KTH 2D1310 Programmeringsteknik, 2003-2004
Särskild information för Media1 och CL1
prgmedcl03
Nada
Senaste nytt
Hjälp
Referenser
Viktiga datum
Schema för media
Schema för CL
Detaljschema
Aktuell vecka
Laborationer
Hemtal
Datorprov
Bonuspoäng
J-del
Betyg
Regler för höjning av betyg
Bokningslistor
Allmänna kurssidan
Studiedisposition
Kurslitteratur
Lärare
Hederskodex
Synpunkter på kursen
Datorsalar
(info till handledare)

Senaste nytt


Hjälp och handledning

Hjälp finns att få (i prioritetsordning):
  1. Från "Vanliga frågor".
  2. Från länkar i detaljschemat.
  3. Från kurslitteraturen.
  4. Från referenserna på webben.
  5. Genom diskussion med labbkamraten.
  6. Under laborationerna.
  7. Via datorbrev till en lärare. Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med ämnesraden (subject) "prgmedcl03: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.
  8. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20. Rummet finns mellan sal gul och grön (knacka och fråga efter allmänhandledare). Deras schema finns på webben.
  9. Under redovisningstillfällena.

För datorrelaterade fel (inloggningsproblem, epost, trasiga datorer etc), se "Datorsalar".


Referenser


Viktiga datum

2003-11-03 (tis v.45) Kursstart klockan 8.00 i sal D2.
2003-11-14 (fre v.46) redovisningsdatum för laboration 2
2003-11-21 (fre v.47) redovisningsdatum för laboration 3
2003-11-28 (fre v.48) redovisningsdatum för laboration 4 (nytt redovisningsdatum för laboration 4 är fredag, vecka 49, 2003-12-05)
2003-12-12 (fre v.50) redovisningsdatum för laboration 5
vecka 51 Datorprovet, boka tid
CL skriver prov på tisdag den 031216, kl 10.00-11.00 och 11.00-12.00
Media skriver prov på torsdag den 031218, kl 13.00-14.00 och 14-00-15.00

Information om tid och plats för tentamen kommer att meddelas när schemat för vårterminen är klar.

Schema för Media

 programmeringsteknik för Media Per2  
 F on 13-15 v 5   D2 
 Ö fr 10-12 v 5   K52-53 
 L 15-17 v 7-9   Grå, Karmosin, Magent 
 L on 10-12 v 10   Orange, Röd 
 L to 08-10 v 6-8   Orange, Röd 
 L to 10-12 v 4   Orange, Röd 
 L fr 10-12 v 6   Brun, Gul 

Schema för CL

 Programmeringsteknik för CL Per 2  
 F on 13-15 v 5   D2 
 Ö fr 08-10 v 5   K52-53 
 L on 08-10 v 6-7,9   Brun, Gul 
 L on 10-12 v 8   Brun, Gul 
 L fr 08-10 v 4,6,8-9   Brun, Gul 
 L fr 15-17 v 7   Orange, Röd 

Preliminärt detaljschema

Detaljschemat beskriver vad som gås igenom på föreläsningar, övningar och datorövningar. Här finns också läshänvisningar till boken samt länkar till föreläsningsanteckningar och Javaexempel som tas upp på föreläsningar, övningar och laborationer.

Detaljschemat är preliminärt och moment kan stuvas om. Målsättningen är dock att behålla momentens inbördes ordning.

F = Föreläsning.
Ö = Salsövning.
L = Datorlaboration.
Vecka Aktivitet
45
  • F1: Kursinfo, inledande Java.
    (Franzén: inledning, 1-4, (36.1) / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2 / Flanagan: 1-2)
    Föreläsningsanteckningar
  • Ö1:String, inläsning och utskrift.
    (Franzén: inledning, 1-4, 7, 38.1-38.3 / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2, 4-5, 7.8 / Flanagan: 1-2)
    Övningsanteckningar, Java vett och etikett.
  • F2: Binära tal, primitiva datatyper, tilldelning, operatorer.
    (Franzén: 3-5, 7-11, 38.1, 38.2 / Holm: 1, 3.2, 5-6, 7.8 / Flanagan: 1-2)
    Föreläsningsanteckningar
  • L: Laboration 1: Introduktion till datormiljön.
    Laborationsfiler: .emacs, exempel, Maze.java.
46
  • F3: Styrstrukturer, villkor, slingor, programmeringsstrategi, prototyp.
    (Franzén: 10-12, (13), 15-17, 38.1, 38.2 / Holm: 6-7, 10/ Flanagan: 2)
    Föreläsningsanteckningar
  • Ö2: Styrstrukturer
    (Franzén: 8-12, (13), 15-16 (17) / Holm: 6.1-6.4, 6.6-6.7, 6.9, 7 / Flanagan: 1, 2)
    Övningsanteckningar
  • F4: Att skriva och anropa metoder, typkonvertering (type casting).
    (Franzén: 5, 9, 14 / Holm: 3, 6 / Flanagan: 2)
    Föreläsningsanteckningar
47
v48
  • F7: Repetition, Klassmetoder och Instansmetoder Föreläsningsanteckningar
  • Ö4: Klass/instans -variabler och klass/instans -metoder hur och när.
v49
  • F8: Arrayer:
  • Ö5: Arrayer
v50
  • F9: klassen Vector, filinläsning, provet
  • F10: repetition, Grafik, klassen StringTokenizer- spec skrivning
  • Ö6: Vector, filinläsning,spec skrivning
v5
  • F11: J-uppgift, Specifikation och Grafik
  • Ö7: Olika beroende på grupp (Repetition, specskrivning, grafik, osv ...)

Laborationer

Kursens första moment, LAB1, består av laborationer som görs i grupper om max två personer.

Den första laborationen är en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

När du genomfört en laboration visar du upp den för din labbhandledare, som signerar ditt labbhäfte och skriver upp att du är klar med labben. Därutöver rekommenderas du att göra frivilliga prov för att kontrollera dina kunskaper. Godkända resultat på dessa prov medför att slutprovet blir mindre omfattande.

Du kan få hjälp med labbarna utanför schemalagt labbpass från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Datorprov

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individiellt prov vid dator på grunderna i programmering. För att få godkänd på datorprovet då måste man minst ha 80% rätt.

Bonuspoäng

Till datorprovet kan man samla bonuspoäng från labbarna och hemuppgifter. Varje labb ger en bonuspoäng på 3% om de redovisas i tid. Det finns 4 st hemtal, varje hemtal består av 3 uppgifter och varje uppgift kan ge 0.33% bonuspoäng.
Om man gör alla uppgitfer i alla hemtal i tid så har man samlat 4 x( 3 x 0.33%) = 4% till datorprovet.
Om man redovisar alla labbar i tid så har man samlat 4 x 3% =12% till datorprovet.
Så totalt kan man ta 16% med sig till datorprovet. För att klara datorprovet krävs att man har 80% rätt.
Har man 16% bonus då räcker det med att ha 64% rätt på datorprovet för att få godkänd.

J-del

Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Java; en "J-uppgift". J-delen redovisas i tre steg under kursens andra period. Uppgifterna är tänkta att vara något så när svåra och tidskrävande, räkna med ca 80 timmar.
Specifikation
Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation lämnas in. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifikationen ska vara skriven i en .java-fil, vara kompilerbar och lämnas in via webben. En handledare kommer att kommentera den och ge den betyget godkänd/underkänd. Vid återlämningen ska du ta med dig en minnesbild över programmet. Blir du underkänd på själva specen eller minnesbilden måste du dokumentera ditt färdiga program med javadoc.
Granskning
Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en student. Studenten får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska teststudenten kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll (pdf, ps). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först. Om du inte hittar något program att granska så måste du istället dokumentera ditt program med javadoc. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera. Erfarenhetsmässigt ökar samtidigt chansen att bli godkänd vid redovisningen med minst 50%.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra.
Slutredovisning
Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Specifikationen med uppdaterad minnesbild, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen. Granskare som inte medföljer till slutredovisningen har ingen chans att försvara sin granskning och riskerar därmed att bli underkända om handledaren finner granskningen undermålig.

Det finns en lista på J-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift. På bokningslistan kan du välja en uppgift.

J-uppgifterna är av olika omfång vilket kräver olika mycket tid, men tidsåtgången är framförallt beroende av dina kunskaper när du börjar med J-uppgiften.

Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Java så finns ytterligare Javafiler för J-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på att i enlighet med hederskodexen ALLTID ange varifrån koden kommer när det inte är din egen.

Efter kursens slut kan J-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-del är begränsad. Väntar du mer än ett år från kursstart med att redovisa kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-del fram till nästa kursstart.

Krav på J-uppgiftslösningen

Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen. Ingen felkoll behöver göras för att upptäcka om indatafiler verkligen existerar.

Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.

Programmet ska vara vettigt uppdelat i klasser och metoder, och metoder ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.

Varje klass, instansvariabel och metod ska vara försedd med kommentarer. Ange vad klassen och variabeln representerar och vad metoden gör. För metoder bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata (retur-värde) betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och metodhuvud för att förstå hur en metod ska användas.

Namn på klasser, variabler och metoder ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.

Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella klasser och metoder. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.


Betyg

För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (inledande arbete med labbar), LAB2 (prov på grunderna) och LAB3 (J-delen). Kursen ger fyra högskolepoäng uppdelat på följande sätt (moment):
1p LAB1 Detta tillgodoräknas om labbarna 1-5 redovisas.

1p LAB2 Datorprovet godkänt.

2p LAB3 J-uppgiften godkänd.

Gradering av betyget på kursen avgörs helt av J-uppgiften enligt följande:
3 = Godkänd J-redovisning med en riktig minnesbild.

4 = Kraven för 3 + ett "perfekt" program, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat).

5 = Kraven för 4 + en extrauppgift med grafik eller avancerad algoritm.


Regler för höjning av slutbetyg på kursen Programmeringsteknik

På KTH finns av hävd en rätt att tenta om för att få högre betyg fast tentan redan är godkänd. I kurser med andra typer av examination (än tenta) måste vi av kostnadsskäl begränsa denna rätt. Följande regler gäller i denna kurs:

Studiedisposition

Här följer ett förslag till disposition av tiden. Kursen är på 4 poäng vilket motsvarar 4*40 = 160 timmar. 40 timmar används till föreläsningar och övningar. Återstår 120 timmar för självstudier och redovisningar fördelade på:

Kurslitteratur

Kurslitteraturen ska läsas på egen hand parallellt med kursen. Föreläsningar, övningar och laborationer täcker endast en del av kursmaterialet. Kurslitteraturen består av: Överblivna papper som delas ut under kursens gång finns också att hämta i bokhyllan utanför studentexpeditionen. Efter kursens slut kastas i allmänhet alla överblivna papper som hör till kursen.

Bokningslistor

Inga bokningslistor för tillfället.

Hederskodex

På Nada används en gemensam hederskodex för alla Nadakurser. Du är själv ansvarig att läsa igenom och följa den.

Lärare


Kursledare är  Vahid Mosavat.
Datorpost: vahid@nada.kth.se
Telefon: 08-7906209
Mobil: 073-62 32 867

Det enklaste sättet att komma i kontakt med kursledaren är att skicka e-post, v.g. låt fältet ämne (Subject) i ditt mail börja med ordet prgmedcl03 för att då vet jag att det är någon av mina kära studenter som vill ha ett snabbt svar på sitt mail.
Följande sätt går det också bra för att komma i kontakt med mig:

Övningsgrupperna leds av följande personer:

GruppNamnEpost sal
 1 för MediaVahid Mosavatvahid@nada.kth.seEget material
vecka 5
K53
 2 för MediaThomas Sundbergtsu@nada.kth.seEget material
vecka 5
K52
 3 för CLLotta Erikssonlottae@nada.kth.seEget material
vecka 5
K52
 4 för CLThomas Larssonm94_las@nada.kth.seEget material
vecka 5
K53

Synpunkter på kursen

Synpunkter på kursen vill vi väldigt gärna ha. Synpunkter kan lämnas direkt till någon lärare i samband med lektioner, via datorpost eller vanlig post. Vid kursens slut kommer en datoriserad enkätundersökning genomföras. Denna enkät är anonym och väldigt viktig för kursen såväl som för lärarna.

Kom under kursens gång ihåg att ju snabbare du kommer med kommentarer, desto snabbare kan du ta del av förbättringar!

Du kan också lämna dina synpunkter direkt till examinator Olle Bälter.


Nadas datorsalar

Nadas datorsalar sköts av Nadas systemgrupp. Man kan få hjälp med Nadas datorer Vänd dig till dem om du får problem med ditt passerkort eller konto på Nada.

Studenterna har tillträde till terminalsalarna dygnet runt, men terminalsalarna är dagtid ofta bokade för andra kurser.

Som inpasseringskort använder du din kårlegitimation (på kvällar och helger krävs även koden).

I Nadas datorsalar kan man få handledning från Nadas allmänhandledning.


^ Upp till kursens hemsida.


Sidansvarig: <vahid@nada.kth.se>
Senast ändrad 23 maj 2004
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>