Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik med PBL för V1, läsåret 2001-2002

Författare: Erik Forslin.

Kursdata

Kurs 2D1311, Programmeringsteknik med PBL för V (4p)
Momentindelning Lab1 G/U (1p), tenta G/U (1p), lab3 3/4/5 (2p)
Kursen genomförd Period 1-2 2000-2001
Föreläsningar 19 h (+6 h), 9 st (+3 st repetition)
Övningar 12 h (+10 h), 6 st (+ cirka 5 st per PBL-grupp)
Laborationer 34 h, 17 st
Kursledare Erik Forslin
Övningsassistenter Anders Orebäck, Fredrik Sandstål, Hedvig Sidenbladh, Joel Gunnarsson Sjöstrand, Johan Hellsvik, Johan Lilja, Jonas Sjöstrand, Kristian Ronge, Marko Petrovic, Martin Gülich, Mattias Marder, Måns Rullgård, Per-Anders Staav, Pontus Lindqvist, Sara Lind, Sergej Gratchev, Simon Tholerus, Stefan Freyhult, Thomas Larsson
Kurslitteratur Torkel Franzén.
Java från grunden.
Andra upplagan, Studentlitteratur, 2001.
Antal studenter 109 / 98 (alla / V-01)
Antal aktiva studenter* 97 / 89 (alla / V-01)
Klara med moment LAB1 01-12-31 89% / 91% (alla / V-01)
Klara med moment TEN2 01-10-27 31% / 33% (alla / V-01)
Klara med moment TEN2 02-01-12 63% / 65% (alla / V-01)
Klara med moment LAB3 01-12-31 61% / 63% (alla / V-01)
Prestationsgrad 01-12-31 55% / 64% (alla / V-01)
Prestationsgrad 02-01-31 69% / 71% (alla / V-01)
Examinationsgrad 01-12-31 54% / 56% (alla / V-01)
* Med aktiva studenter avses antalet studenter som fortsatt efter kursanmälan. I detta fall motsvaras detta av antalet studenter som åtminstone fått godkänt på instuderingsdelen (LAB1). Observera att alla uträkningar baseras på antalet registrerade studenter och inte antalet aktiva. Alla procentvärden ovan bör alltså med hänsyn till det verkliga antalet studenter som följde kursen vara något högre än vad som anges.

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) innehåller en introduktionsdel och en instuderingsdel. Introduktionsdelen består i att lösa ett problem i fyra steg (fyra deluppgifter). Varje deluppgift löses först i övningssal på papper och sedan med ett program i datorsal. Introduktionsdelen examineras inte. Instuderingsdelen bygger på ett stort antal instuderingsfrågor som varje student måste lösa individuellt. För godkänt på instuderingsdelen krävs att hälften av instuderingsfrågorna löses/redovisas korrekt. Individuellt arbete och handledning sker tillsammans i mindre grupper (normalt sex personer). Till varje grupp finns en handledare/mentor. Kursens första del har som mål att få studenten att jobba enligt en programmeringsprincip för att senare kunna ta sig an större programmeringsuppgifter (LAB3) samt att vänja studenten vid programmeringstekniska begrepp och grunder (TEN2).

Kursens andra del (TEN2) består av en tentamen för att testa studenten på programmeringstekniska begrepp och grunder. Syftet med tentan är att motivera studenten till att själv lära sig det som kommer på tentan (fem grundläggande moment inom programmeringsteknik).

Kursens tredje och mest omfattande moment (LAB3) är att lösa en individuell programmeringsuppgift. Detta moment avgör också studentens slutbetyg i kursen.

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Förändringar inför denna kursomgång

Sammanfattning

Kursens inledning var i år ganska stökig. Den öppna intagningen på V ledde till att studenter började kursen så sent som i tredje veckan. Dessutom fick jag intrycket av att andelen "helt ointresserade" var större i år än tidigare och denna grupp påverkar resten av klassen under föreläsningarna. Jag vet dock inte om det sistnämnda med säkerhet kan härledas till den öppna intagningen. Jämfört med tidigare år anser en större andel att kursen inte är relevant för deras utbildning/yrkesliv, vilket troligen påverkat motivationen. Andelen studenter som tycker kursen är svår är också högre än tidigare år.

Programmeringsteknik med PBL kräver att studenterna är motiverade nog att själva diskutera problemen och våga söka rätt på lösningar. För många (dock ej majoriteten) är PBL alltför krävande; de vill ofta ha svaret utan att fundera på frågan. Många studenter är dessutom införlivade i konceptet att det är svaret som är lösningen på problemet, inte vägen till svaret. Det sistnämnda sätter käppar i hjulet för kurser där lösningsmetodiken är viktigare än svaren.

Undervisningen

Föreläsningarna var även i år uppskattade och välbesökta. I kursenkäten noteras tydligt att föreläsningsanteckningarna är något som de flesta tycker underlättar. Många tyckte att det borde vara fler datordemonstrationer. Enligt kursenkäten tyckte de flesta att halva föreläsningstiden bör användas till detta. I kursplaneringen fanns datordemonstrationer till knappt hälften av föreläsningstiden inplanerad men dessa kunde inte genomföras på grund av KTH:s undermåliga stöd för fungerande teknik och service i föreläsningssalar.

Liksom tidigare ansåg studenterna att de totalt sett lärde sig mest på den individuella programmeringsuppgiften (J-uppgiften). Under instuderingsdelen hade många studenter svårt att komma igång med instuderingsfrågorna. Av alternativen PBL med instuderingsfrågor och laborationer i tvåpersonersgrupper föredrar majoriteten PBL med instuderingsfrågor (om än med viss förändring). Dock ansåg vissa att instuderingsfrågornas problem var för små för att förbereda dem inför J-uppgiften.

Engagemanget från handledarnas sida var mycket stort, kanske för stort. När handledare alltid finns till hands är det enklare för studenter att fråga utan att de funderat själva. Antalet handledare gjorde också att studenterna uppfattade handledningskvalitén som mycket varierande.

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända. Moment LAB1 består av ungefär 80 stycken instuderingsfrågor varav hälften måste vara godkända. Lösningar till instuderingsfrågor godkänns av handledare i datorsal eller vid övningsmöte. Kursens andra moment, TEN2, är en tentamen med fem frågor/moment: parametrar vid metodanrop, metodanrop, vektorer, klasser och instanser samt minneshantering. Varje fråga/moment består av en a- och en b-del. För godkänt krävs att minst en av a- eller b-delen klaras av. Kursens tredje moment, LAB3, är också kursens mest krävande och består i en individuell programmeringsuppgift (j-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-uppgiften redovisas i datorsal för handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade j-uppgifter.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av en kursbunt (med bland annat föreläsningsanteckningar, j-uppgiftstips och ett Java-häfte) samt kursboken "Java från grunden".

Kursenkät

Se den kompletta sammanställningen av enkätsvaren.

Verkligt kursinnehåll

Vi har hållit oss till kursens detaljschema.

Planerade förändringar

Följande punkter är något som bör beaktas till nästa år:

^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <efo@nada.kth.se>
Senast ändrad 14 februari 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>