2D1310 för M, 4p
Programmeringsteknik
kursanalys 1998–1999

Kursdata

o När kursen genomfördes

Kursen hölls period 2—3 läsåret 1998/99.

o Kursledare och övriga föreläsare och övningsassistenter

Staffan Romberger var kursledare.

Thomas Larsson, Erik Forslin, Josefin C. Lindh , Ulf Bourelius, David Bezjak och kursledaren var övningsledare.

Alex Olwal, Amir Shahram Gohardani, Anders Fredriksson, David Bezjak, Erik Forslin, Erik Fransén, Felipe Wersén, Holger Hellebro, Jakob Von-Döbeln, Josefin Lindh, Lars Omberg, Magnus Westman, Marika Saarela, Mats Jansson, Omid Gohardani, Said Nafar, Staffan Romberger, Sten Andersson, Thomas Larsson, Ulf Bourelius och Vahid Mosavat var labbhandledare.

o Antal undervisningstimmar uppdelat på föreläsningar, övningar och andra undervisningsformer

13*2h föreläsningar

3*2h repetitionsföreläsningar

8*2h övningar

7*2h labbpass

samt handledning för I-uppgiften o.d.

Under period 2 var det normalt 6 labbhandledare.

Under period 3 var det 4—6 labbhandledare.

Vidare 14*3h med 38*3h labbhandledare.

o Antal övningsgrupper

6 övningsgrupper.

o Antal registrerade elever

I res finns 235 studenter.

o Kurslitteratur

Kursbok: nästan alla verkar ha valt Bälter: Programmeringsteknik.

Föreläsningsanteckningar, labbanvisningar, handledning för Borlandpascal, extentor m.m. delades ut.

o Vilka moment kursen består av och poängtal för de olika momenten

LAB1 1p, TEN2 1p och LAB3 2p.

o Hur många elever som klarat kursens olika moment (vid en eller flera angivna tidpunkter)

T.o.m. 1999-04-10 är 161 (68,5%) godkända på TEN2,
191 godkända på LAB1 och
118 godkända på LAB3.

>o Prestationsgrad efter första examinationstillfället i procent

Antal presterade poäng av antalet möjliga poäng för de registrerade eleverna (ska finnas): T.o.m. 1999-04-10 (191*1+161*1+118*2)/(235*4)=0,63.

o Examinationsgrad efter första examinationsillfället i procent

Antal elever som klarat alla kurskrav av alla registrerade elever (ska finnas): T.o.m. 1999-04-10 78/235=0,33

Mål

Kursens mål är att ge

• datorvana, färdighet att skriva välstrukturerade program och kännedom om grundläggande datatekniska begrepp,

• träning att lösa konstruktionstekniska problem och övning i såväl självständigt arbete som arbete i liten grupp för att studenterna ska

• se datorer och programmering som naturliga verktyg i ingenjörsarbetet,

• se likheter mellan programvarukonstruktion och annat konstruktionstekniskt arbete,

• kunna utföra viss programmering.

Förändringar inför denna kursomgång

Staffan Romberger ger kursen för första gången. De nya datorsalarna på M tas i bruk.

Sammanfattning

Föreläsningar, labbar och övningar har fungerat hyfsat. Administrationen är mycket tung.

Att ordna extra hjälp- och redovisningspass har varit jobbigt och ändå inte räckt till. Att hantera elever som inte följer den breda strömmen är tungt. Mycket klara regler behövs för eftersläntrare och gamlingar.

Ett förslag är att någon tar på sig uppgiften att hantera alla kvarvarande studenter som läst Pascal och att någon annan tar hand om alla Javaiter som inte blir klara under ordinarie kurstid.

Undervisningen

Det känns som om övningarna kunde vara något mer inriktade på sådant som behövs i I-uppgifterna.

Examination

6 laborationer, I-uppgiften och tentan är examinationen. Hemtal och många moment i I-uppgiften ingår.

Tentan består traditionellt av 6 uppgifter med a- och b-del där en av delarna av varje uppgift måste vara rätt behandlad. Studenter som missat en uppgift har fått komplettera.

Hanteringen av gamlingar behöver ses över.

Kurslitteratur

Bälters Programmeringsteknik användes och elevbedömningen mycket blandad.

Elevenkät

En elevenkät har gjorts med ACE. 74 studenter har svarat.

57% säger sig hellre velat ha Java.

Några studenter efterlyser mer programmeringsteknik och mindre programmeringsspråk. Hur?

Några studenter ser det inte som meningsfullt att arbeta med programmering utan att sitta vid datorn. Man måste prata lite om att man kan programmera utan att sitta vid dator.

Många är mycket positiva till I-uppgiften.

Effektivare handledning behövs. Hur?

Det behövs mycket tydliga anvisningar för hur handledningen ska gå till. Ha skilda köer för hjälp och redovisning. Maxtid för hjälp. Ev. ingen uppskrivning på kölista innan laborationen startar. Hantering av elever som ej sitter i bokade salar.

Några svar antyder att studenterna inte tar för sig. De som säger att det är för lite tid för programmering kanske kunde ägna mer tid åt programmering.

Borlandpascals grafik fungerade ej.

Borlandpascals avlusare fungerade ej.

Kursens belastning för eleverna

Jag tycker att närvaron var god.

Förkunskaper

Förkunskaperna verkar ha varit lagom.

Övrigt

Några skriver att föreläsaren var tråkig. Jag kan nog inte göra så mycket åt det.

Planerade förändringar

Nada har beslutat övergå till Java f.o.m. ht 1999 efter försök under vt 1999.

Effektivare handledning behövs. Hur?

Några studenter efterlyser mer programmeringsteknik och mindre programmeringsspråk. Hur?

Ha skilda köer för hjälp och redovisning. Maxtid för hjälp. Ev. ingen uppskrivning på kölista innan övn startar.

Några svar antyder att studenterna inte tar för sig.

Man måste prata lite om att man kan programmera utan att sitta vid dator.

I-uppgiften mycket positiv.

Det behövs mycket tydliga anvisningar för hur handledningen ska gå till.