Nada

Kursanalys för Programmeringsteknik för K2 och CL1, läsåret 2002-2003

Författare: Alexander Baltatzis.

Kursdata


Kurs 2D1310, Programmeringsteknik för K2 och CL1 (4p)
Momentindelning LAB1 G/U (1p), LAB2 G/U (1p), LAB3 3/4/5/6 (2p)
Kursen genomförd period 2-3
Föreläsningar 30 h, 15 st
Övningar 16 h, 8 st
Laborationer 36 h, 18 st
Kursledare Ann Pan / Alexander Baltatzis
Föreläsare Ann Pan / Vahid Mosavat / Alexander Baltatzis
Övningsassistenter Vahid Mosavat (grupp 1), Magnus Rosell (grupp 2), Thomas Larsson (grupp 3), Ann Pan (grupp 4)
Kurslitteratur Torkel Franzén, "Java från grunden" eller
Per Holm, "Objektorienterad programmering och Java" eller
David Flanagan, "Java in a Nutshell"
Antal studenter Totalt 
88   
K-01  
59   
CL-02 
29   
Klara med moment LAB1 03-04-30 83% 85% 79%
Klara med moment LAB2 03-04-30 83% 85% 79%
Klara med moment LAB3 03-04-30 45% 46% 45%
Prestationsgrad 03-04-30 64% 65% 62%
Examinationsgrad 03-04-30 45% 46% 45%
Slutbetyg 3 03-04-30 17% 19% 13%
Slutbetyg 4 03-04-30 57% 58% 56%
Slutbetyg 5 03-04-30 35% 19% 31%
Slutbetyg 6 03-04-30 1% 4% 0%

Mål

Enligt studiehandboken är kursens mål att ge för att studenterna ska Kursens första del (LAB1) är uppbyggd kring små programmeringsuppgifter som löses i grupper om två och två. Målet med dessa uppgifter är att ge programmeringsvana och praktisk erfarenhet av Java. (LAB2), (LAB3)

Examination

Kursen har tre moment vilka alla måste vara godkända. Moment LAB1 består av fem labbar som godkänns av handledare i datorsal. Dessa labbar genomförs normalt sett i grupper om två studenter. Kursens andra moment, LAB2, är ett prov som genomförs vid dator. Kursens tredje moment, LAB3, är också kursens mest krävande och består i en individuell programmeringsuppgift (J-uppgift) samt granskning av någon annans program. J-uppgifterna varierar i omfattning och är den del av kursen som styr slutbetyget. J-uppgiften redovisas i datorsal för handledare som också genomför en kontroll gentemot tidigare inrapporterade J-uppgifter.

Kursenkät

Vid kursens slut gavs möjlighet att fylla i en kursenkät via ett webformulär.

Sammanfattning

Efter första halvan av kursen slutade Ann Pan som kursledare. Jag (Alexander Baltatzis) tog över under kursens andra del.

Resultaten på andra halvan av kursen, moment LAB3, är mycket sämre än första halvan (LAB1, LAB2). Den andra halvan av kursen består nästan uteslutande av laborationstider. Närvaron på dessa var väldigt låg vilket troligen är den största förklaringen till det dåliga resultatet.

Förändringar inför denna kursomgång

Undervisning

Ann Pan höll alla föreläsningar utom de två sista. Hennes föreläsningar hölls på engelska och de har fått mycket bra kritik i kursenkäten.

Kommentarer ur kursenkäten

Alla ord som har betydelse har förklarats på både svenska och engelska. Därför finns inga "luckor" i terminologin, det var bara resonemanget som var på engelska. Java använder ju huvudsakligen engelska ord, så jag tror att det snarast blir en fördel att ha hört allt på engelska också. Det har givit ett visst sammanhang i förklaringar av javatermer att precis det ord som skulle förklaras används naturligt. Det sätt på vilket ordet används, har förklarat saker i sig. OM detta beror på att språket var engelska eller på föreläsaren själv kan jag förstås inte ange.
---
Ann var en av de bästa föreläsarna jag någonsin haft!
Hon gjorde ämnet lätt att förstå och var väldigt pedagogisk! Man behövde bara föreläsningsanteckningar
för att klara labarna och de frivilliga proven.

---
Fantastisk! Det är inte många pedagogiska personer som sköter föreläsningar i högskolesverige! Att komma som nybörjare var inte något problem - kursen skulle ge grundkunskaper och gav grundkunskaper. Föreläsaren föll inte för frestelsen att gå in i diskussioner med dem som redan kunde programmera om tekniska detaljer, utan gjorde datorns värld konkret och förståelig för alla. Den som programmerat mycket kunde nog bli uttråkad, men det skulle vem som helst bli av en grundkurs i något redan bekant. Istället för abstrakt prat fick vi demonstrationer med fysiska objekt. Detta må kännas töntigt för en del, men faktum är att jag som nybörjare klarade labbar och prov mycket bättre än många som programmerat förut just på grund av de demonstrationerna. Mycket genomtänkt upplägg och urval av stoff. Det som behövdes, helt enkelt.

Laborationer

Laborationerna hade till denna kursomgång försetts med omfattande förberedelseuppgifter. Drygt hälften (56%) av studenterna hade tillräcklig nytta av att göra dem och ytterligare en dryg fjärdedel (28%) hade stor eller mycket stor nytta av att göra dem. .

75% tycker att labbassistenterna är bra. Individuellt har de fått blandad kritik i kursenkäten.

Kommentarer ur kursenkäten

Laborationerna BEHÖVDES. Kunskaper glider så lätt av en annars. Tyvärr tog de mycket tid i anspråk, och de kom rätt tätt inpå varandra.
---
Alla var mycket givande.. men också enormt tidskrävande..

Slutbetyget

Kursledarbytet påverkade betygssteget mellan 3:a och 4:a till studenternas fördel. För att få betyg 4:a ska man skriva ett perfekt program utan anmärkningar. Betygsgraderingen var också ny för flertalet labbassistenter.

Följande enkätkommentar belyser problemet.

De flesta labbassar hade delade meningar med kursens ansvarige om hur ett "prefekt" program ska se ut. Han menade att det var "fult" med globala variabler och föredrog att jag skiclade med sju stycken parametrar mellan varenda metod. Lite löjligt då vi hur som helst läser en grundkurs!

Kommentar: För betyg 4:a krävs att programmet är flexibelt. En metod som är hårt knuten till sju globala variabler är inte särskilt flexibel. Istället för att skicka sju parametrar kan dessa grupperas ihop i objekt. Att gruppera data i objekt är en del i objektorienterad programmering. Grunderna i objektorienterad programmering förelästes under första halvan av kursen.

Eftersom jag inte var säker på vad som lärts ut under första delen av kursen sänkte jag kraven för 4:a vilket syns tydligt i betygstatistiken (13% 3:or, 58% 4:or).

Jag fick senare under kursen tillfälle att diskutera betygskriterierna med Ann Pan. Hon hade en strängare tolkning av dessa än den jag tillämpade.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen bestod av en kursbunt (med bland annat föreläsningsanteckningar, J-delshäfte och ett Javahäfte) samt någon av böckerna
Torkel Franzén, "Java från grunden" eller
Per Holm, "Objektorienterad programmering och Java" eller
David Flanagan, "Java in a Nutshell"

De flesta studenterna har använt "Java från grunden" och av dessa tyckte knappt hälften att den var bra.

78% tyckte att javahäftet var bra.

Kursens belastning

Moment LAB1 (fem laborationsuppgifter):

Antal nedlagda timmar i genomsnitt K-01 CL-02
Lab 2 5 3
Lab 3 11 5
Lab 4 11 8
Lab 5 7 5

Flera kommentarer i kursenkäten tycker att laborationerna var tidskrävande. Siffrorna ovan (som samlats in vid labbredovisning) tyder inte på det.

Moment LAB2 (slutprov vid dator):

Enligt enkätsvaren har de flesta (64%) lagt ner mindre än 8 timmar på att läsa till slutprovet.

Moment LAB3 (individuell programmeringsuppgift):

De som redovisat J-uppgiften har i medel lagt ner 45 timmar på den. Detta måste anses som lågt då momentet ger två poäng och alla betygssteg (3 t o m 6) finns representerade i statistiken.

Jag har samlat in statistik över närvaron vid de schemalagda laborationstillfällena under kursens andra hälft genom att gå igenom logfilerna för labbsalsdatorerna på plan 4.
Antal platser Närvarande K-01 Närvarande CL-02 Platsutnyttjande K-01 & CL-02 Närvarande
Prgmedk02
Mån Jan 20 11-13 40 2 0 5 % 0
Mån Jan 20 14-16 40 2 5 17.5 % 4
Tis Jan 21 13-15 40 7 1 20 % 2
Ons Jan 22 10-12 80 0 8 10 % 6
Mån Jan 27 11-13 40 1 6 17.5 % 3
Mån Jan 27 14-16 40 2 1 7.5 % 2
Tis Jan 28 13-15 40 10 0 25 % 1
Ons Jan 29 10-12 80 2 12 17.5 % 9
Mån Feb 3 11-13 40 0 9 22.5 % 1
Mån Feb 3 14-16 40 5 7 30 % 1
Tis Feb 4 13-15 40 8 0 20 % 4
Ons Feb 5 10-12 80 2 6 10 % 6
Mån Feb 10 11-13 40 0 8 20 % 1
Mån Feb 10 14-16 40 6 3 22.5 % 3
Tis Feb 11 13-15 40 6 0 15 % 7
Ons Feb 12 10-12 80 3 5 10 % 7
Mån Feb 17 11-13 40 2 7 22.5 % 0
Mån Feb 17 14-16 40 4 3 17.5 % 3
Tis Feb 18 13-15 40 9 4 32.5 % 8
Ons Feb 19 10-12 80 4 7 13.75 % 5
Mån Feb 24 11-13 40 0 3 7.5 % 0
Mån Feb 24 14-16 40 3 1 10 % 1
Tis Feb 25 13-15 40 5 4 22.5 % 1
Ons Feb 26 10-12 80 6 4 12.5 % 1

Närvaron är väldigt låg.

Ibland utnyttjades labbtimmarna av studenter i parallellkursen PRGMEDK02. Detta är inte så konstigt eftersom det är kemister i bägge kursomgångar (K-02 respektive K-01). Det motsatta gällde också. Ett fåtal (2-3 i genomsnitt) elever från PRGK02 utnyttjade labbtimmar för PRGMEDK02.

Verkligt kursinnehåll

Innehållet överensstämmer med kursens detaljschema.

Planerade förändringar


^ Upp till kurssidan.


Sidansvarig: <alba@nada.kth.se>
Senast ändrad 19 maj 2003
Tekniskt stöd: <webmaster@nada.kth.se>