Sammanställningen är gjord i maj 2000 av Kerstin Frenckner

Sammanfattning

Kursen är på fyra poäng och ges i årskurs 1 för I, L, M, T och V och i årskurs 2 för K. För B flyttas kursen från årskurs 1 till årskurs 2 och gavs därför inte alls läsåret 98/99. Poängen är uppdelad på tenta, TEN2, på 1 poäng, inledande laborationer, LAB1, på 1 poäng och I-uppgift, LAB3, på 2 poäng.

Årets kursomgångar har fungerat bra. Stämningen bland studenterna är god. Studieresultaten är mycket goda på tenta (undantag på M) och inledande labbar, men redovisningsfrekvensen på I-uppgifterna på L, M, T och V är under 75 %.

Åtgärder inför 98/99

På B genomfördes under läsåret 97/98 ett försök med problembaserad inlärning för en del av studenterna. Försöket slog väl ut och under 98/99 genomfördes hela kursen för L med problembaserad inlärning.

Färdiga kursanalyser

Kursdata

PROGRAM	PERIOD	KURSLEDARE	DATOR	ANTAL STUD RES
I	3-4	Mikael Goldmann	Unix på Nada	88 (78)
K	2-3	Linda Kann	Unix på Nada	111 (94)
L	1-2	Olle Bälter	Unix på Nada	83 (83)
M	2-3	Staffan Romberger	PC på M	235 (213)
T	1-2	Stefan Nilsson	Unix på Nada	139 (127)
V	1-2	Linda Kann	PC på V	126 (107)

Studentantal inom parentes avser studenter inskrivna 1998 (för K 1997). Uppgifterna är hämtade ur res.

Föreläsningar: 26 h + 6 h för dem som kört på tentan

Övningar: 16 h

Labbar: 26 h schemalagd tid

Många studenter har arbetat med sina laborationer hemma och har då i allmänhet använt PC. Det har funnits möjlighet för dem att redovisa på PC.

Mål

Kursens huvudsakliga mål är att lära studenterna god programmeringsteknik ­ att strukturera och lösa problem och att skriva välstrukturerade program. Kursen ger även datorvana och kunskaper om hur en dator fungerar.

Examination

Tentamen: Tentan är av teorikaraktär och består av sex frågor med a- och b-uppgift. Varje fråga handlar om ett i förväg känt område, t.ex. pekare. Endera a-delen eller b-delen måste besvaras rätt på varje fråga (vissa avsteg har gjorts från denna princip). Avsikten är att studenterna ska behärska alla sex momenten. Tentan ger 1 poäng och betyget Godkänt/Underkänt.

Laboration 1: Laboration 1 består av sex laborationer som alla ska godkännas. Laborationerna görs i grupper om två studenter. De som redovisar inom fastställd tid får bonuspoäng.

I-Uppgift: I-uppgiften är en större, individuell programmeringsuppgift. Den redovisas först med en specifikation, sedan med en prototyp då någon del av programmet ska fungera och till sist med en slutredovisning. Varje student ska dessutom granska en annan students uppgiftslösning. Svårare uppgifter ger mer betygspoäng. På T användes istället J-uppgifter som är I-uppgifter modifierade för Java.

Hemuppgifter: På alla kursomgångarna användes hemuppgifter, som gav viss betygspoäng. Syftet med hemuppgifterna är dock främst att inspirera studenterna att följa med i kursen.

Betyg: Betyget på kursen ges av summan av bonuspoäng för att ha redovisat laborationer i tid och I-uppgiftens betygspoäng.

Studieresultat

Andel studenter som klarat respektive moment i procent (för L och V i februari 99, för övriga i augusti 99). Uppgifterna är hämtade ur res.

PROGRAM	TENTA	LAB 1	I-UPPGIFT
I	97 (100)	95 (99)	91 (94)
K	88 (96)	93 (98)	83 (92)
L	90 (90)	98 (98)	73 (73)
M	68 (69)	90 (92)	63 (70)
T	81 (84)	90 (94)	68 (71)
V	83 (84)	95 (97)	71 (72)

Andel studenter som klarat respektive moment i procent i maj 2000. Uppgifterna är hämtade ur Ladok. Kolumnen Antal stud är antalet studenter som är förstagångsregistrerade på kursen den termin kursen startade.

Resultaten på tentan och de inledande labbarna är tillfredsställande - på sina håll mycket högt. Det finns fortfarande en tendens att "spara" på I-uppgiften, särskilt på M och T. På L är resultaten sämre än föregående läsår. Intagningspoängen har sänkts och det finns en klar korrelation mellan intagningspoäng och resultat på kursen (se kursanalysen för L-kursen).

Eftersom kursen går i årskurs 1 (utom på K) måste man räkna med att det finns en del studenter som hoppar av studierna på KTH under kursens gång.

Kursens stora problem

Flera faktorer kan bidra till resultatet:

1. studenterna upplever uppgiften som svår
2. studenterna har allmänna problem med hantering av och tillgång till datorer
3. studenterna har inte fått tillräckliga kunskaper i tidigare delen av kursen
4. studenterna har varit för ambitiösa i val av uppgift (valt för svår uppgift)
5. uppgiften är den första större, självständiga uppgift studenterna möter på KTH
6. studenter hoppar av studier på KTH
7. studenterna har allmänna problem med sina studier och väljer att prioritera andra kurser
8. det är lättare att spara på en labb-uppgift än på en tenta Det är av flera skäl olyckligt att studenterna sparar sina I-uppgifter. Det kan ge problem med studiemedel och uppflyttning till högre årskurs. Det är alltid mindre inspirerande och jobbigare att ta itu med en gammal kurs. Vi har också sett en tendens till fusk bland studenter som gör uppgiften i efterhand och flera fall har varit uppe och dömts i KTH:s disciplinnämnd.

   Samtidigt är det tydligt att studenterna uppskattar I-uppgifterna.

   Ur kursenkäten

   De studenter som svarar på kursenkäten, vilket är merparten av dem som gjort I-uppgiften, är i stort nöjda med kursen. Exempel:

   • På L anser 77 % att kursen är intressant
   • På L anser 93 % att de lärt sig mycket eller ganska mycket på I-uppgiften
   • På V ansåg 86 % att föreläsaren lyckades förmedla ämnet bra.
   • På V ansåg 70 % att I-uppgiften var mer givande än de övriga labbarna, på K var motsvarande siffra 85 %
   • På V ansåg 95 % att handledarnas kompetens var bra eller mycket bra
   • På K ansåg 98 % att kursen uppfyllt ställda mål bra eller ganska bra
   • På K var 79 % av studenterna närvarande vid mer än 75 % av föreläsningarna
   • På K tyckte 95 % bra eller mycket bra om I-uppgiften, på T var motsvarande siffra 81 %
   • På M hade 57 % hellre velat läsa Java
   Liknande siffror finns på andra program.

   Arbetstid

   I samband med redovisning av laborationerna frågar vi studenterna hur lång tid de lagt ned på laborationerna. Siffrorna matas in i ett program och vi kan beräkna summan av tiderna för alla laborationerna. Vi finner att siffrorna stödjer vår uppfattning att kursen inte ger en för hög arbetsbelastning. Labbar och I-uppgift är 3 poäng.

   Åtgärder inför 99/00

   Försöket med Java slog väl ut. Java blir alltmer spritt och programmeringsmiljöerna blir mer stabila. Övriga högskolor övergår i stor utsträckning till Java. Att fortsätta med Pascal skulle innebära praktiska problem för dem som kör på PC. Vi har därför beslutat att övergå till Java som programspråk på alla kursomgångar. Utbildning av lärare och handledare har gjorts.

   För att förenkla administrationen av studenter som ej blir klara med I-uppgifterna i tid utser vi en person som har hand om sådana studenter från alla program och alla årgångar (som läst Pascal).