KTH 2D1310 Programmeringsteknik, 2002-2003
Särskild information för öppen ingång
prgo02		 Nada
Senaste nytt
Hjälp
Vanliga frågor
Referenser
Viktiga datum
Schema
Detaljschema
Aktuell vecka
Laborationer
J-del
Betyg
Bokningslistor
Prov
Allmänna kurssidan
Förkunskaper
Studiedisposition
Kurslitteratur
Lärare
Hederskodex
Synpunkter på kursen
Datorsalar
(info till handledare och övningsassistenter)

Senaste nytt

Hjälp och handledning

 Hjälp finns att få (i prioritetsordning):
  1. Från "Vanliga frågor".
  2. Från länkar i detaljschemat.
  3. Från kurslitteraturen.
  4. Från referenserna på webben. Till exempel finns det ett interaktivt minnesritarexempel. Tyvärr fungerar den inte med alla kombinationer av Unix-Netscape. På PC och Mac är det inga problem.
  5. Genom diskussion med labbkamraten.
  6. Under laborationerna.
  7. Via datorbrev till en lärare. Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med ämnesraden (subject) "prgo02: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.
  8. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20. Rummet finns mellan sal gul och grön (knacka och fråga efter allmänhandledare). Deras schema finns på webben.
  9. Under redovisningstillfällena.

För datorrelaterade fel (inloggningsproblem, epost, trasiga datorer etc), se "Datorsalar".

Referenser

Viktiga datum

2002-08-28 (on v.35) Kursstart klockan 8 i D2.
2002-09-06 (fr v.36) Sista dagen för frivilliga prov 1 och 2.
2002-09-13 (fr v.37) Sista dagen för frivilligt prov 3.
2002-09-20 (fr v.38) Sista dagen för frivilligt prov 4.
2002-09-27 (fr v.39) Sista dagen för frivilligt prov 5.
2002-10-02 (on v.40) Senast kl 23:59. Sista tillfället för att välja en J-uppgift.
2002-10-04 (fr v.40) Senast kl 23:59. Sista inlämningstillfället för specifikationen.
2002-10-11 (fr v.41) Slutprov klockan 14-18, samling i Brun, Grön, Gul.
2002-10-30 (on v.44) Senast kl 23:59. Sista tillfället för att välja en labbgrupp.
2002-11-22 (fr v.47) Sista redovisningsdagen för J-uppgiften.
2003-08-25 Sista dagen för plussning.

Preliminärt detaljschema

 Detaljschemat beskriver vad som gås igenom på föreläsningar, övningar och datorövningar. Här finns också läshänvisningar till boken samt länkar till föreläsningsanteckningar och Javaexempel som tas upp på föreläsningar, övningar och laborationer.

Detaljschemat är preliminärt och moment kan stuvas om. Målsättningen är dock att behålla momentens inbördes ordning.

For tid och plats kolla schemageneratorns schema

F = Föreläsning.
Ö = Salsövning.
L = Datorlaboration.
Vecka Aktivitet
35
  • F1: Introduktion
    • Kursens mål
    • Om Java
    • Indentifierare, litteraler, variabler mm
    • Att köra/exekvera ett program
    Franzén: inledning, 1-4, (36.1) / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2 / Flanagan: 1-2
    Föreläsningsanteckningar
  • Ö1: Variabler (primitiva datatyper), String och in- och utmatning
    Hjälpdokument: Java vett och etikett.
    Övningsanteckningar: grupp 1, grupp 2, grupp 3, grupp 4.
    Franzén: inledning, 1-4, 7, 38.1-38.3 / Holm: förord, 1.1, 1.7-1.8, 3.2, 4-5, 7.8 / Flanagan: 1-2
  • F2: Grunder
    • Om datorn och Java
    • Primitiva datatyper
    • Variabler och konstanter
    • Tilldelning
    • Inläsning och utskrift
    • Operatorer
    Franzén: 3-5, 7-11, 38.1, 38.2 / Holm: 1, 3.2, 5-6, 7.8 / Flanagan: 1-2
    Föreläsningsanteckningar
  • L: Laboration 1: Introduktion till datormiljön.
    Laborationsfiler: .emacs, exempel, Maze.java.
  • J-uppgiftsval.
36
37
38
39
40
41
42
  • F14: Grafik
    • Arv
    • Inheritence
    • Applet, HTML
    • Grafiska användargränsnitt (GUI)
    Franzén: 31-33, (35) / Holm: 9, 16-18 / Flanagan: 6, 8
    Föreläsningsanteckningar
43
44
45
46
47

Laborationer

 Kursens första moment, LAB1, består av laborationer som görs i grupper om max två personer.

Den första laborationen är en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

Därutöver rekommenderas du att göra frivilliga prov för att kontrollera dina kunskaper. Godkända resultat på dessa prov medför att slutprovet blir mindre omfattande.

Du kan få hjälp med labbarna utanför schemalagt labbpass från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individiellt slutprov på grunderna i programmering.

J-del

 Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Java; en "J-uppgift". J-delen redovisas i tre steg under kursens andra period. Uppgifterna är tänkta att vara något så när svåra och tidskrävande, räkna med ca 80 timmar.
Specifikation
Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation lämnas in. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifikationen ska vara skriven i en .java-fil, vara kompilerbar och lämnas in via webben. En handledare kommer att kommentera den och ge den betyget godkänd/underkänd. Vid återlämningen ska du ta med dig en minnesbild över programmet. Blir du underkänd på själva specen eller minnesbilden måste du dokumentera ditt färdiga program med javadoc.
Prototyper istället för specifikation
På en del kursomgångar kan man istället för att skriva en specifikation komma överens med vissa handledare om att redovisa en eller flera prototyper. Detta kan spara tid för den som vet hur man ska göra och sådana som vill prova sig fram. Om du kör fast med dina prototyper kan handledaren kräva att du skriver en specifikation i alla fall.
Granskning
Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en student. Studenten får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska teststudenten kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll (pdf, ps). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först. Om du inte hittar något program att granska så måste du istället dokumentera ditt program med javadoc. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera. Erfarenhetsmässigt ökar samtidigt chansen att bli godkänd vid redovisningen med minst 50%.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra.
Slutredovisning
Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Specifikationen med uppdaterad minnesbild, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen. Granskare som inte medföljer till slutredovisningen har ingen chans att försvara sin granskning och riskerar därmed att bli underkända om handledaren finner granskningen undermålig.

Det finns en lista på J-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift.

J-uppgifterna är av olika omfång vilket kräver olika mycket tid, men tidsåtgången är framförallt beroende av dina kunskaper när du börjar med J-uppgiften.

Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Java så finns ytterligare Javafiler för J-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på att i enlighet med hederskodexen ALLTID ange varifrån koden kommer när det inte är din egen.

Efter kursens slut kan J-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-del är begränsad. Väntar du mer än ett år från kursstart med att redovisa kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-del fram till nästa kursstart.

Krav på J-uppgiftslösningen

Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen. Ingen felkoll behöver göras för att upptäcka om indatafiler verkligen existerar.

Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.

Programmet ska vara vettigt uppdelat i klasser och metoder, och metoder ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.

Varje klass, instansvariabel och metod ska vara försedd med kommentarer. Ange vad klassen och variabeln representerar och vad metoden gör. För metoder bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata (retur-värde) betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och metodhuvud för att förstå hur en metod ska användas.

Namn på klasser, variabler och metoder ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.

Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella klasser och metoder. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.

Betyg

 För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (inledande arbete med labbar, PBL-uppgifter eller instuderingsfrågor beroende på kursomgång), LAB2 (prov på grunderna) och LAB3 (J-delen). Kursen ger fyra högskolepoäng uppdelat på följande sätt (moment):
1p LAB1 Labbarna, instuderingsfrågorna eller PBL-uppgift gjord. Detta tillgodoräknas om slutprovet klaras eller om labbarna 1-5 redovisas (grafiklabben 6 är frivillig), minst 60% av instuderingsfrågorna redovisas respektive PBL-uppgiften redovisas.

1p LAB2 Slutprovet godkänt.

2p LAB3 J-uppgiften godkänd.

Gradering av betyget på kursen avgörs helt av J-uppgiften enligt följande:
3 = Godkänd J-redovisning med en riktig minnesbild.

4 = Kraven för 3 + ett "perfekt" program, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat, dock utan krav på javadoc mm).

5 = Kraven för 4 + en extrauppgift med grafik eller avancerad algoritm.

6 = Kraven för 5 + en egen vettig extrauppgift (som godtagits av kursledaren). P g a KTHs centrala administrations sätt att hantera betygsrapporteringen rapporteras betyget sex separat efter terminsslutet.

Vill du i efterhand höja betyget finns det regler att följa, se regler för plussning på programmeringsteknikkursen.

Förkunskaper

 Kursen förutsätter att man känner till begrepp som operativsystem, filer och redigeringsprogram. Den som inte gör det uppmanas att ägna extra mycket tid åt kursen i början. Vissa föreläsningar anordnas speciellt som stöd för den som behöver det.

Studiedisposition

 Här följer ett förslag till disposition av tiden. Kursen är på 4 poäng vilket motsvarar 4*40 = 160 timmar. 40 timmar används till föreläsningar och övningar. Återstår 120 timmar för självstudier och redovisningar fördelade på:

Kurslitteratur

 Kurslitteraturen ska läsas på egen hand parallellt med kursen. Föreläsningar, övningar och laborationer täcker endast en del av kursmaterialet. Kurslitteraturen består av: Överblivna papper som delas ut under kursens gång finns också att hämta i bokhyllan utanför studentexpeditionen. Efter kursens slut kastas i allmänhet alla överblivna papper som hör till kursen.

Bokningslistor

Hederskodex

 På Nada används en gemensam hederskodex för alla Nadakurser. Du är själv ansvarig att läsa igenom och följa den.

Lärare
  Namn Datorpostadress  
Kursledare Ann Pan panda@nada.kth.se 08-7909690
Föreläsare Erik Fransén erikf@nada.kth.se  
Examinator Olle Bälter balter@nada.kth.se  
Övningsgrupp 1 Eddie Hult eddie@hult.com Övningsanteckningar
Övningsgrupp 2 Ann Pan panda@nada.kth.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp 3 Gustav Hallén gustav.hallen@chello.se Övningsanteckningar
Övningsgrupp 4 Thomas Sundberg tsu@nada.kth.se Övningsanteckningar

Har du frågor om innehållet i föreläsningarna, prata med föreläsaren. Har du övningsfrågor, prata först med din övningsassistent. För övriga frågor, kontakta kursledaren.

Enklaste sättet att komma i kontakt med kursledaren är att skicka datorbrev, näst enklast är att lägga en lapp i postfacket på Nada, Osquars Backe 2, 4 tr eller skicka ett vanligt brev till Nada, KTH, 100 44 Stockholm. Vill man träffa kursledaren personligen, se kursledarens hemsida.

Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med subjektet "prgo02: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.

Synpunkter på kursen

 Synpunkter på kursen vill vi väldigt gärna ha. Synpunkter kan lämnas direkt till någon lärare i samband med lektioner, via datorpost eller vanlig post. Vid kursens slut kommer en datoriserad enkätundersökning genomföras. Denna enkät är anonym och väldigt viktig för kursen såväl som för lärarna.

Kom under kursens gång ihåg att ju snabbare du kommer med kommentarer, desto snabbare kan du ta del av förbättringar!

Du kan också lämna dina synpunkter direkt till examinator Olle Bälter.

Nadas datorsalar

 Nadas datorsalar sköts av Nadas systemgrupp. Man kan få hjälp med Nadas datorer Vänd dig till dem om du får problem med ditt passerkort eller konto på Nada.

Studenterna har tillträde till terminalsalarna dygnet runt, men terminalsalarna är dagtid ofta bokade för andra kurser.

Som inpasseringskort använder du din kårlegitimation (på kvällar och helger krävs även koden).

I Nadas datorsalar kan man få handledning från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

^ Upp till allmänna kurssidan.

Sidansvarig: <panda@nada.kth.se>
Senast ändrad 21 februari 2003
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>