Handledarhandledning för PBL-handledare

Detta dokument beskriver hur problembaserat lärande (PBL) bedrivs på kursen 2D1311 i programmeringsteknik. Det finns många olika sätt att bedriva PBL på så det som beskrivs nedan ska inte ses som det enda sättet att göra det på, men det är ett sätt som fungerar och som vi har arbetat med. Metodiken vidareutvecklas från år till år. Detta är vad som gäller 2001. Om du har frågor som inte besvaras av detta dokument (utöver det som gäller allmänt för handledare, http://www.nada.kth.se/handledning/handledare4/lathund.html) är det viktigt att du meddelar kursledaren.

Vad är PBL?

Problembaserat lärande är ett undervisningssätt där ett problem definieras först varefter kunskapsinhämtningen och försöken till lösning sker. Fokus är på att hjälpa studenterna att lära sig inlärning. I traditionell katederundervisning blir det ofta fokus på lärarens utlärning.

Varför använder vi PBL?

Det är roligare att fungera som handledare för en mindre grupp studenter istället för att stå framme vid tavlan i en övningssal medan studenterna fungerar som en passiv kopiator med slumpartade fel.

Det är effektivare ur inlärningssynpunkt att välja media efter kunskapsstoffet. Vissa saker lär man sig bäst genom att lyssna på en förklaring där man kan ställa frågor (föreläsning), andra saker lär man sig bäst i en diskussion (PBL-gruppen med eller utan handledare), ytterligare andra lär man sig genom att läsa i en bok och slutligen finns det saker man inte behöver veta mer om än hur man kan slå upp det.

PBL är i sig ingen ny metod, det är på det viset man lär sig nya saker i arbetslivet: det finns ett problem som ska lösas och man får själv se till att införskaffa sig nödvändiga kunskaper för att lösa det.

Varför använder inte andra PBL?

Den ökade lärartätheten gör det svårare att få tag på tillräckligt många lärare samtidigt. Fler lärare kan också innebära ökade kostnader, detta kan dock till viss del balanseras av minskade lokalkostnader och ökad examination.

PBL-handledarna måste vara erfarna för att kunna överblicka vad som måste ingå i ett problem för att det ska vara lämpligt samt kunna leda gruppen lagom mycket för att den ska lära sig tillräckligt mycket under första perioden.

Det snackas mycket om pedagogisk utveckling, men när det gäller möjligheten att få tjänster inom universitetsvärlden är det antalet publicerade artiklar som gäller.

Vad är fördelarna som handledare?

Man får som handledare mer ansvar för sina studenter. Färre studenter försvinner i mängden eftersom det blir svårare att dra sig undan ju mindre gruppen är. Man får också därigenom bättre kontakt med sina studenter. Till en viss del kan man planera schemat mer individuellt. Som handledare kan du påverka undervisningen i dina grupper och blir mindre styrd av kursledaren.

Vad är nackdelarna som handledare?

Det är lättare att man tar åt sig personligen av misslyckanden. Det ökade ansvaret innebär att man måste träffa sina studenter regelbundet, det är mycket svårare vara borta eftersom ingen annan handledare är insatt i dina studenters problem.

Vad är fördelarna för studenterna?

I jämförelse med andra kursomgångar och tidigare år har den tid som studenterna använder till kursen minskat samtidigt som examinationsfrekvensen har ökat. Den nära kontakten med handledarna har upplevts som mycket positiv.

Vad är nackdelarna för studenterna?

Alla pallar inte med att ta eget ansvar för studierna. Det blir svårare att spara moment (göra labbarna senare).

Hur används PBL på denna kurs?

Denna kurs har fyra faser: metodikinlärning, inlärning, tentamen och individuellt projekt (J-del).

Metodikinlärning

De två första veckorna på kursen ska studenterna lära sig hur man lär sig saker med PBL. Problem presenteras för studenterna (finns i labbhäftet), studenterna läser i Javaintroduktionshäftet för att kunna lösa problemet, presenterar en lösning och implementationsordning för handledare och slutligen implementerar lösningen på dator.

Det väsentliga här är dels att studenterna lär sig att läsa på egen hand och dels att de får en känsla för vad man kan göra med en dator (sista problemet innehåller en vektor).

Under de två första veckorna rekommenderar vi studenterna att arbeta i tvåpersonersgrupper.

Du förväntas delta i hälften an de schemlagda aktiviteterna. Under dessa två veckor kommer studenterna att väölja handledare, så det är viktigt att du är där så att studenterna vet vad dom väljer.

En lågfartsföreläsning hålls under andra veckan. För att den ska bli bra är det viktigt att endast de studenter som har svårt för detta är närvarande. Ingen som blir klar i förtid med de fyra PBL-introfrågorna ska komma på lågfartsföreläsningen.

Inlärning

Se kursens hemsida för hur instuderingsfrågorna hanteras.

De sista fem veckorna på kursens första period ägnas åt arbete i PBL-grupper. Studenterna formerar grupper själva och väljer handledare. Idealt sett ska varje grupp ha sju studenter och varje handledare tar hand om två grupper.

Fördelen med att studenterna väljer grupper själva är att eventuella problem med att vissa personer inte vill/kan samarbeta med andra minskar (även om detta är orealistiskt ur ett arbetsplatsperspektiv). Eftersom studenterna gör egna val ökar deras engagemang.

Du förväntas vara på den schemalagda datorsalsövningen varje vecka för att ta hand om dina grupper, men du kan naturligtvis komma överens med dina grupper om annat. Observera dock att det inte kommer någon handledare till din grupp om inte du ser till det. Utöver den schemalagda tiden kommer du överens med dina grupper om hur, var och när ni ska träffas och vad ni ska göra då. Detta rör sig om mellan noll och fyra timmar per grupp och vecka, med ett medelvärde på någonstans mellan en halv och en och en halv timme. En idé är att lägga träffarna med PBL-grupperna i anslutning till föreläsningarna för att kunna ta upp frågor som inte hanns med eller vågade ställas under föreläsningarna.

De studenter som misslyckas med kursen gör det ofta för att de tidigt blir passiva. Här är det viktigt att du som handledare underlättar studenternas självinlärning och att få dem att reflektera själva över sin inställning till inlärning. Generellt sett bör studenterna läsa mer på egen hand än vad de gör (gjort).

Ett vanligt fel bland handledare tidigare år är att de har försökt att hålla traditionella övningar, men i små grupper. Det ska du inte. Du ska uppmuntra studenterna att lära sig själva. Helst inte svara på deras frågor utan be dem reflektera över var de kan hitta svaret.

Tentamen

Under tentaveckan brukar vi ha en informell frågestund där din närvaro är önskvärd. I övrigt förväntas studenterna läsa på egen hand. Vid det här laget bör studenterna vara väl medvetna om vad för information man kan hitta i Javaintroduktionshäftet varför det är viktigt under föregående faser att du som handledare hjälper studenterna att dels inse det, dels inse hur man kan slå upp saker i häftet och läroboken.

Tentamen är samma som på 2D1310 med fem problemområden (parametrar, metodanrop, vektorer, instanser och minnesritning) där det krävs att man klarar minst en deluppgift (a eller b) på varje problemområde för att bli godkänd.

Under tentan behövs några personer som hjälper till att svara på frågor. Två timmar efter tentans slut förväntas du delta i tentarättningen. Vi som varit där under tentan kommer då att ha börja rättat och gjort en rättningsmall och har en genomgång av den två timmar efter tentans slut. Kan du inte närvara då är det bättre att du avsäger dig rättningen.

Varje deluppgift bedöms som helt rätt (R), så gott som rätt (G) eller fel (V) och detta markeras på varje uppgift. På tentamensomslaget markeras de fem problemområdena på samma sätt. För studenter som har missat helt på en hel uppgift får en chans att komplettera tentamen en vecka in på nästa period och dessa tentamensomslag ska varje deluppgift markeras individuellt.

Studenter som har missat ett tal, men i övrigt gjort bra ifrån sig på tentan behöver endast skriva om det missade talet. Övriga som har missat endast ett tal måste skriva om hela tentan. Studenter som har missat två eller fler tal får inte skriva kompletteringsskrivningen. För att få bonus för att klara tentan vid första ordinarie tillfället räcker det inte med att klara kompletteringen. Studenter som missar kompletteringsskrivningen kommer inte att få komplettera den oavsett resultatet.

När tentan är färdigrättad anslår vi resultatet och om det är lämpligt går vi tillsammans på tentapuben.

Individuellt projekt (J-del)

J-uppgiften ska väljas före dina studenter redovisar något för dig första gången eftersom de ska relatera det dom gjort till sin egen J-uppgift. J-uppgifter väljs på nätet.

Uppgifterna i sig är samma som på övriga kursomgångar, men det finns ett alternativ till att skriva en specifikation. Dina studenter kan komma överens med dig om att göra en prototyp istället för en spec och visa upp prototypen för dig. Dessa studenter får då redovisa flera prototyper istället för en spec och en prototyp. Hur många prototyper som krävs bestämmer du individuellt, normalt två stycken. Samtliga skall dock vara redovisade före det sista prototypdatumet enligt kursprogrammet för att ge bonuspoäng.

Denna metod är förmodligen enklare och snabbare för alla inblandade parter när studenten förstått vad som ska göras. För studenter som inte har koll är en skriven specifikation att föredra för alla inblandade parter.

Samma dag som specarna ska lämnas in förväntas du delta på kvällen i specrättningen och därefter vid specåterlämningen. Specarna snabbrättas, dvs vi markerar dåliga och ogenomtänkta saker på ett sådant sätt att vi snabbt kan förklara det för studenten vid återlämningen. Förhoppningsvis innebär detta att vi inte behöver begära in kompletteringar av specarna, men vi har fortfarande den möjligheten.

Redovisningstider bokas på nätet.

Hur fördelas labbplatserna?

Först fördelas handledarna på ett bås var i tillgängliga salar. Därefter går studenterna till samma bås som sin handledare. Tyvärr är inte salarna konstanta så handledarna får se till att lösa det på bästa sätt när salarna byts. Inom båset kommer studenterna alltid att ha samma dator .

Detta system har flera fördelar: Studenterna ägnar ingen tid åt att springa omkring och leta lediga datorer och de är alltid garanterade en datorplats på sin labbtid. Handledarna behöver inte springa omkring och leta efter sina grupper. När man ger hjälp blir det lättare att ge hjälp stegvis eftersom man kan återkomma med kort varsel.

Nackdelen är att det inte fungerar alls om studenterna inte följer systemet. Här är det viktigt att du som handledare ser till att dina studenter förstår vikten av att alla följer systemet. Ytterligare en nackdel är att det inte fungerar om handledarna inte följer systemet, dvs inte deltar i de schemalagda datorsalspassen. Om du måste frånvara är det viktigt att du kommer överens med dina studenter om detta och om det behövs vidtalar en annan handledare att titta till dem.

För J-uppgiften innebär det att två studenter får en dator en timme var under ett tvåtimmars labbpass två gånger per vecka eller två timmar var i sträck vid ett tillfälle per vecka.

Hur träffas handledarna för att hantera gemensamma problem?

Ifjol åt de som kunde lunch tillsammans i ett av IPLabs seminarierum. Jag tänkte göra det även i år på måndagar under period 3 12.15-13. Lunchen är informell och frivillig och det som ska intas medtas. Mikro finns i IPLabs kök.

Hur får grupperna sina handledare?

Studenterna ska i första hand vända sig direkt till handledarna under de två första veckorna. Studenter som inte gör det tvångsindelas.

Pengarna då?

Varje PBL-handledare får automatiskt 10 timmar förberedd övningstid per grupp för den reguljära PBL-handledningen. Om gruppen kräver mer handledningstid ska hela tiden rapporteras till kursledaren (inklusive dom 10 timmarna) på papper eller e-post i andra perioden när handledningen är slut. Detta ger 240-kronorstimmar.

Kursledaren måste sätta en övre gräns för hur mycket handledning som får ges. Ekonomiskt försvarbart är kanske 15 timmar i medeltid per grupp.

Utöver detta ges gruppansvarstid 1/2 timme (140 kr) per grupp och vecka.

Datorsalshandledning redovisas med tid som vanligt (se http://www.nada.kth.se/handledning/handledare4/lathund.html). Tentarättning och specrättning redovosas separat (helst på samma papper som sluträkningen för kursen).