Nada

Kursanalys för 2D1310 Programmeringsteknik för L, 1998/99

Kursanalysen är utförd av kursansvarige Olle Bälter, PBI-handledarna Mikael Goldmann och Anna Redz, samt studienämnden på Lantmäteri: Pontus Sundin och Anna Wickman.

Kursdata

  • Kurs: Programmeringsteknik för L, 2D1310, 4p.
  • Hösten 1998 (period 1 och 2).
  • Kursledare: Olle Bälter. PBI-handledare: Alexander Baltatzis, Anna Redz, Daniel Kronheffer, Fredrik Zetterling, Hedvig Sidenbladh, Linda Kann, Maria Ögren, Mikael Goldmann och Olle Bälter.
  • 12h F (+2h extraföreläsningar samt 6h repetitionsföreläsningar för elever som missat tentamen).
  • 6h övning i 3 övningsgrupper.
  • 9 PBI-grupper.
  • 83 registrerade elever.
  • Kurslitteratur: Valfri, men nästan alla använder Bälter: Programmeringsteknik med Pascal (ca en tredjedel använder fortfarande första upplagan).
  • Kursen består av lab1 (1p), ten2 (1p) samt lab3 (2p).
  • Vid kursens slut var 82 personer klara med lab1, 70 klara med ten2 och 50 klara med lab3.
  • Prestationsgrad efter första examenstillfället 76%.
  • Examinationsgrad efter första examenstillfället 60%.

Mål

Kursens mål är att lära eleverna att arbeta självständigt med en dator och förstå vad program kan användas till. Kursen ska också ge en god grund för vidare studier inom området för dom elever som blir intresserade.

Förändringar inför denna kursomgång

Försök med problembaserad inlärning (PBI) har genomförts på hela kursomgången.

Sammanfattning

Kursen har fungerat bra i år trots den stora förändringen i undervisningsmetodik, sjunkande intagningspoäng och tyngre parallella kurser.

Undervisningen

Föreläsningar inriktade på endast de viktigaste momenten har hållits i D2 och L1. Endast tre övningar har hållits. Det största problemen under kursen har varit att hitta handledare till terminalövningarna under period 2.

Examination

I år fick studenterna tre tentor i den första tentaperioden (normalt två) vilket gjorde att många var trötta på att läsa när det var dags för programmeringstentan.
Lab1 examinerades gruppvis i de nio PBI-grupperna. Redovisningarna är mer diskussionstillfällen än vad det är förhör.
Lab3 examinerades individuellt av ca åtta mycket erfarna handledare. Samtliga lösningar sparas i en databas för att motverka kopiering av lösningarna. Före redovisningen jämförs elevens lösning med samtliga tidigare registrerade.

Den sjunkande antagningspoängen har gett negativa utslag i examinationsfrekvensen. Det finns signifikanta skillnader mellan de som klarat kursen (definierat som redovisat I-uppgiften före jul) och de som inte har gjort det. För studenter som kommer från det nya programgymnasiet var medelbetyget 15.9 för de som klarade kursen, 14.5 för de som inte gjorde det (t-test P-värde 0.012). För studenter som kommer från det gamla linjegymnasiet var medelbetyget 3.6 för de som klarade kursen, 3.4 för de som inte gjorde det (t-test P-värde 0.045). Inga signifikanta skillnader kunde noteras för de som gjort högskoleprovet.

Kurslitteratur

Bälter: Programmeringsteknik upplaga två har använts, men en tredjedel använder fortfarande upplaga ett. Boken har i huvudsak använts som uppslagsbok (vilket den inte är skriven för).
De elever som vill använda PC får gärna göra det. Nada säljer häften som beskriver de vanligaste utvecklingsmiljöerna på PC och Macintosh. Föreläsningsanteckningar säljs med kursbunten.

Elevenkät

Detta tycker eleverna som har svarat på enkäten om kursen: Kursen uppfattas i genomsnitt som medelsvår till ganska svår. Kursen anses intressant av 77%, relevant av 67%. Målen med kursen anses klara av 63%. Kompetensen hos övningsledarna var god till mycket god.

PBI-problemen var bra, allra bäst var I-uppgiften.

Hälften anser att föreläsningarna var bra eller mycket bra. Ännu fler anser att övningarna var bra till mycket bra. 87% av studenterna anser att kontakten mellan lärare och studenter är bra till mycket bra. En student skrev i kursenkäten som kommentar att kontakten mellan lärare och studenter är "utan konkurrens på KTH".

Eleverna uppger att de lär sig mest på I-uppgiften och PBI-problemen, minst på föreläsningarna och genom att läsa själva.
Moment Andel som lärt sig mycket, eller ganska mycket
I-uppgift93
PBI-problem71
Schemalagda laborationer/handledning66
Tentaläsning61
Salsövningar52
Problemredovisningar52
Kamrater50
Läsa på egen hand48
Föreläsningar43
Allmänhandledningen27

Notablet är att siffrorna för I-uppgiften och läsa på egen hand har ökat med 5 procentenheter, medan siffrorna för allmänhandledningen har halverats. Ifjol fick allmänhandledningen kritik av studenterna, men inte i år. Detta antyder att allmänhandledningen har utnyttjats mycket mindre i år.

Kursens belastning för eleverna

Eleverna har vid redovisning frågats efter hur lång tid som de har använt för att lösa respektive labb. För årets kull ser statistiken ut så här:
Moment Schemalagt PBI-problem I-uppgift Summa
Medelvärde (h):20 47 46 133
Tentaläsningen har i genomsnitt tagit 10 timmar. Om man antar att genomsnittseleven har deltagit i samtliga föreläsningar och övningar (men inte extraföreläsningarna) så innebär detta en totaltid på i genomsnitt 126 h för föreläsningar, övningar, problemlösning, I-uppgift, tentaläsande och tentamen. Det blir 32 h per studiemedelspoäng.

Planerade/föreslagna förändringar

Det vore förmodligen lättare att bedriva PBI om det förekom i fler parallella kurser. Metodiken skulle då kunna läras ut grundligare.

De listor på ingående moment som togs fram för kursen bör betonas tydligare. Genom att t ex ge bonuspoäng för varje moment som studenterna får med i sina problemlösningar kan man öka viljan hos studenterna att lära sig mer.

Inledningsvis bör studenterna ges möjlighet att få en gemensam grund innan arbetet med PBI-problemen börjar. Detta skulle kunna göras under en vecka där det läggs in flera pass där ett mindre problem löses varje gång med PBI-metodik: problemet ges först tillsammans med rekommendationer att läsa ett avsnitt i boken. Därefter följer en övning där det ges tillfälle till frågor. Målet med övningen är att komma fram till en lösningsskiss i grupper om 2-3 personer. När skissen är godkänd går studenterna vidare till datorsalarna och ska där föreslå en implementationsordning innan lösningen implementeras. Efter en intensivvecka på detta sätt påbörjas PBI-problemen på samma sätt som i år i grupper om 6-8 personer.

Ingen (för oss känd) lärobok är idag skriven med tanke på PBI i programmeringsteknik. Alla böcker är skrivna för att man antingen ska följa boken från pärm till pärm, eller genom några snitslade banor i boken. För studenter som behöver kunna slå upp vad som helst i boken och förstå det utan att ha läst avsnittet innan måste läroboken vara upplagd på ett helt annat sätt: som en uppslagsbok.

Protoypredovisningen ska göras med avlusaren och demonstration av den ska göras i andra perioden.

Hål i schemat på fm för att fördela tillgången på datorer bättre.

Mer ansträngningar för att motivera eleverna varför detta är en viktig kurs. Varje inriktning bör få veta hur detta passar in i just den yrkesinriktningen.

Om man ska nivågruppera studenterna bör de göra ett diagnostiskt prov.