Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för T, Läsåret 98/99

Författare: Stefan Nilsson, Nada

^ Upp till kurssidan 1998/1999.

Nedan följer en kursanalys av kursen Programmeringsteknik för T. I texten refereras till en enkät gjord med ACE i WWW.

Kursdata

KursProgrammeringsteknik för T (4p)
Examination Tenta G/U (1p), Lab1 G/U (1p), Lab3 3/4/5 (2p)
Kursen genomförd Period 3-4 1998/1999
Föreläsningar 26 h (+6) (13 st +3 "repetition")
Övningar 16 h (8 st)
Lab (schemalagt) 36 h
Kurslitteratur Java Software Solutions (Lewis and Loftus).
Antal elever 136 (varav 128 T-98)
Klara med TEN2 990607 74%
Klara med LAB1 990607 89%
Klara med LAB3 990607 68%
Prestationsgrad 990607 75%
Examinationsgrad 990607 51%
Kursansvarig Stefan Nilsson
Övningsassistenter Erik Fransen, Linda Kann, Larsson Omberg

Sammanfattning

I kursens användes för första gången programspråket Java. Av de studenter som svarat på kursenkäten tyckte nästan alla att kursen var meningsfull och en stor majoritet ansåg att kursen uppfyllt uppställda mål. Examinationsgraden var ungefär densamma som tidigare år trots att kursen genomgått stora förändringar. En stor majoritet (93%) föredrog att lära sig Java framför ett mindre språk (enkätfråga 4).

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att eleverna ska Kursen är uppbyggd kring ett antal programmeringsuppgifter (6 mindre som genomförs i grupper om två elever, en större - J-uppgiften - som utförs individuellt). Därmed får eleverna träning på att själva skriva mindre program. Datorvana får man på köpet.

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Undervisning

Föreläsningarna har varit välbesökta och 82% av de som svarat på enkäten har svarat "bra" eller "ganska bra" på frågorna om föreläsningarnas innehåll och föreläsarens förmåga att förmedla ämnet.

Repetitionsföreläsningarna fick ett blandat mottagande. 60% var nöjda ("mycket bra", "bra"), 20% tyckte att de var acceptabla och 20% var missnöjda ("mindre bra", "dåligt"). Av kommentaren kan man spåra tre källor till missnöje: 1. "Dålig information om tid och plats." 2. "Jag kunde redan detta." 3. "Jag förstod fortfarande inte." De två första sakerna är lätta att åtgärda, den tredje svårare.

Övningarna fick övervägande positiva omdömen.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av kursbunt, föreläsningsanteckningar och Java Software Solutions. De flesta tycker att boken är bra, men några skulle föredra en svensk kursbok.

Studenternas arbetsbelastning

Vi frågar eleverna hur mycket tid de lägger ner på labbar och J-uppgifter. Av deras svar att döma lägger de inte ner mer tid än som är rimligt för en 4-poängskurs.

Förkunskaper

De allra flesta ansåg sig ha tillräckliga förkunskaper när kursen startade.

Verkligt kursinnehåll

Vi har i stort sett hållit oss till kursens detaljschema.

Funderingar till nästa år

Bilaga: Enkätsvar

Bilaga: Kursens hemsida

Bilaga: Javaterminologi

^ Upp till kurssidan 1998/1999.


Sidansvarig: Stefan Nilsson
Senast ändrad 10 juni 1999
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>