KTH 2D1310 Programmeringsteknik, 2002/2003
Särskild information för M1
Nada
Senaste nytt
Referenser
FAQ
Hjälp
Viktiga datum
Detaljschema
Schema
Laborationer
J-del
Betyg
Allmänna kurssidan
Förkunskaper
Kurslitteratur
Studiedisposition
Hederskodex
Lärare
Synpunkter på kursen
Datorsalar
(info till handledare)

Senaste nytt


Referenser


Hjälp och handledning

Hjälp finns att få (i prioritetsordning):
  1. Från "Vanliga frågor".
  2. Från länkar i detaljschemat.
  3. Från kurslitteraturen.
  4. Från referenserna på webben.
  5. Genom diskussion med labbkamraten.
  6. Under laborationerna.
  7. Via datorbrev till en lärare. Många lärare tar hand om mer än en kurs. Var vänlig och börja alla datorbrev med ämnesraden (subject) "prgm03: ..." när du kontaktar en lärare i kursen.
  8. Under läsveckor av allmän handledare i Nadas datorsalar (Osquars Backe 2, plan 4) vardagar klockan 11-13, 17-20. Rummet finns mellan sal gul och grön (knacka och fråga efter allmänhandledare). Deras schema finns på webben.
  9. Under redovisningstillfällena.

Viktiga datum

2003-01-20Kursstart
2003-01-30Frivilligt prov 1
2003-02-06Frivilligt prov 2
2003-02-13Frivilligt prov 3
2003-02-20Frivilligt prov 4
2003-02-27Frivilligt prov 5
2003-03-06Slutprov
2003-03-24 Sista tillfälle att lämna in specifikation
2003-05-30 Sista tillfälle att redovisa J-uppgiften

Preliminärt detaljschema

Detaljschemat beskriver vad som gås igenom på föreläsningar, övningar och datorövningar.

Detaljschemat är preliminärt och moment kan stuvas om.

F = Föreläsning.
Ö = Salsövning.
L = Datorlaboration.
Vecka Aktivitet
4
  • F1: Introduktion till programmeringstekniken och programmeringsspråket Java.
    Kapitel 1, 2, 7 i boken
  • Ö1: Programexempel.
  • F2: Primitiva datatyper, variabler och konstanter, tilldelning, inläsning, operatorer, metoder.
    Kapitel 3-5, 8-9 i boken
  • L: Laboration.
5
  • F3: Logiska operatorer, villkor, slingor.
    Kapitel 10-13, 14-17 i boken
  • Ö2: Programexempel.
  • F4: Klass och objekt.
    Kapitel 20-23 i boken
  • L: Laboration.
6
  • F5: Klassvariabler, klassmetoder, privat & offentligt.
    Kapitel 24-26 i boken
  • Ö3: Programexempel.
  • F6: Arv, abstrakta klasser och gränssnitt.
    Kapitel 6, 28 i boken
  • L: Laboration.
7
  • F7: Vektorer & arrayer.
    Kapitel 31-32, 37 i boken
  • Ö4: Programexempel.
  • F8: Rekursion, felhantering, strängverktyg, filhantering.
    Kapitel 18,39,(40) i boken
  • L: Laboration.
8
  • F9: Grafik: AWT, komponenter, containers och lyssnare.
    Kapitel 31-35, 37 i boken
  • Ö5: Programexempel.
  • F10: Grafik, fortsättning.
  • L: Laboration.
9
  • F11: Sökning & sortering.
  • Ö6: Programexempel.
  • F12: Fiktiv J-uppgift.
  • L: Laboration.
10
  • F13: Fiktiv J-uppgift.
  • Ö7: Hjälpstund för specifikationsskrivning.
  • L: Restlabbar.
11
  • Ö8: Hjälpstund för specifikationsskrivning.
  • F14: Reserv.
12
  • F15: Reserv.
  • F16: Reserv.
13
  • L: J-uppgiftshjälp.
  • L: J-uppgiftshjälp.
14
  • L: J-uppgiftshjälp.
15
  • L: J-uppgiftshjälp.
19
  • L: J-uppgiftshjälp.
20
  • L: J-uppgiftshjälp, J-uppgiftsredovisningar.
21
  • J-uppgiftsredovisningar.

Laborationer

Kursens första moment, LAB1, består av laborationer som görs i grupper om max två personer.

Den första laborationen är en introduktion till det operativsystem och det redigeringsprogram som används i kursen. Efter första laborationen förväntas du klara dig själv i datorsalarna.

Du kan få hjälp med labbarna utanför schemalagt labbpass från Nadas allmänhandledning. Deras schema finns på webben.

Kursens andra moment, LAB2, består av ett individuellt skriftligt prov på grunderna i programmering.


J-del

Kursens tredje moment, LAB3, är en större, individuell programmeringsuppgift i Java; en "J-uppgift". J-delen redovisas i tre steg under kursens andra period. Uppgifterna är tänkta att vara något så när svåra och tidskrävande, räkna med ca 80 timmar.
Specifikation
Innan programmet skrivs ska en datorskriven specifikation göras. Syftet med specifikationen är att du ska tänka igenom problemet innan du försöker lösa det. Specifikationen ska vara skriven i en .java-fil, vara kompilerbar och redovisas vid en laboration. En handledare kommer att kommentera den och ge den betyget godkänd/underkänd. Blir du underkänd på specifikationen måste du dokumentera ditt färdiga program med javadoc.
Granskning
Innan det färdiga programmet kan redovisas för en handledare ska det testas (granskas) av en student. Studenten får du välja själv, men för din egen skull bör det vara någon ovän, eller kritisk person. Vid testen ska teststudenten kritiskt granska ditt program, testköra det och föra ett besiktningsprotokoll (pdf, ps). Denna granskning är ett obligatoriskt moment. Varje kursdeltagare måste granska en uppgift. Alla uppgifter som ska redovisas för handledare måste granskas först. Om du inte hittar något program att granska så måste du istället dokumentera ditt program med javadoc. Syftet med granskningen är att du genom att kritiskt granska en annans program ska få en ökad förståelse för hur man ska (och inte ska) programmera. Erfarenhetsmässigt ökar samtidigt chansen att bli godkänd vid redovisningen med minst 50%.
Tips! Välj granskare först när du är klar att redovisa, och välj då någon som också är klar med sitt program, så att ni kan granska varandra.
Slutredovisning
Du väljer (normalt via webben) en tid för slutredovisning. Specifikationen, besiktningsprotokollet och granskaren ska medföras till slutredovisningen. Granskare som inte medföljer till slutredovisningen har ingen chans att försvara sin granskning och riskerar därmed att bli underkända om handledaren finner granskningen undermålig. Handledaren kan begära att ni ritar upp en minnesbild av ert program.

Det finns en lista på J-uppgifterna med länkar till lydelserna för att du ska kunna skumma och bestämma dig för en uppgift.

J-uppgifterna är av olika omfång vilket kräver olika mycket tid, men tidsåtgången är framförallt beroende av dina kunskaper när du börjar med J-uppgiften.

Som ett komplement till de "inbyggda" finesserna i Java så finns ytterligare Javafiler för J-uppgiften. Utnyttja gärna dessa, men tänk på att i enlighet med hederskodexen ALLTID ange varifrån koden kommer när det inte är din egen.

Efter kursens slut kan J-delen endast redovisas i omtentaperioder. Eftersom datorsystemen byts eller uppgraderas årligen så bör du vara medveten om att tiden du har på dig att redovisa din J-del är begränsad. Väntar du mer än ett år från kursstart med att redovisa kan lydelsen till din J-uppgift behöva bytas ut. Du måste då ta kontakt med kursledaren. Vi reserverar oss för att byten av datorsystem kan medföra att vissa eller samtliga J-uppgifter inte går att utföra i framtiden. Du kan alltså bara vara säker på att det går att redovisa din J-del fram till nästa kursstart.

Krav på J-uppgiftslösningen

Utöver kraven på funktionalitet som finns i uppgiftslydelsen gäller detta alltid:

Programmet ska vara användarvänligt och presentera sig vid programstart. Tydliga instruktioner ska ges på skärmen. Det ska vara lätt att förstå vad programmet skriver ut. Det är tillåtet att anta att indatafiler är felfria om inte annat anges i uppgiftslydelsen. Ingen felkoll behöver göras för att upptäcka om indatafiler verkligen existerar.

Programmet ska vara kommenterat upptill med författare, datum och ev revisionsdatum. Överkommentera inte programmet i övrigt. Tänk på att det är kvalitet och inte kvantitet på kommentarer som räknas.

Programmet ska vara vettigt uppdelat i klasser och metoder, och metoder ska inte vara alltför långa (max en skärmsida). Det ska vara lätt att i efterhand gå in och förstå och ändra i programmet. Robust, flexibelt och lättläst är nyckelord.

Varje klass, instansvariabel och metod ska vara försedd med kommentarer. Ange vad klassen och variabeln representerar och vad metoden gör. För metoder bör man också ange vad indata (parametrar) och utdata (retur-värde) betyder. Det ska räcka att läsa kommentar och metodhuvud för att förstå hur en metod ska användas.

Namn på klasser, variabler och metoder ska vara vettiga. Alla deklarerade namn ska vara på samma språk, liksom alla kommentarer (engelska namn och svenska kommentarer är OK). Koden skall vara snyggt formaterad.

Nästan identiska kodstycken ska inte upprepas. Gör i stället generella klasser och metoder. Inför inte i onödan begränsningar. Inför konstanter för sådant som man kan tänkas vilja ändra framöver (om man skulle vilja arbeta vidare med din lösning) och för tal som inte ska ändras och går att beskriva med namn.


Betyg

Eftersom kursen utvecklas från år till år och betygssytemen därmed justeras kan vi endast garantera betygssystemets giltighet i ett år framåt. Detta är vad som gäller för kurser som startar under läsåret 2003-2004:

För att bli godkänd på kursen måste man klara av de tre momenten LAB1 (inledande arbete med labbar, PBL-uppgifter eller instuderingsfrågor beroende på kursomgång), LAB2 (prov på grunderna) och LAB3 (J-delen). Kursen ger fyra högskolepoäng uppdelat på följande sätt (moment):

1p LAB1 Labbarna, instuderingsfrågorna eller PBL-uppgift gjord och redovisad i tid. Detta tillgodoräknas också om det skriftliga provet blir godkänt.

1p LAB2 Det skriftliga provet godkänt.

2p LAB3 J-uppgiften godkänd.

Gradering av betyget på kursen avgörs helt av J-uppgiften. Observera att många J-uppgifter har en begränsad betygsskala och kan inte användas för att få alla betyg. I övrigt gäller följande:
3 = Godkänd J-redovisning med en riktig minnesbild.

För betyg högre än tre krävs att grunduppgiften redovisas före kursomgångens slut.

4 = Kraven för 3 + ett "perfekt" program, dvs inga anmärkningar i protokollet (väl uppdelat, ingen kodupprepning, vettigt dokumenterat, dock utan krav på javadoc mm).

5 = Kraven för 4 + en extrauppgift med grafik eller avancerad algoritm.

Vill du i efterhand höja betyget finns det regler att följa, se regler för plussning på programmeringsteknikkursen.


Förkunskaper

Kursen förutsätter att man känner till begrepp som operativsystem, filer och redigeringsprogram. Den som inte gör det uppmanas att ägna extra mycket tid åt kursen i början. Vissa föreläsningar anordnas speciellt som stöd för den som behöver det.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen ska läsas på egen hand parallellt med kursen. Föreläsningar, övningar och laborationer täcker endast en del av kursmaterialet. Kurslitteraturen består av: Överblivna papper som delas ut under kursens gång finns också att hämta i bokhyllan utanför studentexpeditionen. Efter kursens slut kastas i allmänhet alla överblivna papper som hör till kursen.

Studiedisposition

Här följer ett förslag till disposition av tiden. Kursen är på 4 poäng vilket motsvarar 4*40 = 160 timmar. 32 timmar används till föreläsningar och övningar samt 1 timma till datorprov. Återstår 127 timmar för självstudier och redovisningar fördelade på:

Hederskodex

På Nada används en gemensam hederskodex för alla Nadakurser. Du är själv ansvarig att läsa igenom och följa den.

Lärare

Kursledare är Sten Andersson.
Datorpost: stene@nada.kth.se
Telefon: 08-790 73 27
Enklaste sättet att komma i kontakt med kursledaren är att skicka datorbrev, näst enklast är att lägga en lapp i postfacket på Nada, Osquars Backe 2, 4 tr eller skicka ett vanligt brev till Nada, KTH, 100 44 Stockholm. Vill man träffa kursledaren personligen går det bra på mottagningstiden (se kursledarens hemsida för aktuella tider).

Övningsgrupperna leds av följande personer:

Grupp Övningsledare Datorpostadress  
1 Sten Andersson stene@nada.kth.se Filer från övningarna
2 Vahid Mosavat vahid@nada.kth.se Filer från övningarna
3 Magnus Rosell rosell@nada.kth.se Filer från övningarna
4 Thomas Sundberg tsu@nada.kth.se Filer från övningarna
5 Vahid Mosavat vahid@nada.kth.se Filer från övningarna
6 Thomas Larsson m94_las@nada.kth.se Filer från övningarna

Synpunkter på kursen

Synpunkter på kursen vill vi väldigt gärna ha. Synpunkter kan lämnas direkt till någon lärare i samband med lektioner, via datorpost eller vanlig post. Vid kursens slut kommer en datoriserad enkätundersökning genomföras. Denna enkät är anonym och väldigt viktig för kursen såväl som för lärarna.

Kom under kursens gång ihåg att ju snabbare du kommer med kommentarer, desto snabbare kan du ta del av förbättringar!

Du kan också lämna dina synpunkter direkt till examinator Olle Bälter.


^ Upp till allmänna kurssidan.


Sidansvarig: <stene@nada.kth.se>
Senast ändrad 20 december 2002
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>