Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för öppen ingång, läsåret 2002-2003

Författare: Ann Pan.

Kursdata

Kurs 2D1310, Programmeringsteknik för öppen ingång (4p)
Momentindelning LAB1 G/U (1p), LAB2 G/U (1p), LAB3 3/4/5/6 (2p)
Kursen genomförd period 1-2
 
Föreläsningar 28 h, 14 st
Övningar 16 h, 8 st
Laborationer 26 h (+12 h), 13 st (+6 st extra med bokade salar)
 
Kursledare Ann Pan
Föreläsare Erik Fransén (11 st) , Joakim Abeleen (3 st)
Övningsassistenter Eddie Hult (grupp 1, 7 st), Ann Pan (grupp 2, 7 st), Gustav Hallén (grupp 3, 8 st), Thomas Sundberg (grupp 4, 3 st)
 
Kurslitteratur En bok från följande lista:
  • Torkel Franzén, "Java från grunden", andra upplagan, Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01939-4.
  • Per Holm, "Objektorienterad programmering och Java", andra upplagan, Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01145-8.
  • David Flanagan, "Java in a Nutshell", Third Edition, O'Reilly 1999, ISBN 1-56592-487-8.

Registrerade Aktiva*
alla
O-02
alla
O-02
Antal studenter 84 81 67 64
Färdiga med moment LAB1    
  En månad efter kursslut (2002-12-22) 65% 64% 82% 81%
  Sex månader efter kursslut (2003-05-22) --- --- --- ---
Färdiga med moment LAB2    
  Vid första chansen, slutet av period 1 39% 40% 49% 50%
  En månad efter kursslut 65% 64% 82% 81%
  Sex månader efter kursslut --- --- --- ---
Färdiga med moment LAB3    
  En månad efter kursslut 39% 38% 49% 48%
  Sex månader efter kursslut --- --- --- ---
Prestationsgrad    
  En månad efter kursslut 52% 51% 66% 65%
  Sex månader efter kursslut --- --- --- ---
Examinationsgrad    
  En månad efter kursslut 38% 37% 48% 47%
  Sex månader efter kursslut --- --- --- ---
Slutbetyg en månad efter kursslut    
  Betyg 3 21% 16% 21% 16%
  Betyg 4 48% 52% 48% 52%
  Betyg 5 12% 13% 12% 13%
  Betyg 6 18% 19% 18% 19%
Slutbetyg sex månader efter kursslut    
  Betyg 3 --- --- --- ---
  Betyg 4 --- --- --- ---
  Betyg 5 --- --- --- ---
  Betyg 6 --- --- --- ---

* Alla problem med det allmänna kursprogrammet för öppen ingång har påverkat studenternas möjligheterna att lyckas med alla sina kurser och därav antalet avhopp från programmet. Åtta studenter hoppade av programmet under eller direkt efter period 1 och ytterligare fem studenter hoppade av under eller direkt efter period 2. Totalt har 13 av 81 (16%) OPEN-studenter hoppat av programmet sedan kursstart och det finns från period 2 bara 68 OPEN-studenter kvar. Av de kvarvarande i OPEN-programmet har en student registrerat sig på kursen trots att han redan tagit kursen och valde senare att inte ta om den. Tre studenter registrerade sig på kursen och finns kvar i programmet men har inte gjort någonting i kursen. Detta är anledningen till att statistiken över OPEN-studenterna har 64 aktiva studenter.

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) är uppbyggd kring små programmeringsuppgifter som löses i grupper om två och två. Målet med dessa uppgifter är att förklara viktiga begrepp och moment som behövs till slutprovet (LAB2) och framförallt den större individuella J-uppgiften (LAB3). Målet med slutprovet är att få studenterna att sätta sig in i de viktigaste momenten i kursen (om än med hjälp av små problem).

Kursen ger den intresserade en gedigen grund att stå på inför vidare programmeringsstudier, antingen i rent datalogiska kurser eller inom områden där programmering och datateknik tillämpas.

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända.

Moment LAB1 består av sex labbar varav den sista är frivillig. Dessa labbar genomförs i grupper om två studenter. Därutöver rekommenderas studenterna att göra frivilliga prov som motsvarar varje laboration för att kontrollera sina kunskaper. Godkända resultat på dessa prov medför att slutprovet blir mindre omfattande. Moment LAB1 tillgodoräknas om slutprovet klaras eller om labbarna 1-5 redovisas.

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individuellt datoriserat slutprov på grunderna i programmering och programmeringsteknik.

Kursens tredje och mest krävande moment, LAB3, är J-delen och består av en individuell programmeringsuppgift (J-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-delen redovisas i flera steg med en slutredovisning i datorsal inför handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade J-uppgifter.

Sammanfattning

Kursens schema var en total katastrof bland annat p g a den snabba variationen av antalet studenter i öppen ingång innan (90 till 150 till 200), i början av period ett (102 eller 120), i början av kursen några dagar senare (81) och under kursens gång (64). Situationen försämrades p g a att ansvariga för schemaläggningen vägrade att uppdatera schemageneratorns schema efter kursstart. Kursledaren var tvungen att fixa onödigt många problem skapade av andra vilket hon aldrig kompenserades för. Studenterna fick ett schema där det var små möjligheter att lyckas i kursen.

19 av 67 aktiva studenter (28%) besvarade hela eller delar av kursenkäten. Kursanalysen är delvis baserad på dessa svar. Det låga antalet svar beror på att de flesta studenter inte hann färdigt med kursen innan kursslut.

Kursen upplevs som intressant, meningsfull och tidskrävande. Kursen var dock bortprioriterad för andra tidskrävande och "viktigare" parallella kurser, t ex matte där det var viktigt att klara en viss procent på varje mattedeltenta varje vecka.

De flesta gjorde inte fler än 3-4 laborationer av rekommenderade 5, låg inte i fas med kursen och hade svårt med att klara kursen i tid bland annat p g a att tunga moment i parallella kurser låg för nära varandra och hela programmet för öppen ingång innehöll planeringsmissar.

Förändringar inför denna kursomgång

Administration

Öppen ingång planerades i våras till 90 studenter. Programmeringsteknikkursen skulle ha samma kursupplägg som alla andra kursomgångar och gå över hela period 1 och 2. Öppen ingångs programansvariga (Jan Scheffel och Hans Thunberg) bestämde dock att korta ned schemat utan att kontakta kursledaren (Ann Pan). När programansvariga sedan meddelade sitt beslut svarade kursledaren med starka invändningar. Trots detta så valde öppen ingångs programansvariga och Nadas studierektor (Viggo Kann) att korta ned kursen. Kursens schema blev till slut inte bara nedkortat utan också mycket komprimerat vilket gav studenterna små möjligheter att lyckas i kursen.

Kursens schema blev en total katastrof då öppen ingångs programansvariga ville öka intagningen drygt två veckor innan kursstart, till en början med ytterligare två extra övningsgrupper (40-60 studenter). Det blev till slut 200 (!) studenter antagna till programmet två veckor innan kursstart. Hela schemat för öppen ingång tvingades göras om p g a att större föreläsningssalar samt fler övningssalar, datorsalar och lärare behövdes för att kunna ta hand om alla 200 antagna studenter och blev inte färdigt förrän precis innan skolstart.

Troligen blev programmeringsteknikkursen schemalagd sist eftersom bara denna kurs fick olika föreläsnings- och övningssalar varje dag och även första föreläsningen var tvungen att delas upp i två olika föreläsningssalar. Övningar kom alltid direkt efter en föreläsning och var nästan alltid placerade långt bort från föreläsningssalen trots att de låg direkt efter varandra.

Kursledaren blev tvungen att offra hennes semester för att lösa problemen eftersom studierektorerna var på semester. För denna insats utgick ingen kompensation.

Dagen innan kursstart fick kursledaren reda på att endast 120 studenter enligt en källa och 102 enligt en annan blev inskrivna till öppen ingång. Det innebar att två övningsassistenter blev utan jobb och många övningssalar och en föreläsningssal behövde avbokas.

Kursledaren tvingades stuva om och uppdatera schemat veckovis (i vissa fall t o m dagvis) under hela period 1 i en utsträckning som var mycket över det normala. Inte heller för denna insats utgick någon kompensation.

Beroende på när man skrev ut kursens schema (t ex två veckor innan kursstart, en vecka innan kursstart, och två dagar innan kursstart) från schemageneratorn så fick man olika scheman. Detta innebar att en del studenter och lärare fick ett felaktigt schema från början. Det var så många ändringar med schemat innan kursstart att det var nödvändigt att annonsera var alla lektioner under de första två veckorna skulle vara.

Det visade sig efter den tredje veckan att bara 81 OPEN-studenter började programmeringsteknikkursen. Det innebar att kursledaren måste avboka hälften av alla bokade datorsalar under period 1 och ytterligare en övningsassistent och fler laborationshandledare blev utan jobb.

Programmeringsteknikkursens schema var mycket komprimerat även veckovis. Kursens schema veckovis under period 1 var:

Information studenterna behövde för att kunna göra färdigt laborationer på fredag morgon kom ofta 1-2 dagar innan på onsdag eller torsdag. Situationen försämrades eftersom studenterna hade deltentor i matte (5B1121, Matematik, baskurs 1) varje torsdag kl 12 som var viktiga för deras betyg i mattekursen. Detta lämnade studenterna med lite tid för att göra färdigt laborationer i tid och de flesta låg inte i fas med kursen en kort tid efter kursstart utan gjorde färdigt laborationerna senare (t ex under kursens andra period) eller inte alls.

OPEN-studenter hade bara tillgång till Nadas datorsalar på plan 4 i E-huset. Dessa datorer räknade som deras programs "hemma"-datorer. Samma datorsalar används av nästan alla grundutbildningskurser på Nada utom för D-teknologerna och var (och är fortfarande) ofta bokade hela dagen från kl 8 till 18 för Nadas kurser, speciellt på onsdagar till fredagar. Detta innebar att även om OPEN-studenter ville labba med kursens laborationer innan det schemalagda labbtid, fick de inte möjligheten förrän sent på kvällen eller väldigt tidigt på morgonen. Detta har definitivt påverkat studenternas möjlighet att hänga med i kursen och att göra färdigt kursen i tid.

Studenterna ville att grafik skulle komma tidigare under kursens gång så de kunde börja jobba tidigare för ett högre betyg i kursen. Den grafikföreläsningen blev därför tidigarelagd från period 2 till period 1. Detta skapade problem då föreläsaren (Erik Fransén) flyttade föreläsningen utan att först kontakta kursledaren. Föreläsaren försökte först att flytta föreläsningen till en tid där studenterna redan hade något schemalagt i samma kurs och sedan under deras tentatillfällen innan en tid hittades. Föreläsningen flyttades igen i sista stund då mattekursen (5B1121, Matematik, baskurs 1) också ville ändra schemat och det blev en schemakrock p g a att matteläraren kollade med schemageneratorns schema, vilket var felaktigt för alla kurser som öppen ingång tog. Schemakrock hittades några dagar innan och fixades två dagar innan och studenterna meddelades i sista stund. Motsvarande övning blev också tidigarelagd men inte utan problem eftersom schemageneratorns schema var felaktigt. Det blev bara en grafikövningsgrupp eftersom intresset var litet från studenterna.

Redan i våras bestämde studierektorn att kursen ska lägga till extra labbpass efter kursens slut för att ta hand om alla sena redovisningar. Då uppskattade studierektorn att de flesta skulle vara färdig med kursen i tid. Bara 18 av 67 (27%) aktiva studenter var färdig med kursen i tid så att det var nödvändigt att boka fler labbtillfällen. Detta visar att det inte går att korta ned programmeringsteknikkursen genom att ha ett tätare schema utan att försämra prestationsgraden. Det enda som åstadkommits med komprimeringen har varit att tiden för eget arbete togs bort vilket är mycket dumt.

I sammanfattning blev kursens schema en total katastrof så att ibland även studenterna inte längre visste vart de skulle trots att det alltid var ett uppdaterat schema på kurshemsidan. Problemet försämrades då de ansvariga för schemaläggningen vägrade uppdatera schemageneratorns schema efter kursstart. Kursledaren blev tvungen att fixa problem skapade av andra i en orimlig omfattning och fick aldrig kompensation för det.

Institutionen Nada skrev även ett brev till Rektor angående öppen ingångs planering och ovanstående administrativa problem (dock utan att diskutera saken med kursledaren, vilket ledde till vissa felaktigheter). Rektorn svarade att "Jag förutsätter i sådana lägen lojalitet" från alla institutioner utan att ställa samma krav på de ansvariga för schemaläggningen. Om schemageneratorn hade varit uppdaterad så skulle åtminstone studenterna ha hittat rätt.

De studenter som inte lyckades att göra färdigt kursen innan kursslut p g a allt nämnt ovan hade ännu mindre möjlighet att göra färdigt kursen direkt efteråt. Öppen ingång började att läsa 5C1103, Mekanik, baskurs i mitten av period 2, fyra veckor efter studenterna hade börjat läsa 5B1115, Matematik 1 och innan studentena hade börjat att läsa 5B1116, Matematik 2. Förkunskaperna för mekanik är att studenterna har åtminstone läst färdigt Matematik 1 och har börjat med Matematik 2. Detta fel i planeringen av öppen ingångs program innebar att studenterna inte hade förkunskaperna för att kunna lyckas i mekanik. Enligt studenterna så skulle de ha även läst färdigt Matematik 2 innan de började med mekanik. Studenterna tvingades satsa mycket mer tid än vanligt för att hänga med i mekanik och detta tog bort tid som kunde ha använts till att göra färdigt programmeringsteknikkursen eller för att höja betyget i kursen.

I början av period 1 berättade kursledaren i programmeringsteknikkursen (Ann Pan) hur programvalet skulle ske för OPEN-studenterna. Innan det visste inte studenterna om att det finns begränsade antal platser på alla valbara program och att deras betyg och antal avklarade högskolepoäng innan period 3 skulle påverka deras möjlighet att komma in till ett visst program vid konkurrens. Detta har troligen påverkat studenternas motivation att göra färdigt kursen innan period 3 och att få ett högre betyg i kursen.

Trots alla problem med OPEN-programmet vilka också påverkat programmeringsteknikkursen, har dessa inte påverkat studenternas intresse för programmering. 14 av 64 aktiva OPEN-studenter (22%) har kursanmält sig till fortsättningskursen 2D1320, tillämpad datalogi (och ännu fler hörde sig för om kursen) för diverse anledningar bl a att de vill välja D- eller E-programmet och att samma kursledare som i programmeringsteknik skulle ta hand om tillämpad datalogi.

Undervisning

Föreläsaren (Erik Fransén) och föreläsningsanteckningarna var enligt studenterna övervägande ganska bra eller bra. Studenternas kommentarer om föreläsningarna varierade från "bra och intressanta" till "han väckte inget intresse, varken för ämnet eller kursen".

Föreläsningarna som hölls av vikarien (Joakim Abeleen) var enligt studenterna mycket uppskattade.

Salsövningarna var uppskattade och assistenterna fick bra betyg. Några studenter kommenterade att de under Anns övning fick "Mycket bra 'Hand outs' utan dem hade jag aldrig klarat kursen!!!!" och att "Det var han [Eddie] som fick mig intresserad av programering".

Laborationshandledarna ansågs ha väldigt varierande kompetens men i överlag bra.

Laborationer

En student kommenterade att studenter som inte ligger på samma kunskapsnivå inte heller ska jobba tillsammans. Den som ligger efter lär sig då ingenting. Detta visar att det är viktigt att hitta en labbkompis på samma kunskapsnivå och ambition för att båda i gruppen ska lära sig något. En bättre lösning skulle vara att alla jobbade själva med laboration 1-6 men det kräver större resurser.

Av de som klarade kursen i tid gjorde nästan alla laboration 1-4 av 6. Detta visar att det är viktigt att göra laborationer för att klara kursen.

De flesta studenterna gjorde inte alla laborationer (1-5 rekommenderade, 6 frivillig). De mer givande och därför svårare laborationerna var också de som studenterna hoppade över. Detta visade sig när studenterna tog slutprovet och inte klarade det samt när studenterna började J-uppgiften och inte gjorde färdigt J-uppgiften i tid.

De flesta studenter förstod för sent att det var viktigt att göra laborationerna. En student kommenterade att det inte var uppenbart vid kursstart att det var viktigt att satsa så mycket tid på laborationerna och detta var delvis anledningen till att studenten hamnade efter i kursen. Studenten önskade att detta skulle ha meddelats vid kursstart.

Förberedelsefrågor fanns inför varje laboration. Dessa uppgifter var för att tvinga studentera att läsa in och jobba med vad som behövdes för att klara laborationerna. Studenterna fick dessutom ingen hjälp med laborationerna innan de hade svarat rätt på förberedelsefrågorna. Svaren fick studenterna genom att be en handledare om hjälp eller att kontrollera uppgifterna. Liknande uppgifter kom även under deras frivilliga prov.

En del studenter förstod inte vitsen men förberedelsefrågor och hoppade över dem och gjorde bara programmeringsuppgiften. När en liknande uppgift dök upp under deras frivilliga prov så kände de inte igen problemet och visste inte hur man skulle svara.

Datoriserade frivilliga prov som motsvarar varje laboration och innehåller samma uppgifter som på slutprovet kunde studenterna ta veckovis under bevakade labbtillfällen. Dessa ansåg vissa studenter viktigare än laborationerna så att en del tog frivilliga prov utan att göra laborationerna vilket ledde till dåliga resultat. Detta visar att det inte går att läsa in kursmaterialet utan att man måste jobba (programmera) med laborationer för att verkligen förstå kursmaterialet.

Genom att ta frivilliga prov kunde studenterna själva påverka den andel som man måste klara för att bli godkänd på slutprovet. Varje rätt svar på de frivilliga proven minskade andelen en student behövde svara rätt på för att bli godkänd på slutprovet, upp till 30%. Detta var troligen anledningen till att studenterna tog frivilliga prov även om de inte hade gjort laborationerna.

Det var oklart i början av kursen hur studenternas resultat från frivilliga prov skulle påverka slutprovet p g a att alla kursledare i programmeringsteknik inte hade bestämt hur det skulle fungera innan kursstart. Till en början trodde studenterna att man måste klara en viss procent på varje frivilligt prov för att det ska påverka slutprovet. Studenterna fick inte reda på hur provresultat från frivilliga prov skulle tolkas förrän efter hälften av period 1. De som inte var med under föreläsningen när det meddelades fick inte informationen förrän mycket senare genom sina kurskompisar. De som inte fick bra resultat med de första frivilliga prov och trodde att man måste klara 80-90% av frågorna på ett frivilligt prov för att det skulle påverka slutprovet bestämde istället att satsa på mattekursen och ta hand om programmeringsteknikkursen senare. Mattekursen (5B1121, Matematik, baskurs 1) ansågs viktigare eftersom studenterna hade deltentor varje torsdag i matte varifrån godkända resultat på alla deltentor innebar att man kunde bli godkänd på mattekursen innan tentamen vid kursens slut.

Under hela kursens gång har det varit ett överskott på laborationshandledare trots att det var lika många handledare per student jämfört med tidigare kursomgångar. Detta troligen beror på att studenterna inte ofta kom till labbpassen eftersom laborationerna som studenterna jobbade med under period 1 inte var obligatoriska, reglerna om hur varje frivilligt prov skulle påverka slutprovet inte var tydliga och studenterna ville bli godkänd på alla deltentor i matte (5B1121, Matematik, baskurs 1). Det var nästan aldrig väntetid för att få hjälp med laborationerna. Att labbtiden var kl 8 på fredag morgon spelade säkert också in.

Flera gånger under kursens gång fick studenterna möjligheten att med en lärare få individuell utvärdering av studentens provresultat (både frivilliga prov och slutprov) genom s k provsamtal. Under ett provsamtal diskuterar handledare uppgifter studenten svarade fel på och hjälper studenten få reda på varför hon svarade fel. Väldigt få studenter (25%) utnyttjade dock dessa tillfällen, troligen eftersom studenterna glömde bort dem, inte var med under föreläsningarna när det meddelades, inte tittade på kursenhemsidans senaste nytt eller missuppfattade vad provsamtal var till för.

J-uppgifterna var inte upplagda och uppdaterade i tid vilket påverkade när studenterna kunde välja och börja med sina J-uppgifter. Trots detta uppskattade så gott som alla J-uppgiften och ansåg att den var det moment de lärde sig mest från i kursen.

I momentet LAB3 som J-uppgiften hör till ingår även en granskning av en annan persons J-uppgift. Liksom tidigare kursomgångar finns det studenter under denna kursomgång som inte granskade en annan persons J-uppgift innan kursens slut. Detta har påverkat sex OPEN-studenter (9%) från att bli klar med moment LAB3 och/eller kursen. Ett påminnelse till dessa studenter att göra granskningen skulle kunna ha hjälpt dem och de studenter vars J-uppgift skulle granskas att bli klar med kursen vilket skulle höja prestations- och examinationsgraden betydligt.

Datoriserat provsystem

Nadas ledning tog bort papperstentamen från kursen bl a för att minska kostnader för kursen. Det var bestämt i våras att en datoriserad kontrollskrivning med automatisk rättning skulle ersätta tentamen. Mjukvaran (Ping Pong) som var planerad att använda för kontrollskrivningen visade sig under sommaren vara oanvändbar. En undersökning av alternativa program som kunde användas gav ingenting. Detta ledde till att programmeringsteknikkursledare som inte var på semester och hade kursomgångar under period 1 blev tvungna att ta ett snabbt beslut och skriva ett program som kunde användas under hösten.

Vissa personer (Erik Forslin, Ann Pan, Jonas Sjöstrand, Tomas Oppelstrup) jobbade med att sätta ihop ett nytt provsystem till period 1. Alla kursledare i programmeringsteknik (Ann Bengtsson, Ann Pan, Erik Forslin, Erik Fransen, Linda Kann, Olle Bälter, Sten Andersson) blev uppmanade att bidra med uppgifter till provsystemet. Vissa kursledare ville inte hjälpa till och därför blev arbetsbelastningen ännu högre för alla andra kursledare, särskilt för provsystemets projektledare Erik Forslin och Ann Pan.

På grund av att systemet blev hastigt ihopsatt och var under konstant revision under period 1 så blev det felaktiga, svårtolkade och mångtydiga provuppgifter trots att alla uppgifter var granskade åtminstone av en person innan användning. Detta visar att det behövs många personer för att granska uppgifter eftersom alla tolkar uppgifter annorlunda. Dessa uppgifter drabbade studenterna under frivilliga prov. Studenterna fick dock automatisk rätt på alla sådana uppgifter de fick under frivilliga prov. Innan slutprovet granskades alla sådana uppgifter av minst fyra olika personer (andra studenter) och fixades enligt deras kommentarer.

Ett icke-färdigt provsystem tvingades att användas då inget annat fanns. Studenterna drabbades med ett instabilt system som lätt kraschade och alltid uppdaterades in i det sista. Nästan alla prov blev försenade med 10-15 minuter eller mer. Vissa studenter blev (med rätta) upprörda över detta.

Studenterna uppskattade att kunna göra datorprov på datorn och att kunna kontrollera sina kunskaper under kursens gång. Studenterna tyckte inte om att systemet var instabilt och att uppgifterna var svårtolkade. Det gick då inte heller att få en automatisk utvärdering från systemet utan bara genom en lärare.

Slutprovet ansågs enklare efter att studenterna hade börjat eller gjort färdigt J-uppgiften. Detta visar att slutprovet inte innehåller material utanför kursen.

Studenterna pluggade till slutprovet genom att jobba med J-uppgiften, läsa igenom kurslitteraturen, diskutera begrepp med kurskompisar och göra om frivilliga prov. Möjlighet att ta om frivilliga prov fanns inte i januari 2003. Trots detta klarade nästan alla slutprovet med stor marginal och därmed har det visat sig att man inte behöver plugga till slutprovet genom att göra om frivilliga prov.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen bestod bland annat av en kursbunt (med laborationsuppgifter och Javahäfte), föreläsningsanteckningar, samt en valfri kursbok från följande lista:

Knappt hälften av alla som besvarade kursenkäten förberedde sig sällan eller aldrig till lektionerna, d v s de läste aldrig igenom relevanta avsnitt i boken/kompendiet etc. Hälften av alla som besvarade kursenkäten förberedde sig ibland till lektionerna.

Åtta studenter uppgav att de använde "Java från grunden" av Torkel Franzén. De flesta tyckte att boken var ganska bra eller mycket bra. En student kommenterade att boken var för enkel att kunna användas i fortsättningen.

En student använde "Objektorienterad programmering och Java", andra upplagen av Per Holm och tyckte att boken var ganska bra.

Inga studenter som besvarade kursenkäten uppgav att de använde den mer avancerade "Java in a Nutshell" av David Flanagan.

Tre studenter uppgav att de använde "Java direkt" av Jan Skansholm. Studenterna tyckte att boken var mindre bra till bra. Kommenterar inkluderade att boken hade bättre förklaringar än "Java från grunden", att det var bra att boken var på svenska och att boken innehåller bra övningar.

En student använde "Java for Dummies" utöver de ovanstående böckerna.

Ungefär en tredjedel av studenterna uppgav att de inte använde någon bok utan bara javahäftet som, i nuvarande form, inte är menad att vara en kursbok utan istället ett komplement. Dessa studenter upplevde kursen som övervägande medelsvår eller svår.

Hälften som använde Javahäftet tyckte att det var bra dock att det kunna innehålla bättre beskrivningar och exempel av nyckelord i kursen. En student saknade information om hur man ritar bilder med en Canvas medan en student tyckte att grafik bör tas bort från häftet. En kommenterade att Javahäftet gick lätt sönder så att sidor försvann.

Kursens belastning för eleverna

De flesta som svarade kursenkäten uppgav att de använde 1-2 eller 3-4 heldagar i veckan till kursen under period 1 och mindre än 1 dag eller 1-2 heldagar i veckan till kursen under period 2.

Det var ingen tidsstatistik över laborationerna 1-6. Studenterna uppgav däremot tid över J-delen. Specifikationen tog i medel 5 timmar att skriva enligt de 59% som uppgav tid. Granskningen tog 1 timme enligt en student. J-uppgiften tog 44 timmar i medel enligt de 87% som uppgav tid. Totalt blev det 50 timmar i medel till J-delen vilket är betydligt färre än den planerade tiden som står under J-delen på kurshemsidan (80 timmar).

Utöver laborationstiden tillkommer studier inför slutprovet. Av de som svarade på kursenkäten uppgav ungefär 60% att de läste 12 timmar eller mindre till slutprovet. Drygt hälften läste 8 timmar eller mindre till slutprovet.

Kursenkät

Se den kompletta sammanställningen av enkätsvaren.

Förkunskaper

De förkunskaper som behövs är kännedom om operativsystem, filer och något redigeringsprogram. De flesta tyckte att de hade tillräckliga förkunskaper.

Verkligt kursinnehåll

Vi har hållit oss till kursens detaljschema med undantag för ordningen.

Planerade förändringar


^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <panda@nada.kth.se>
Senast ändrad 27 februari 2003
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>