Nada

Kursanalys för 2D1310 Programmeringsteknik för L, 1999/2000

Kursanalysen är utförd av kursansvarige Olle Bälter, PBL-handledarna, Hedvig Sidenbladh, Erik Forslin, Dennis Tell, Thomas Larsson, Jakob von Döbeln, Larsson Omberg samt studienämnden på Lantmäteri: Victoria Caldenius, Pelle Larsson och Karin Sidenbladh.

Kursdata

  • Kurs: Programmeringsteknik för L, 2D1310, 4p.
  • Våren 2000 (period 3 och 4).
  • Kursledare: Olle Bälter. PBL-handledare: Dennis Tell, Erik Forslin, Hedvig Sidenbladh, Jakob von Döbeln, Larsson Omberg och Thomas Larsson.
  • 14h F (samt 6h repetitionsföreläsningar för studenter som missat tentamen).
  • 12h kombinerad sals- och datorsalsövningar.
  • 2h handledning i övningssal.
  • 36h handledning i datorsal.
  • 14 PBL-grupper.
  • 85 registrerade studenter, varav 82 har deltagit i kursen.
  • Kurslitteratur: Valfri. 64% har i huvudsak använt Skansholms JavaDirekt, 8% Lewis & Loftus SoftwareSolutions, 5% annan bok, övriga Javahäftet som ingick i kursbunten.
  • Kursen består av lab1 (1p), ten2 (1p) samt lab3 (2p).
  • Vid kursens slut var 81 personer klara med lab1, 69 klara med ten2 och 58 klara med lab3. Ytterligare 5 personer har endast granskningen kvar.
  • Prestationsgrad 1 juni 2000 82% (upp 6%-enheter).
  • Examinationsgrad 1 juni 2000 71% (upp 11%-enheter).

Mål

Kursens mål är att lära studenterna att arbeta självständigt med en dator och förstå vad program kan användas till. Kursen ska också ge en god grund för vidare studier inom området för dom studenter som blir intresserade.

Förändringar inför denna kursomgång

Programmeringsspråket har bytts från Pascal till Java. Gruppindelningen och valet av PBL-projektuppgift gjordes av studenterna själva. En ny undervisningsform: fyra kombinerade sals- och datorsalsövningar hölls under dom två första veckorna för att lära ut arbetsmetodik vid programmering. Samtliga katederövningar slopades. Kursstarten har flyttats från period 1 till 3. En specskrivningsföreläsning hölls första veckan i andra perioden. En frågestund för specen hölls under samma vecka.

Bytet från Pascal motiveras främst av att det underlättar användningen på flera plattformar.

Sammanfattning

Kursen har fungerat bra i år, tom bättre än förra året, trots dom stora förändringarna, framförallt i språket som var nytt för såväl kursledare som handledare. Utöver att vi har lyckats bättre med undervisningen finns det några andra faktorer som kan ha påverkat kursen positivt: kursen gick i period 3&4 istället för 1&2, vilket minskade antalet avhopp; intagningspoängen har gått upp något i samtliga kvotgrupper (se dock examination nedan); samt en allmän tendens i samhället att folk får mer datorvana.

Javahäftet som delades ut i kursbunten fungerade bra för sitt syfte även om det finns stora utrymmen för förbättringar. Labbgrupperna har inte haft någon undervisning parallellt vilket har lett till att alltför många studenter har försökt att gå på samma handledningstillfällen med långa köer som resultat. Andra tillfällen har det varit rätt tomt i salarna.

Många av handledarna är mycket positiva till PBL. Man får mer kontakt med studenterna, det blir lättare att ha koll på vem som vet vad.
Det här är det roligaste jag har gjort någonsin. Lärarmässigt är PBL en överlägsen undervisningsmetod.
Mycket roligare än att assa på vanligt sätt! Mycket mer tacksamt!

Undervisningen

Föreläsningar inriktade på de viktigaste momenten har hållits i D2. Kombinerade sals- och datorsalsövningar hölls de två första veckorna. I övrigt har undervisningen skötts i PBL-grupper om sex studenter i första perioden och i datorsal som handledning under andra perioden. Tre extraföreläsningar gavs efter tentan för de som missade den.

De PBL-grupper som fungerat bäst verkar vara de där hela gruppen hade valt varandra, som hade korta genomgångar (typ traditionell övning) när dom träffats, hemläxor i fråga om att läsa i kursmaterialet och individuella "förhör".

De två handledare som har haft tre PBL-grupper anser att det går bra både tidsmässigt och att hålla isär alla studenter, men det råder osäkerhet om det skulle gå bra att ha lika många studenter på fler grupper (färre studenter per grupp).

Examination

Lab1 examinerades gruppvis eller individuellt (olika i olika grupper) i PBL-grupperna. Redovisningarna var ofta mer diskussionstillfällen än förhör.
Ten2 är en skriftlig tentamen om tre timmar med fem frågor som har en a- och en b-del. Antingen a- eller b-delen måste vara rätt besvarad på samtliga uppgifter för att bli godkänd.
Lab3 examinerades individuellt av ca åtta mycket erfarna handledare. Samtliga lösningar sparas i en databas för att motverka kopiering av lösningarna. Före redovisningen jämförs studentens lösning med samtliga tidigare registrerade.

Antagningspoängen har höjts något på L i samtliga kvotgrupper jämfört med 1998. Programgymnasiet 14.32 (+0.78), linjegymnasiet 3.5 (+0.09), högskoleprov 1.2 (+0.1), högskoleprov + arbetslivserfarenhet 1.1 (+0.2). Jämför man studenternas snittbetyg från gymnasiet och högskoleprov med resultat på denna kurs kan man notera att:

  • resultat på högskoleprovet inte har något samband med resultatet på denna kurs,
  • ingen av de fem personer med ett snittbetyg från det gamla gymnasiet under 3.9 är klara med kursen
  • sex av nio personer med ett snittbetyg från det nya gymnasiet under 13 inte är klara med kursen. Det finns en statistisk säker skillnad (P-värde < 0.012) i snittbetyg mellan dem som klarade kursen (15.3) och dem som inte gjort det (14.1). Jämfört med i fjol har dessa snittbetyg sjunkit med 0.6 för dem som klarade kursen och 0.4 för dem som inte gjort det. Detta kan tolkas som att vi har blivit bättre på att stödja studenter med lågt snittbetyg.

Kurslitteratur

Studenterna har använt en kombination av Javahäftet som delades ut i kursbunten och en lärobok i Java. Några verkar anse att det räcker med Javahäftet.
Föreläsningsanteckningar delas ut i samband med varje föreläsning och läggs ut på kursens hemsidor.

Studentenkät

Detta tycker de 58 (upp med 6) studenter som har svarat på enkäten om kursen: Kursen uppfattas i genomsnitt som medelsvår till ganska svår. Kursen anses intressant av 73% (ner 4%-enheter), relevant av 51% (ner 16%-enheter). Målen med kursen anses klara av 71% (upp 8%-enheter). Kompetensen hos handledarna var god till mycket god (77% anser att handledarna går igenom bra eller mycket bra, 88% (upp 1%-enhet) anser att kontakten mellan studenter och handledare är bra eller mycket bra).

Jag var lite osäker men jag tyckte att det skulle bli jättekul att lära mig data. Glädjen hos Balter var enorm, jätteuppmuntrande. Helt klart den bästa läraren jag haft. Mitt intresse för data har växt från att som liten varit rädd för datorer till att jag tror att jag ska välja till en till kurs. Alla handledare har varit super. Trevliga och med mkt tålamod. De har varit ens idoler. En jättetrevlig kurs där det har känts som om man har fått kontakt med lärarna och att de har tagit en under ina vingar och verkligen engaggerat sig.
Ni lärare gjorde ett stabilt intryck. Speciellt tack till Gävlesonen Erik Forslin.
handledarna var himmla bra speciellt Erik och Larsson ( Lilla killen)
Otroligt bra att Olle och handledarna var så inspirerade och tyckte att det var kul. Detta gjorde att det blev lättare fullfölja sina uppgifter.

Endast 54% kände sig motiverad att läsa kursen till en början, men det verkar som om många har blivit mer motiverade under kursens gång.

Hade tidigare läst Pascal på gymnasiet då den var obligatorisk för oss. Då fick jag aldrig någon förståelse för vad det igentligen handlade om, men det upplevde jag ganska snart att den här kursen gav mig. Innan denna kurs kändes programmering dödstrist men nu känns det ganska kul.
Innan kursen började var jag inte det minsta intresserad av programmering, men under kursens gång växte motivationen eftersom jag insåg att detta är mycket användbart och dessutom blev det roligare och roligare varje gång jag lyckades fixa ngt i programmet. Mitt intresse för data i allmänhet har höjts med 300%, och jag kommer sakna att arbeta med min lilla J-uppgift. Tack!

Den bästa delen av kursen var J-uppgiften. PBL-problemen var bra. Två tredjedelar skulle välja att arbeta på PBL-sätt om de fått chansen att välja nu. 22% skulle dock föredra styrd inlärning i tvåpersonersgrupper (som på övriga kursomgångar).

Föreläsningarna var bra eller mycket bra ansåg 65% (upp 15%-enheter), men mer måste göras för dem som kan minst. Det utdelade materialet var bra eller mycket bra (79%).

Extraföreläsningarna för dem som missat tentan var bra eller mycket bra (96%).
Schysst att läraren fortfarande tror på en och visar entusiasm, även fast man inte klarade tentan!
Jättebra exempel och nya sätt att lära ut på.
Megabra förklaringar, och roligt.
Fast det är väldigt bra att de finns, alla kurser borde ha så

Studenterna uppger att de lär sig mest på J-uppgiften, genomgångar med PBL-handledaren och av handledare i datorsal. Minst lär sig studenterna av allmänna handledare, kamrater samt föreläsningarna.
Moment Andel som lärt sig mycket, eller ganska mycket
J-uppgift97 (upp 4%-enheter)
PBL-handledaren79
PBL-problem61 (ner 10%-enheter)
Tentaläsning61 (+-0)
Inledande sals- och datorsalsövningar56
Läsa på egen hand44 (ner 4%-enheter)
Föreläsningar43 (+-0)
Kamrater34 (ner 16%-enheter)
Allmänhandledningen22 (ner 5% enheter)

Notabelt är att siffrorna för J-uppgiften har ökat med 4 procentenheter. Nergångar finns framförallt bland kamrater (16%) och PBL-problemet (10%).

Kursens belastning för studenterna

Studenterna har vid redovisning frågats efter hur lång tid som de har använt för att lösa respektive labb. För årets kull ser statistiken ut så här:
Moment PBL-problem J-uppgift Summa
Medelvärde (h): 33 (ner 15) 44 (ner 2) 78 (ner 17)
Tentaläsningen har i genomsnitt tagit 10.5 timmar. Om man antar att genomsnittsstudenten har deltagit i samtliga föreläsningar och övningar (men inte extraföreläsningarna) så innebär detta en totaltid på i genomsnitt 118.5 h för föreläsningar, PBL, J-uppgift, tentaläsande och tentamen. Det blir 30 h per studiemedelspoäng (ner 2h).

Planerade/föreslagna förändringar

Det vore förmodligen lättare att bedriva PBL om det förekom i fler parallella kurser. Metodiken skulle då kunna läras ut grundligare. Kontakt ska tas med kursledaren i fastighetsteknik (i år Peter Ekbäck) för att se vad vi kan göra lika.

De inledande kombinerade övningssalsdatorsalsövningarna skulle kunna inledas med en genomgång av ett enkelt program (alternativt göra detta på en föreläsning).

Studenterna har upplevt det som negativt att bonuspoängen för PBL-problemen delades ut på olika premisser, men framförallt att examinationen var gruppvis. Nästa år ska detta ske individuellt och på samma sätt i alla grupper. Det ska ställas krav på att alla PBL-problem ska innehålla samtliga moment som vi går igenom på tentan. För att få bonuspoäng för dessa moment krävs att 1) momentet finns med i deras lösning till PBL-problemet. 2) att studenten har visat individuellt att han/hon har förstått. Studenter som inte gör detta kommer att tvingas göra om labbkursen (på samma sätt som på övriga kurser). Denna redovisning får gärna ske så tidigt under PBL-arbetet som det är möjligt.

Studenterna ska rekommenderas att lägga träffar med PBL-handledaren i anslutning till föreläsningarna (för att kunna ta upp frågor som inte hanns med under föreläsningarna).

Flera av kommentarerna till PBL-arbetet gäller önskemål om mindre grupper, detta torde dock vara ekonomiskt oförsvarbart. En annan möjlighet är att erbjuda olika sätt att arbeta. Antingen PBL, eller traditionella labbar. T ex skulle de studenter som inte själva kan formera en PBL-grupp och föreslå ett problem att arbeta med kunna få ett vanligt labbhäfte. Om man vill arbeta på PBL-sätt så krävs det att man kan bilda en grupp om 6 personer (7 kan accepteras), eller att man kan bilda en grupp om minst fyra personer och dessutom föreslå ett problem. Övriga får bilda tvåpersonersgrupper och får ett labbhäfte och har på samma sätt som övriga kursomgångar inlämningar varje vecka.

Javahäftet ska utökas så att alla moment som ingår i kursen finns antingen där eller i kursböckerna. JavaDirekt kommer inte längre att rekommenderas.

Styrd fördelning av datorer vid alla labbpass för att eliminera datorstressen. För J-uppgiften innebär det att två studenter får en dator en timme var under ett tvåtimmars labbpass. Förhoppningsvis kommer detta att minska även andra problem som t ex att en del studenter lyckas få handledare att göra stora delar av progammet, handledare blir låsta av studenter som behöver hjälp i flera steg, handledare får vänta på studenter som behöver samla sig och sina papper. Samma metod som på Örjan Ekebergs programmeringskurs för F1: samma dator, samma handledare och en superhandledare som kan ta alla knepiga frågor och fungera som vikarie.

Mer ansträngningar för att motivera studenterna varför detta är en viktig kurs. Varje inriktning bör få veta hur detta passar in i just den yrkesinriktningen. Ett förslag är att göra en femminutervideo där lantmätare av alla inriktningar uttalar sig om deras nytta av kursen.

Någon extraföreläsning på dagisnivå i inledningen. Handledarna kommer att rekommendera de studenter som verkar ha svårast att gå dit och föreläsningen kommer att ligga på obekväm tid (dvs med minst två timmars lucka till annan undervisning).

Större stil och mer utrymme för anteckningar på de utdelade föreläsningsanteckningarna.

Föreläsningsanteckningarna ska göras mer lik en bok med innehållsförteckning och kommentarer till koden.

Av de 82 personer som påbörjat kursen återstod 81 efter första perioden. Av dessa lämnade 73 in en spec och fick den godkänd. Prototypredovisningen gjordes av 64 personer och lika många redovisade J-uppgiften (varav två inte redovisade någon prototyp). Utmaningen inför nästa år är att dels locka fler att lämna in specen och därefter att få fler att börja på programmet så att de kan göra prototypredovisningen. Några idéer är bättre individuell kontroll under första perioden för att minimera avtalet avhängda (som förmodligen inser under period 2 att det inte går att haka på andra längre); reklaminslag på andra föreläsningar, mer betygspoäng för prototypredovisningen, mer reklam för J-uppgiften (det är den man lär sig på).

Schemalagd återlämning av specarna och muntliga kommentarer för att snabba på och förbättra den processen.

Förfarandet med prototypredovisningen kan förenklas så att samtliga studenter får samma sista datum, men uppmanas att göra den så snart som möjligt.

En ansträngning bör göras för att få studenterna att reflektera själva över sin inställning till inlärning. Dessutom bör de läsa mer på egen hand. T ex genom styrning från PBL-handledarna.

Tydligare instruktioner för granskningen, gärna på själva protokollet. Motiv till varför, vad man ska uppnå och även om problematiken att kritisera någon kamrat. Även en diskussion om för- och nackdelar med att välja granskningspartner tidigt respektive sent.

Tydligare koppling mellan tentan, PBL-uppgifterna och J-uppgiften.

Mer reklam för allmänhandledningen.

Kolla om det går att lägga in kursinformation på den personliga startsidan i webben.

Annas bilprogram skulle kunna användas allmänt av PBL-gruppshandledarna.

PBL-gruppsarbetet ska styras mot arbete i tvåpersonersgrupper inom gruppen.

Bokningar av datorsalen ska finnas med i introduktionslabben.

Utlova belöningar till den som kommer på saker som saknas i kursprogrammet (för att få folk att läsa det).