Handledarhandledning för PBL-handledare

Detta dokument beskriver hur problembaserat lärande (PBL) bedrivs på kursen 2D1311 i programmeringsteknik. Det finns många olika sätt att bedriva PBL på så det som beskrivs nedan ska inte ses som det enda sättet att göra det på, men det är ett sätt som fungerar och som vi har arbetat med. Metodiken vidareutvecklas från år till år. Detta är vad som gäller 2004. Om du har frågor som inte besvaras av detta dokument (utöver det som gäller allmänt för handledare, http://www.nada.kth.se/handledning/handledare4/lathund.html) är det viktigt att du meddelar kursledaren.

Vad är PBL?

Problembaserat lärande är ett undervisningssätt där ett problem definieras först varefter kunskapsinhämtningen och försöken till lösning sker. Fokus är på att hjälpa studenterna att lära sig inlärning. I traditionell katederundervisning blir det ofta fokus på lärarens utlärning.

Varför använder vi PBL?

Det är roligare att fungera som handledare för en mindre grupp studenter istället för att stå framme vid tavlan i en övningssal medan studenterna fungerar som en passiv kopiator med slumpartade fel.

 

Det är effektivare ur inlärningssynpunkt att välja media efter kunskapsstoffet. Vissa saker lär man sig bäst genom att lyssna på en förklaring där man kan ställa frågor (föreläsning), andra saker lär man sig bäst i en diskussion (PBL-gruppen med eller utan handledare), ytterligare andra lär man sig genom att läsa i en bok och slutligen finns det saker man inte behöver veta mer om än hur man kan slå upp det.

 

PBL är i sig ingen ny metod, det är på det viset man lär sig nya saker i arbetslivet: det finns ett problem som ska lösas och man får själv se till att införskaffa sig nödvändiga kunskaper för att lösa det.

Varför använder inte andra PBL?

Den ökade lärartätheten gör det svårare att få tag på tillräckligt många lärare samtidigt. Fler lärare kan också innebära ökade kostnader, detta kan dock till viss del balanseras av minskade lokalkostnader och ökad examination.

 

PBL-handledarna måste vara erfarna för att kunna överblicka vad som måste ingå i ett problem för att det ska vara lämpligt samt kunna leda gruppen lagom mycket för att den ska lära sig tillräckligt mycket under första perioden.

 

Det snackas mycket om pedagogisk utveckling, men när det gäller möjligheten att få tjänster inom universitetsvärlden är det antalet publicerade artiklar som gäller.

Vad är fördelarna som handledare?

Man får som handledare mer ansvar för sina studenter. Färre studenter försvinner i mängden eftersom det blir svårare att dra sig undan ju mindre gruppen är. Man får också därigenom bättre kontakt med sina studenter. Till en viss del kan man planera schemat mer individuellt. Som handledare kan du påverka undervisningen i dina grupper och blir mindre styrd av kursledaren.

Vad är nackdelarna som handledare?

Det är lättare att man tar åt sig personligen av misslyckanden. Det ökade ansvaret innebär att man måste träffa sina studenter regelbundet, det är mycket svårare vara borta eftersom ingen annan handledare är insatt i dina studenters problem.

Vad är fördelarna för studenterna?

I jämförelse med andra kursomgångar och tidigare år har den tid som studenterna använder till kursen minskat samtidigt som examinationsfrekvensen har ökat. Den nära kontakten med handledarna har upplevts som mycket positiv.

Vad är nackdelarna för studenterna?

Alla pallar inte med att ta eget ansvar för studierna. Det blir svårare att spara moment (göra labbarna senare).

Hur används PBL på denna kurs?

Denna kurs har fyra faser: metodikinlärning, inlärning, skriftligt prov och individuellt projekt (J-del).

Metodikinlärning

Den första dagen på kursen ska studenterna lära sig hur man lär sig saker med PBL. Problem presenteras för studenterna (finns i labbhäftet), studenterna läser i Javaintroduktionshäftet för att kunna lösa problemet, slutligen implementerar lösningen på dator. Det väsentliga här är dels att studenterna lär sig att läsa och arbeta på egen hand. Studenternas placering vid första labbtillfället avgör vilken grupp dom tillhör. Ni kommer att handleda 10-12 studenter beroende på vilken datorsal ni hamnar i.

Inlärning

Samma laborationer som i år används på 2D1310 används på denna kurs. Skillnaden är att vi endast har handledning i labbsal och redovisning på tiden i övningssal. Redovisningarna behöver inte ligga just den tiden och ni uppmuntras att hitta andra salar än dom övningssalarna (t ex seminarierum på Nada).

 

Vid redovisningarna ska ni ha en lista på eran grupp där dom kan markera vilka uppgifter dom anser sig ha löst. Ni väljer därefter ut vilka som ska gå fram till tavlan och enskilt redovisa lösningarna för resten av gruppen. I år räcker det med att gå fram och försöka förklara. Det gör inget om svaret är fel. Endast om man uppenbart inte har gjort något vettigt på uppgiften stryks den och alla andra som man påstod sig ha gjort. Detta ska förhoppningsvis inte inträffa (pressen att ha något att säga när man redovisar är förmodligen tillräcklig). Endast närvarande personer kan bli godkända. Dessa redovisningar ger också bonus till det skriftliga provet.

 

Du förväntas vara på den schemalagda datorsalsövningen samt en handledningstimme varje vecka för att ta hand om din grupp, plus ytterligare en timme i veckan, men du kan naturligtvis komma överens med dom om annat. Observera dock att det inte kommer någon handledare till din grupp om inte du ser till det. Utöver den schemalagda tiden kommer du överens med dina grupper om hur, var och när ni ska träffas och vad ni ska göra då.

 

Utöver denna redovisning (som är en del av kursmomentet LAB1) finns det en möjlighet för studenterna att träna på provfrågor med ett webbaserat system. Riktigt hur det kommer att fungera är fn oklart. Troligen kommer ett prov per vecka att läggas upp, med frågor som ligger i fas med föreläsningarna.

 

De studenter som misslyckas med kursen gör det ofta för att de tidigt blir passiva. Här är det viktigt att du som handledare underlättar studenternas självinlärning och att få dem att reflektera själva över sin inställning till inlärning. Generellt sett bör studenterna läsa mer på egen hand än vad de gör (gjort).

 

Ett vanligt fel bland handledare tidigare år är att de har försökt att hålla traditionella övningar, men i små grupper. Det ska du inte. Du ska uppmuntra studenterna att lära sig själva. Helst inte svara på deras frågor utan be dem reflektera över var de kan hitta svaret.

Skriftligt prov

Det skriftliga provet är samma som på 2D1310 (utdrag ur EZQ-databasen). Under det skriftliga provet behövs ni för att vakta och svara på frågor. Efteråt förväntas du delta i rättningen.

Individuellt projekt (J-del)

J-uppgifter väljs på nätet. Uppgifterna i sig är samma som på övriga kursomgångar, men det finns ett alternativ till att skriva en specifikation. Dina studenter kan komma överens med dig om att göra en prototyp istället för en spec och visa upp prototypen för dig. Dessa studenter får då redovisa flera prototyper istället för en spec och en prototyp. Hur många prototyper som krävs bestämmer du individuellt, normalt två stycken. Samtliga skall dock vara redovisade före det sista prototypdatumet enligt kursprogrammet för att ge bonuspoäng.

 

Denna metod är förmodligen enklare och snabbare för alla inblandade parter när studenten förstått vad som ska göras. För studenter som inte har koll är en skriven specifikation att föredra för alla inblandade parter.

 

Samma dag som specarna ska lämnas in förväntas du delta på kvällen i specrättningen och därefter vid specåterlämningen. Specarna snabbrättas, dvs vi markerar dåliga och ogenomtänkta saker på ett sådant sätt att vi snabbt kan förklara det för studenten vid återlämningen. Förhoppningsvis innebär detta att vi inte behöver begära in kompletteringar av specarna, men vi har fortfarande den möjligheten.

 

Redovisningstider bokas på nätet.

Hur fördelas labbplatserna?

Först fördelas handledarna på ett bås var i tillgängliga salar. Därefter går studenterna till samma bås som sin handledare. Tyvärr är inte salarna konstanta så handledarna får se till att lösa det på bästa sätt när salarna byts. Inom båset kommer studenterna alltid att ha samma dator.

 

Detta system har flera fördelar: Studenterna ägnar ingen tid åt att springa omkring och leta lediga datorer och de är alltid garanterade en datorplats på sin labbtid. Handledarna behöver inte springa omkring och leta efter sina grupper. När man ger hjälp blir det lättare att ge hjälp stegvis eftersom man kan återkomma med kort varsel.

 

Nackdelen är att det inte fungerar alls om studenterna inte följer systemet. Här är det viktigt att du som handledare ser till att dina studenter förstår vikten av att alla följer systemet. Ytterligare en nackdel är att det inte fungerar om handledarna inte följer systemet, dvs inte deltar i de schemalagda datorsalspassen. Om du måste frånvara är det viktigt att du kommer överens med dina studenter om detta och om det behövs vidtalar en annan handledare att titta till dem.

 

För J-uppgiften innebär det att två studenter får en dator en timme var under ett tvåtimmars labbpass (eller två timmar var när det finns två labbpass mot slutet) vid ett tillfälle per vecka.

Hur träffas handledarna för att hantera gemensamma problem?

Måndagar under period 3 12.15-13 intagens en informell och frivillig lunchen på IPLab. Det som ska intas medtas. Mikro finns i IPLabs kök.

Pengarna då?

PBL-handledarna ska ha 13 timmar oförberedd övning (handledning i seminarierum), 24 timmar handledning i datorsal (eller mer om vissa tider är dubblerade och det finns behov), en halvtimme gruppansvar per vecka i 16 veckor och 0,2 timmar specrättning per elev.

 

PBL-handledning, datorhandledning och gruppansvar ersätts med 140-kronorstimmar, allt annat med 105-kronorstimmar. Det är viktigt att alla rapporterar in både PBL- och datorhandledning med programmet "tid".