknologassistenterna var många, lugna och gav mycket tid. Några uttrycker gillande över att få redovisa för någon man redan kände. Andra ser fram emot att själva få vara med och påverka i framtida kurser.

Allmänt

Kursen får lite konstruktiv kritik från dem som redan kan - "jag kunde redan allting, men det här är nog bra för folk som inte kan" - vilket jag tycker är naturligt och dessutom uppvägs med råge av alla kommentarerna från den huvudsakliga målgruppen:
Nu är jag inte rädd för Unix längre, så jag är nöjd. Tummen upp.
Faktiskt en ganska bra "startkurs" för att både fatta hur det fungerar och att samtidigt "komma in i arbetssättet"..

Maple vs Matlab

Bytet från Maple till Matlab förordas av några och ogillas av andra. Mitt intryck är att såväl studenter som assistenter är uppdelade i två ungefär lika stora läger när det gäller detta val. Valet mellan dessa programvaror är svårt. Maple används inte i sig självt inom framtida utbildning, men är å andra sidan väldigt användbart för de vidare matematikstudierna för den som lär sig använda det. Matlab är å andra sidan någonting man ändå går igenom i samband med framtida studier, men är kanske av just detta skäl bra att bli introducerad till.

Assistenterna anser att Matlab-laborationen är svårare och mer omfattande än den tidigare Maple-laborationen vilket troligen är helt sant:

jag har inte assat på Matlab-labbet men jag såg materialet där, och jag tyckte att det var mycket. de fick lära sig på två veckor vad jag har lärt mig på en heltermins kurs i mitt andra år på data.
Dock anger hela 83% av studenterna att de ägnade mindre än fem timmar åt Matlab-laborationen och endast 4% angav att laborationen tog mer än 20 timmar i anspråk så utifrån detta perspektiv finns det inte fog för att minska Matlabs omfång.

Assistenternas synpunkter och kursledarens kommentarer

En assistentenkät utformades i samråd med assistenterna och besvarades av 13 assistenter. Övergripande är assistenterna mycket nöjda med hur samarbetet har flutit, med många positiva kommentarer om kursen.

Assistenter från datasektionens mottagning

En förkrossande majoritet tycker att systemet där Nada anställer mottagningen som handledare är bra. Med tanke på assistentenkätens målgrupp är detta inte ett helt oväntat resultat, men sammanvägt med studenternas åsikter är detta ett mycket positivt betyg för kursens upplägg.

Labbmaterialet

62% av assistenterna tycker att materialet är bra, men hela 31% av assistenterna tycker bara att det är "hyfsat" vilket gör att det finns viss förbättringspotential. De flesta kommentarerna rör Matlab-delen av kursen.

Även ifyllningsfrågorna som finns i början av laborationerna verkar nu fylla sitt syfte som förberedelse och examination. Endast två assistenter tycker det finns förbättringspotential.

Assistentanvisningar

Assistenterna är förhållandevis nöjda med de instruktioner de fått och ingen anser att någonting har varit oklart. Någon vill ha mer information om resultatrapportering, men detta finns redan väldigt tydligt angivet både i assistenthäftet och på assistentsidan på webben och sedan kan man ju alltid fråga om någonting är oklart. En närbesläktad fråga rör huruvida man som assistent kände sig säker på vad som skulle ha uppnåtts när det var dags för redovisning och här svarade hela 46% att de "oftast" kände sig säkra (övriga svarade att de alltid kände sig säkra). Detta något otillfredsställande svar beror dock främst på att assistenterna tycker det känns otillfredsställande med krav som kan ge upphov till tolkningsfrågor. Detta är fallet med t.ex. webblabben där det är studentens ansvar att lägga ned "en arbetsinsats som står i proportion till uppgifterna", d.v.s. man får byta ut webbprogrammeringsuppgifterna i labben mot andra uppgifter som man tycker är mer intressanta om man så önskar.

Nedlagd tid

I år tyckte alla att arbetsbelastningen var rimlig och hela 69% hade gärna jobbat ytterligare en eller två veckor för att om möjligt dryga ut D-sektionens kassa ytterligare. Det sistnämnda svaret måste dock anses vara väldigt konjunkturberoende (under slutet av nittiotalet fanns det mer lukrativa sätt att få in pengar från IT-företag till sektionen på och nu är vi nog på väg åt det hållet igen).

Förändring av kursens ingående moment

Förutom en livlig debatt angående Maple kontra Matlab anser assistenterna att det som ingår i kursen är det rätta och de kan inte komma på någonting större som de har saknat under sina första år på teknis och som borde ingå i kursen. Några tycker att Unix-delen borde ges mer tyngd och någon föreslår att versionshantering skall gås igenom, men överlag verkar alla vara överens om att kursinnehållet är det rätta.

Jag tycker ovanstående är mycket viktigt att beakta. För vem kan bättre uttala sig om vilken sorts datorintroduktion som behövs än en äldre student?

Verkligt kursinnehåll

Kursen har innehållit grundläggande kunskaper om Nadas datormiljö, en dators uppbyggnad, Unix, Emacs, Java-programmering, hemsidesproduktion, Matlab och LaTeX.

Planerade förändringar till kommande år

Både kursledaren och datasektionens mottagning är nöjda med genomförandet och vill i framtiden fokusera på att finslipa snarare än på att förändra. Den viktigaste åtgärden inför nästa kursomgång är att göra en bra överlämning till nästa års kursledare. Matlab-delen bör ses över avseende arbetsbelastning och svårighetsgrad. Kursen bör ånyo gås igenom för att säkerställa att den verkligen kan läsas av personer som i stort sett saknar datorvana. Inga övriga specifika förändringar har identifierats inför nästa kursomgång.

Bilaga: Enkätsvar - studentenkät

Bilaga: Enkätsvar - assistentenkät

Bilaga: Kursprogram

Bilaga: Redogörelse för kursdesign av Datorintroduktion

Sidansvarig: Joel Brynielsson <joel@nada.kth.se>
Uppdaterad 2006-05-30